Snedvridet år

Av , , Bli först att kommentera 0

 Förr i tiden var det jul och sommar och midsommar just när det var det. Väldigt praktiskt, må jag säga. He vart som en rytm under året: nån vecka före den högtid som inföll började marknadsföring av grejer, typ jul(några veckor före), skolavslutning, vårkläder eller påsk.

Höstkläder såldes på hösten och en bil som man köpte ny 1992 var av 92 års modell. 

Nu lanseras de bilmodeller som heter 2011 redan i augusti 2010, vårkollektionerna av kläder börjar synas nu i december, julborden börjar annonseras i oktober, skolavslutningskläder i april, kräft- och surströmmingssaker i juli, höstkläder mitt i sommaren. Försök köpa vinterstövlar åt barn i mars- det finns nästan inte, och ändå häruppe är det många kalla dagar kvar. 

Med marknadsekonomins krafter kan detta bli helt tokigt. Bilmodellerna för år 2020 kommer att visas redan 2017, vårkläderna kommer i juni året före, trenderna rusar fram med en rasande fart så vi som inte följer dom riskerar att bli "varvade" och helt rätt i tiden under en kort period som är så fort över att vi inte fattar det, och knappt har vi kastat iväg midsommarkransarna så ska vi köpa julklappspapper…

När jag var liten

Av , , Bli först att kommentera 0

 for vi hela familjen till mormor i Rackstad utanför Arvika varenda skollov. Det är därför jag har ett sådant underligt förhållande till Ståckhålm. Där bodde man när det var skola och dåligt väder. Hos mormor släpptes barnen lösa och vi lekte och åkte skidor om det fanns snö. Där smög jag onkring i gammlagårn och drömde om att ha djur eller snickra saker.

Emellertid var det själva resan jag skulle tala om. Den skedde i vår Citroen 2CV av

1953 års modell. 

En sån här, en med smalrandig huv. Röd. På den hade Palle (min utmärkta styvfar) med vanlig målarfärg skrivit namnen på alla de platser han varit på med bilen: Tripoli, Napoli, Venezia, Paris, Trieste, och en massa till. Min mamma hade satt dit en präktig inplastad skylt där det stod "Fornminne. Skyddas av Riksantikvarieämbetet" och så en lång lagtext. De flesta trodde på den. Fornminne! Från -53? 

I denna bräckliga farkost färdades 2 vuxna, 3 barn, en jättestor hund och packning. Stolarna är modell järnbågar med spiraler där tygsitsen är fastsatt. Därunder stuvades mycket, och så i skuffen. Hunden satt fram på golvet och vi barn bak. Det var gruvligt kallt på vintern, men vi hade fårskinnsfällar vi petade in dragiga hål, och svepte runt bena, och sedan började 40- mila resan. Fort- gick det inte. Vi barn busvisslade och applåderade om vi körde om en traktor. Med full last, i nerförsbacke och med stark hemlängtan kunde den pressas upp i 85 km/tim. Det var 9 hk i motorn. Ensiffrigt tal! Hur många är uppvuxna i en sådan?

Den gick sönder. Den bestod till stor del av tejp, plastic padding och ståltråd. Ibland rusade Palle ut vid något rödljus och trixade till nån wire som hoppat av. Alla resor var ett hisnande äventyr som kunde sluta i en verkstad i Västerås. 

Taket var som synes av tyg och kunde rullas upp, och framdörrarna kunde enkelt hakas av, vilket Palle gjorde under sommaren när det var varmt!!!! Han kunde inte alls förstå varför polisen vart arg…

Dörrarna var ett par cm tjocka, överhuvudtaget säkerheten var= minus 0. Men det gick ju bra!

Folk…

Av , , Bli först att kommentera 0

 Folköl och klunkaklunka

Folkrock och dunkadunka

Folkdans och tunga dunsar

Folkdräkt och tjocka klunsar

Folkungaätten- adlig och obestriden

Liksom folksuveränitetsprincipen

Folkpark så hårt bedansad

Folkfronten- hårt bepansrad

Folkkyrka hög och mäktig

Folkvett lär ut- så präktig

Folkpensionen vill ingen missa

Folkfiende vill alla dissa

Folkmusikfestival- dansa och spela

Folkminnen vill alla dela

Folkmängd räkna- vi är fler

Folktribunen lades ner

Enligt Wikipedia finns 33411 ord som börjar med folk…

De oskrivna reglerna…

Av , , Bli först att kommentera 0

 …på landsbygden i Västerbotten är svåra. De är komplicerade. De är exkluderande. De är svårbegripliga för stadsbor, småstadsbor, sörlänningar och alla som inte har minst 3 generationer västerbottningar bakom sig. 

Ett axplock:

* Man knackar på ytterdörren, sen kliver man in. Man står inte utanför och fryser och väntar. 

* Riktiga män har inte benvärmare på sig.

* Alla äter palt. En del äter inte surströmming, men de ska smaka!

* Alla dricker kaffe.

* Vemsomhelst får busköra på isen.

* Dä het int walk-in-closet, dä het klädskafferi.

* Kan man inte få igång en Volvo 240 utan motorvärmare har man inget på landet att göra.

* Den som rätt kan röka fisk och kött är värd all respekt.

* Utomhusjulljusarrangemang kan man inte ha för mycket av.

…vidare forskning pågår!

När börjar ”förr i tiden”?

Av , , Bli först att kommentera 0

 Det är en intressant fråga som sällan blivit sakligt undersökt. Emellertid har jag gjort en sådan. 

Min mormor tyckte nog att förr i tiden var före 1900-talet, och eftersom hon levde till 2000 så har vi en väldig spännvidd här.

Mina barnbarn tror nog att förr i tiden är Astrid Lindgren-böckerna typ Madicken.

Politiker tycker att den tiden var när det andra blocket hade makten, dom gillar att låta påskina att när det andra blocket regerade var det snudd på mörk medeltid i Sverige, följaktligen är deras tid upplysningens…

De lärde i Lund tycker att det är 1700-1900- talet.

En del lärde hävdar att det var när Sverige främst var ett bondesamhälle. 

Själv tycker jag att man får bestämma hej vilt som man vill allteftersom forskningens syfte och finansiärer vill. Så jag drar glatt in 70-talet ibland.

Ni läsare tycker kanske jag är för besserwisser-aktig när jag å ena sidan svänger mig med mina uttryck "tycker" och "tror" och å andra sidan vill framstå som objektiv och vetenskaplig. 

Men då kan ni ju betänka våra politikers svar på journalisters frågor om konsekvenserna av vissa viktiga beslut, där vanligt folk inte helt ogrundat har misstankar om att det kommer att bli sämre för vissa grupper.

"Men om ni tar bort långtidssjukskrivningen- kommer inte en massa folk att bli fattigare då och inte friskare?" -"Nej, det tror jag inte".

"Arbetslösheten är hög, vad ska ni göra åt det?" -"Jag tycker inte arbetslösheten är hög".

"Är det verkligen rätt tid att satsa miljarder på Botniabanan när de andra spåren är i så dåligt skick" -"Ja, jag är övertygad om att det blir bra för flertalet".

"Barnen lär sig mindre och mindre i skolan" -"Jag tror att införande av betyg i 1:a klass kommer att motivera eleverna".

"Är det inte bättre med riktade åtgärder till låginkomsttagare istället för att sänka matmomsen, det finns ju risk att handlarna korrigerar prissänkningen och tjänar egna pengar?" -"Nej, det tror jag inte kommer att hända".

Politiker som har en väldig makt över oss tillåts komma med personliga och högst subjektvt tyckande, troende, förmodande och påståenden. Även om erfarna experter därute i verkligheten vet att konsekvenserna blir helt annorlunda.

7kdomar och dess botande

Av , , Bli först att kommentera 0

förr i tiden och nu. Ryggskott fanns ingen bot för. Hade man fått ett sådant så förblödde man. Nuförtiden lappar stafettläkarna ihop vad som helst- kreti och pleti som kanske inte ens har varken fast jobb eller ett rekorderligt pensionssparande. Kanske har dom hallen full av dammråttor och snoriga barn, men jösses- ihoptråcklade ska dom bli fast dom ränt runt på stan i en tvivelaktig klädsel.

Förr visste man inte vad baciller var. Dom kunde inte fatta att dom fanns, bara för att de inte syns. Men det gör ju inte vittra, bärarn, hustomtar eller skogsrået heller- vilket ger klara belägg för att anta att logikkurserna på högskolorna förr lyste med sin frånvaro.

Finare folk hade finare sjukdomar. De skaffade sig Spanska Sjukan, hälsporre, Meniers syndrom och svaga nerver. Fattigt folk hade varken råd att fara till Spanien, rida hästar, lära sig franska eller ha nerver.

Medelklassen försökte komma sig upp i den sociala rangordningen genom att ha Falsk ischias, medelsvaga nerver, podager, rullande höfter och tennisarmbåge.

Medan då underklassen fick hålla tillgodo med skräpsjukdomarna som blev över. Fallandesot, skurgumsknän, livmoderframfall, rinnsnuva, bakfylla och fönstertittarsjuka.

De skulle bota sig själva- men he vart ju som he vart, det! Man använde, pottaska, träddragning, tjärsalvor, vaxsalvor och besvärjelser. Lika verkningsfullt som politikernas åtgärder mot klimathotet.

De kloka gummorna försökte bota folk, men många gånger satte de elaka bacillerna käppar i hjulet. Nu tvättar läkarna händerna med sprit före, efter och under patientbesöket, vilket inte verkar gjort oss friskare, men de som till äventyrs har ekonomiska intressen i handkrämstillverkning gnuggar händerna av glädje…

Nuförtiden botas sjukdomar allra säkrast med hjälp av en läkarkår som är svårt undertalig och gärna har en miljon i lön, samt med kortare sjukskrivningstider.

Förr i tiden…

Av , , Bli först att kommentera 0

…bodde folk i dragiga hus. Int hadd dem råd me nå myche färg, dem fick ta de som vart över av storbonden och måla bitvis. Det var så eländigt och fattigt att taket blev svankryggigt.

Detta år hade i allafall nTage fått kornet moget-se så det vajar i kwällsbrisen! He var så förr i tiden att dem hadd inte förstånde om att dra in el i husen från början. Dem va rädd att he sku va så farligt.

480

Det är just det ordet som står på den lilla vita skylten härovan. Men tillslut gatt dem ju bara skaff se strömmen så dem kunde se å lääs. Se de gamla porsinsknopparna och pannplåten på detta hus. Det låg låångt inne i skogen och barnen fick gå

480

 

så oleckligt lången väg till skolan. För ännu längre sen hade dem näver- och torvtak

480

 Eller som här, bara brädor.

480

Det gällde att låsa ordentligt, så inte tjuvar komme sig in!

Det finns vissa fenomen

Av , , Bli först att kommentera 1

Som inte tillräckligt har belysts i folklivsforskningens skarpa extraljus.

Jag tänker nu på t.ex. det jag kallar ”Gubbar och hål i marken”- fenomenet. Varhelst en grävare gräver ett hål i marken så kommer det en eller gärna flera gubbar som står (ganska andäktigt) och tittar ner i hålet. Dom står där ofta väldigt länge, kommer flera dagar. Dom kommer i vänligt samspråk med andra gubbar om storgropen borti Malgomaj 1967, mitt i vintern när det var vattenläcka och lingrävarn kämpa sig fram ner i 1,5 meters tjälen och det va nAnders Persa som köört. Nånting så oleckligt.

Och så var det när nyHitachin sku köras förstgånga och hydraulslangen sprang läck och spruta över alla som stod bredvid. Jo- he var nKalles nyHitachi,det. Nasi, he var då nErlands. Jo, hort he nu var.

Har någon människa någonsin sett en gumma stå på dette viset vid ett hål i marken?

En annan sak som är konstig är att gubbar aldrig slutar att tycka om att tala om:  Hål marken, byggen, maskiner, sport och jakt. Om igen samma historier, bara lite kryddade vid spritintag.

Det är om storoxen som vart fälld av nAugust 1993, om  VM-målet 1994, fantastiska stövare,  bortsprungna gråhundar, hus som byggs på sneda grunder, lagårdar som murades av någon storstark murare på jättekort tid 1940, vilka målvakter som är bäst, Ragnar Skanåkers OS- debut, hur lilla Carolina orkar i alla grenar, vems hjullastare som är störst och om hur stadsborna gör bort sig.

Under tiden sitter gummorna hemma och stickar. Tjocksockar och vantar och tovevantar som dom sen säljer på marknader och hemslöjdsdagar för en summa som nätt och jämt överstiger garnkostnaden.  Härliga varma kläder som inte ungdomar är så intresserade av att göra.

Vad säger dessa gubbar när dom kommer hem till sina gummor som stickat, lagat mat, tvättat, bakat, hjälpt grannen med gardinerna och gjort palt till byafesten?

”Jo, så att..sörru. He var då en olecklig tur jag komme förbi grävarn dänna idag. Han höll ju på att tappe bakaxeln, men jag sa då till han, jag. Om int jag går ut och styr upp allt i byn så vart då inget gjort redigt.”

 

Mer pensionärstrakasserier

Av , , Bli först att kommentera 0

Jo- och så ska alltid pensionärer berätta om hur det var "förr". Det är ändlösa ospännande berättelser om när dom skulle gå och hämta mjölk hos Aina på Nolby och gick vilse 45 meter från huset, och hur det var när grannen skadsköt en hare som for iväg och la sig att dö i grannbyn, och nån kossa som hette Dala som sprang omkull dom, eller hunden Skalla som knep en skinkstek på jul. 

Pensionärer kommer aldrig ihåg vad dina vänner heter även om du haft dom i 20 år, men varenda husdjur som korsat deras väg kan dom komma ihåg namnet på.

Det är förbittrade historier om grannar som tagit julgranar, brevbärare som snott post och fruktansvärda berättelser om hur barn bränt sig, drunknat, blivit felopererade,fåt extremt ovanliga sjukdomar, blivit inlåsta eller fått ansiktet söndertrasat av en galen boxer (som hette Buster).

Vill vi höra på detta? Nä. Då inträffar det som är ännu värre: de börjar prata om sjukdomar. Som dom har, har haft, deras släktingar lider av- ja t.o.m. sjukdomar och krämpor som någon någon gång kan tänkas råka ut för.

Stoppa dom. Det vi vill höra är när dom talar om nutiden. Det är så skoj, när dom försöker förklara vad Spotify är, hur betygssystemet funkar, var man köper frimärken, hur man kollar försäkringar på Compricer eller hur man hittar ett redigt bra raggsocksgarn.

”Julpressarna”…

Av , , Bli först att kommentera 2

…det tycker min pappa att vi ska kalla oss. vi ska starta en firma som agerar under adventstid. Vår huvudsakliga verksamhet ska bestå i kraftig julpressning.

Han tycker att vi ska gå omkring på stormarknader bland stressade människor och lite abstrakt sådär pressa in dom i julen. Låter det skumt? Ja, inte skummare än Tilde de Paula som som vill "grotta in oss i julen"…

Det är förstås tänkt som en sarkastisk protest mot alla dessa fåniga reklamord för vårt firande. Som Åhlens "Välkommen in i julen".

Och "smygstarta julen", sen, då!? Som det är tänkt att vi ska göra genom att köpa en batteridriven skruvdragare! Hur j-a dumt får det lov att bli?

Allt det där mysiga som media tjatar om och som bara betyder att vi ska konsumera mer och sätta större press på oss att ha trevligt, umgås, leka med barnen, lyssna på mormor, höra farfars jakthistorier, gå långpromenader med hunden och pyssla.

Det är inget fel med det! Det borde vi hinna och orka göra jämt! Utan att köpa mer saker- och utan att en massa beskäftiga typer ska tala om för oss hur, när och vad som görs fel och rätt.

Presentation

 Mycket seriös och långtgående och djuplodande forskning, om än inte universitetsstödd. Än.

Läs även "Mia i Tavelsjö"

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se