Tortyrredskap förr och nu

Av , , Bli först att kommentera 1

 Förr fanns de mest ohyggliga redskap. Förlossningstång (finns än) ser hemsk ut, men är det inte, men att dra ut en tand utan bedövning med hovtång….Eller kyskhetsbälte. 

Ja- detta är nu ersatt med lika skräckinjagande prylar för att plåga sig med- som de här magtränande armarna:

 

Tänk att knyta fast en stackars otränad person vid den här, sätta den på högsta och gå därifrån:

Bentränaren här begrip man sig inte på…

Bentränare 3 Minute Legs-Deluxe

Och dyrt är det att svettas också, 9995 kr för denna som kanske passar ett fullblod

Löpband  T32

Då vare billigt förr att bli smal, man bara sprang barfota i skogen. Det som Jonas Colting kallar Primal Walk. 15000 kr kostar en föreläsning med honom.

Jåmen nu jere

Av , , Bli först att kommentera 0

myche snö ute! Jag kan då int se affärn gennom fönstre, he jer så oleckligt vitt. GammVolvon har snöa in, å bägge vänsterdörrana ha frusse ihop helt.

Si åt:

Det ä lika eländigt som förr i världen när gammfolke satt insnöade i sina kalla västerbottensgårdar:

Se den fattiga hunden som måste slicka i sej de små gruskorn som finns på den hårda vägen. Ojojoj…

 

Tänk om man vore en häst

Av , , 1 kommentar 0

 -vad enkelt allt vore då. Minimala och lättillfredsställda fritidsintressen, samma mat varje dag, samma skor dag o natt i 8 veckor, inga tonårsbarn som krånglar och ingen partner som bråkar. När amningen är slut- iväg med dig, nu får du klara dig själv i flocken. Galoppera iväg så fort det ställs krav, vägra jobba när du är trött eller rädd för något, vetrinären gör hembesök så fort du linkar det minsta- och så blir det vila. 

En bonde i Norra Värmland frågade vetrinären om sin sjuka häst: "ska hon motioneras nu då?", då svarade vetrinärn "- Nä, ställ´a istället i stillhet i stallet i Stöllet".

Vi människor ska alltid krångla till det- vi ska välja precis den partner vi vill, ändå bråkas det, vi låter barnen bli bortskämda och sen skäller vi på dom och vi ska ständigt byta kläder . Vi vill fara på semester och halva familjen vill till Thailand och halva till Skottland och då är det någon som blir sur. Hästen går bara stillsamt ut på sommar bete. Vi vill ha GI- mat, LCHF-mat, hamburgare, pizza och godis fast vi vet att vi blir sjuka av socker. Vi kan inte nöja oss med rent vatten utan ska ha det mest invecklade, jästa eller pressade produkter.Vi bygger om och till våra hus, större och större, och vi måste alla samtidigt kakla om och byta köksinredning.Hästen står där i sitt stall, nöjd om det inte drar. Är det jättekallt får den ett täcke. Inget tjafs om att deras rumpa ser stor ut. Och vi kvinnor kan aldrig hitta skor som passar

Snacka om att karlarna skulle ha en lugn tillvaro om kvinnorna hade skorna fastspikade på fötterna!

Det finns fullt av dom på Blocket

Av , , Bli först att kommentera 0

 Billiga hus i Västerbotten, alltså. Utom i de närmaste delarna kring Umeå och exklusiva stugor i fjällen. Det är så sorgligt att se dessa hus och gårdar som ingen vill flytta till. T.ex en vanlig villa i Gladaberg för 350000. Till salu i 1135 dagar. Överallt på landsbygden finns fullt beboeliga hus, en del i häpnadsväckande bra standard. T.o.m. i aktiva byar son Tvärålund. Finns det verkligen inga jobb? Kan man inte skapa sig jobb eller hitta något på distans?

Priserna är otroliga, naturen är nära och nu när byarna ligg på gränsen att förlora viktig service är det nästan så att den suraste byålderman blir glad av en inflyttad barnfamilj. 

Nä- alla vill till stan. Även om man får betala 3-4000 i månaden för en halvtaskig liten 2:a eller 2-3 mille för en ordinär villa. Har vi kommit dithän att motsvarande villa i Dorotea eller Malå kostar en tiondel?

Jag vet att jag är envis och bakåtsträvande, men varför in till stan???? Det är nära till allt, jamar de om. Men om du ska jobba ihop till bokostnaden hinner du ju knappt vara i ditt stora fina hus, eller gå på teater. Om jag kör från Tavelsjö till stan tar det en halvtimme, kör man från Umedalen till Tomtebo tar det typ 20 minuter. Nöjen, idrott och vänner är ju utspridda så man måste ändå åka en hel del.

Eller flyttar man till Stockholm, där "allt händer", jobbar på McDonalds deltid och bor i ett hyresrum i Fittja för 3200. Medan man väntar på det stora genombrottet. Kul.

Istället för att ha ett schysst hus med överkomlig belåning, en bra bil, frihet att åka vart man vill utan bilköer och tullar och parkeringsbekymmer, och skogen utanför dörren…

Men så är jag bara en dum blondin också.

Men om jag då sku berätta

Av , , Bli först att kommentera 1

 hurusom he var i Ammarnäs förr i tiden. De som hade det allra bäst de bodde i en sån här stuga

och åto sånt här fint fläsk:

Fast de stekte inte detta i teflonpanna på elektrisk spis, får ni ju ändå lov att förstå. Nä det var öppen eld i en sotig eldstad som ofta var enda ljuskällan om de inte hade råd med talgljus. Att man ska va tvungen att förklara allt för dagens ungvuxna! Nej- de hade inte internet. Hade de haft det hade ju allt varit löst- de hade bara googlat på googlemaps när de irrat sig vilse i snöstormen, de hade kunnat starta en webaffär och sålt krokvuxna björkstammar och tjära och tallklykor och hemkokta medikamenter med malda råttsvansar, ormtunga, björkaska, skvattram och hår från gammelmärren i. Gjort sig storkovan och spänt för hästen och farit till Lycksele o köpt sig en vargpäls.

Nä det var grymt tungt, Långt i på hösten gick barna i sina trånga snedgångna skor och plockade lingon med röda frusna nävar. Far timrade tunga stockar och hostade blod och mor födde barn på barn på barn på barn. Dom hade inte barnbidrag, bävernylonoveraller, allvädersstövlar eller wikipedia. De foro ej på shoppingresor till Stockholm, de sparade och kanske kunde de vart 25:e år handla sig en fin schal, de foro ej till Spanien och solade, de blev nog solbrända under sommarens höinsamlande. De hade inte heller Idol att titta på, de fick fromt sitta och lyssna på den knaggliga psalmsången i kyrkan varje söndag om det inte var vinter och ofarbar väg. 

De skulle lära sig utantill en massa i bibeln inför husförhöret- int kunde de sitta där i halvdunklet när prästen frågade om nått budord och försöka smyga iväg nått sms till nån kompis som satt beredd med wikipedia. Det fanns ju ingen ström att ladda mobilerna med då, utan man fick ta en ampereomvandlare och dra via en generator till slipstenen. 

Det ni ungvuxna av idag. Lär nu och var tacksamma för att ni får gå i skolan! 1842 blev skolan obligatorisk i Sverige. 

Ammarnäs

Av , , 1 kommentar 0

 Tänk uppe i Ammrnäs- att bo där. Solen orkar just så pass ta sig upp över berget på vintern, en affär, en skola med 8 barn, ett hotell, 9 mil till Sorsele. Vägen slutar där. 

Härligt men besvärligt måste det vara. He gäll int o glömma nåt när man handlar. Vad jobbar dom med där? Hur klarar man tonårsbarnens skolgång och kädinköp? Hur länge dröjer det innan polis eller vetrinär kommer?

Nybyggarna på 1800-talet som kom gående och släpade på allt det dom hade i ett enda lass. Barnen barfota, ett minimum av redskap, kanske en mager ko. Jag antar att dom kom om sommaren, de måste ju hinna göra åtminstone något provisoriskt att bo i. Staka ut sitt revir, sätta kål eller vad de nu odlade, sedan sträva hela ljusa delen av året- fixa vinterfoder, ordna fungerande eldstad, hugga ved och jobba jobba jobba. Sen kom väl samerna och var förbannade och tyckte de tagit deras mark och kanske varken nybyggare eller samer visste om varandras existens eller rättigheter.

Nu har man alla moderniteter och varma hus, men jag är ändå fascinerad av att folk bor på sådana platser. Skulle nog gärna prova på, men det får bli när jag samlat en massa ved och stickat en hög med tjocksockar och tovade vantar!

Räddningstjänstens hus i Ammarnäs ser ut såhär:

…och det känns ju betryggande. 

Droska…

Av , , Bli först att kommentera 0

 …hette det förr. Man kan se gamla vykort från Paris där de utsvultna hästarna står och halvsover och kuskarna sitter på kuskbocken och kurar under en stor oformlig rock.

Det finns fortfarande folk som säger "droska". Jag kanske skulle presentera mig som Droskkusk på arbetsförmedlingen.

Inne i Umeå sitter år 2010 taxichaufförerna i en kall dieselbil och fryser.

Nä, en del står på tomgång för att hålla värmen. 

Detta med att transportera sig har egentligen alltid fascinerat människan. Om man ser på gamla leksaker, så för 100 år sedan var mekaniskt rörliga leksaker jättepoppis för de som kunde köpa. Och det har alltid varit så- Märklintåg, leksaksbilar i plåt och plast, flygplan o.s.v.

Att förflytta sig och att förenkla arbete har utvecklats så otroligt bara sedan min mormor föddes 1903. Hon är död nu, men jag kan höra henne på hennes envisa småländska berätta saker för mig, jag kan höra hennes stamp i golvet när tv:n inte ville gå igång eller vi barn förargat henne. Hon mindes tydligt första gången hon såg en bil. När hon var liten var det en revolution att de fick en så modern sak som vedspis. 

Förstår ni vad jag pratar om? Det är helt fantastiskt, när hon var liten trodde barnen att det var typ jordbävning när det nångång skakade förbi en bil, när hon var lika gammal som jag är nu for vanliga människor till jobbet och på semester i bil som om de aldrig hade gjort annat.

Människor som bara är dryga 50 år idag kan berätta om hur de gick flera km till skolan i mörker- uppe i Saivomuotka (ytterligare 60 mil norrut från Umeå) fick de inte gatubelysning förrän på 60-talet.

Under min mormors livstid kom och gick självbindaren, slaghacken, hökanonen, gummihjulsvagnen för hästen t.ex.

Tröskan, de dieselmotordrivna byasågarna, de automatiska utgödslingarna, våra fantastiska vägar där vi under större delen av året kan färdas till stor del i hastigheter på 70-90 km/tim var obegripliga utopier när min mormor var liten. Vi kan ta oss till släkten i andra änden av landet på en dags resa. Förr var det ett svåröverstigligt äventyr att ta sig till grannkommunen, många barn som flyttat kanske aldrig fick återse sina föräldrar trots att de bodde på några mils avstånd!

Idag tar man bara bilen, drar ut motorvärmarsladden och kör iväg precis när och dit man vill. Eller så tar man upp mobilen och ringer efter taxi. Betänk det, över nästan hela landet alla dagar och dygnet runt kan du förflytta dig om du bara har pengar. Du behöver inte ens vara trevlig…

 

Julväntan 1972

Av , , 1 kommentar 0

 Tänk när man var liten- vad väntan på julafton var lång innan tomten kom! 

Först och främst fatta man inte varför julafton hette "afton"! Det var ju inte alls afton direkt man klev upp, inte. De vuxna försökte avleda ens tristress (se där- ordet stress redan i unga år) med diverse saker. Man skulle badas och klippas naglar och kammas hår, hunden skulle borstas, frukosten ätas och så kanske man for en sväng till kyrkogården och kollade graven. Sekeligt drog sig förmiddagen fram mot lunch. 

Mormor stod mitt i alla julgrytorna och snodde till en lunch. Hon var sträng men snäll och vi fick inte ta en endaste kaka om det inte var fika. Hon bevakade skafferiet som en hök- snabb som en gepard och med samma snabba reaktion på tassande steg som den. Då måste hon ändå ha varit över 70 år.

Hon o mamma gjorde en massa god julmat, vi andra gjorde en gigantisk krans av grankvistar med rött snöre om och ljus i som hängdes ovanför matbordet i köket.

Hästarna skulle ha hårt bröd och stallet julpyntas med glitter. Var det vackert väder for man ut och red. Julen 1972 fick jag en lottapäls från överskottslagret och jag tror aldrig jag har blivit så glad för en julklapp! Nu slapp jag frysa när jag red. Den kostade säkert en 125 kronor!!!

Nå då kollade vi Kalle Anka medan det blev mörkare och mörkare. Mormors tv stod på över våningen och var gammal och vresig- för att få igång den måste mormor stampa på ett särskilt ställe på golvet.

Sen tragglade vi oss igenom middagen och så började den tröga väntan och ständiga tittar och spaningar ut genom fönstret, tills vi såg en liten svag lykta som närmade sig…

Fler Storår

Av , , Bli först att kommentera 0

 Storstickåret 1961. He var nanting se oleckligt va dem sticka de året! Dem satte nya rekorde sen Storvirkåret 1934. Hemska tider- sticken vevades i husa så he ven om dem.

Storbärgaråret 1970 när dem allihopen for i diket. De va då så rasande att he vart även Storsvärjaråret,, och Saab som hade framhjulsdrivet dem hadd Storsäljaråret. Volvo och Mercaägarna som int hadd råd att byt in gammskorvarna- dem drack öl i sin sorg så det vart Storbälgaråret. Sen pissa dem på koppartaket så he vart Storärgaråret…

Storpaltåret c:a 1950 när n´Birger Wikström koka jättepalten. 

Storstilsåret 1948 när alla skrev med versaler. Storbilsåret 1999 när alla köpte SUVar, som följdes av Storsilsåret 2000 när de upptäckte att knark var billigare än bensin till SUVen.

Storsnattaråret 2010 när dem snatta så mycket på Åhléns, en massa presenter för att ge bort på Storgrattaråret- typ bh storlek 85 G som passa på Storpattaråret, ingen åkte fast så he vart Storskrattaråret.

Alla dessa År! I Storsävarträsk, i Lillkågeträsk, i Lillåtjälen och i Storbränna, i Storhäggsjö och Lillsjöberg, i Stortavelsjön och Lillvattnet, i Lillgårdana- Vallen och Storsandsjön.

Storår

Av , , Bli först att kommentera 0

 Begreppet "Storår"- vart har det tagit vägen? Storsvagåren i norrra Sverige 1867-68, Storbrötåret 1973 när timret ställde sig på twären i älven så det byggde upp och blev 30 meter högt och 5km långt, Storstrejkåret 1909. 

Jag och min kollega Ellen har tagit fram några viktiga år. Stordragaråret 1963 då hon körde ner traktorn i lera upp till hytten och själven lyfte upp den me bara hännren!

Storjulgransläparåret 1972 då släpades stulna julgranar som aldrig förr.

Stormellandagsreaåret 1981 då 4 vilda kvinnor gick åt på Åhléns.

Storgrävaråret 1975 då en grävmaskin gjorde ett sånt stort hål i marken att alla gubbarna i byn fick plats att stå runtom det och kommentér.

Storharåret 1966 då he var så mycket hare att de fick jaga dag och natt och stövarna blödde från tassarna.

Storstortååret 1976 då 4 stycken i byn hade nageltrång, 2 blev trampade av en ko och 2 hade hammartå.

Det finns inga Storår nuförtiden. Bara smått och futtigt. Man pratar inte ens om Storbakåret 1988 då alla fick bakmaskin i julklapp.