I kungens tal på stadens 400 års firande var väl den enda personen han nämnde – förutom hans föräldrar samt farfar – Emmanuelle Charpentier? Vårt statsöverhuvud hade träffat Charpentier på sin senaste besök i staden. Hon har också upplevt våra sommarnätter. Ni vet man kan mäta ljustyrka i LUX med appar till mobilen. I odlingssammanhang är det intressant eftersom växter behöver minst 1000 LUX, så länge natten är över 1000 LUX borde växter växa även på natten? Var var jag? Just det, Emmanuelle Charpentier, jag har ett skämt om att jag har nämnt henne så många gånger i denna blogg att jag borde skaffa en tatuering av henne. Alt. tatuera orden ”clustered regularly interspaced short palindromic repeats”*. Men om jag ska vrida om detta inlägg till att handla om mig själv, ännu mer än att bara nämna hypotesiska tatueringar. Här är en video med Charpentier då hon pratar om begränsningar.

Om jag hade tänkt mer rationellt om mina begränsningar finns det några saker i livet jag inte skulle ha gjort. Eventuellt inkluderar det även denna blogg. Vem är jag att försöka inspirerar läsare att söka sig till Life science? Inspirera till mer nobelprisvinnande forskning? Nästa vecka ska jag tillbaka till basic och uppdatera om min hjortronodling.

Nåja, för att byta ämne. Den andra staden jag då och då besöker numera är Norrtälje. Norrtälje fyller också 400 år i år – de har sloganen: ”Då, nu och framåt”. Inget fel med Norrtälje och folk där nere har varit väldigt vänliga mot mig. Det som kan kommentarers är att nog är det mer kaxigt att ha sloganen: ”Nu firar vi 400 år av tjafs”? Vi behöver inte berätta för andra eller för oss själva att vi har en dåtid och ett nu och att vi blickar framåt. Vi vet redan det. Vi kan spendera en ljus sommarnatt åt att tjafsa om t.ex. begränsningar eller hur många Lux en sommarnatt har.

* CRISPR, makromolekylen som nobelpristagarna inte upptäckte, men genialt nog föreslog kunde användas till att editiera genom.