Jag bryr mig inte…

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag gillar inte spöken! Därför gillar jag inte halloween!

Jag gillar inte heller halloweens ursprung och olika traditioner som ligger bakom halloween. Men det är lite läskigt, så det tar jag inte upp! Står nog en del på wikipedia, speciellt i den engelska versionen om nu någon verkligen vill veta. Hur som helst så lär det vara idag,den 31 oktober, som är den ”rätta dagen. Men eftersom jag inte bryr mig, inte ens tycker om, så bryr jag mig inte. Jag bryr mig inte imorgon eller under helgen heller.

Men jag gillar att det är idag – den 31 oktober. Inte för något särskilt, bara för att det är en vanlig, fin höstdag. Och så är det lite feststämning i ”luften” – sådär bara! Tror inte det har så mycket med halloween att göra, som att det är höstens enda röda helg till helgen. Fastän det inte ens är någon extra helgdag – bara en lördag och en söndag. Och så har ju skolorna lov förstås.

Och så märks det ju lite då man handlar mat förstås. Lite extra mycket gott, och extra extrapriser på det goda. Minns förresten inte om jag sett några pumpor, Men de fanns säkert där, fast jag inte tänkte på det – skulle ju ju inte köpa någon. Det närmaste pumpor vi har hemma är oranga spets-paprikor. Där hade förpackningen runtomkring faktiskt ett slags halloween-märke med en pumpa. Det är nog det närmaste halloween vi kommer – lyckligt nog. Men spetsparikorna var fina, riktigt fina! Tyvärr har jag missat att ta någon bild! Så det får bli några andra med något som är orange. Så långt kan jag sträcka mig…

Men mest för att det hör liksom hösten till, att lysa upp med höstens klara, starka färger – så länge det heter oktober. Men även november, som inte alls behöver vara grå!

IMG_3664 IMG_3663 IMG_1615 IMG_3326

Man måste ju inte alltid förklara…

Av , , Bli först att kommentera 1

”Du har ju inte någon skyldighet att förklara”! Ungefär så sa jag till någon som höll på att berätta något, som hon tyckte att den som hon berättade för inte förstod. Exakt vad minns jag inte. Men det var som flera olika saker. Men jag märkte att hon blev ganska förvirrad, då jag sa det. Och sa något om – ”men det måste jag ju”!

Men det måste man väl inte! Jag menar i såna här helt allmänna saker om varför jag gör som jag gör. Eller om mina kläder, saker och liknande ting. Om jag nu gjort det själv tidigare, så har jag slutat med det (nåja, nästan). Jag har ju inte direkt någon skyldighet, och förresten – vem bryr sig?

Jodå, det finns visst tillfällen då det är viktigt att förklara. När missförstånd behöver klaras upp och liknande. Men då ligger det som på ett annat plan. Och så finns det ju tillfällen då det inte spelar någon roll om förklarar. De som ”lyssnar” har bestämt på förhand hur det är, hur man är osv… – och är knappast mottaglig för någon förklaring. Och då är det ju hur som helst ingen direkt idé,

Men jag tänker mer på sånt som varför jag råkar ha en stor, ganska ful, men mycket praktisk ”dramaten”. Varför vår trädgårdsmur aldrig blir färdig eller att vi just satt upp ett par dinosarier på taket – lite sånt! 

Men så ibland så faller jag själv i fällan, och märker att jag börjar förklara fastän ingen bett mig! Fastän jag inte har någon skydlighet. Det är ju lite märkligt ändå! 

 043

En hög med böcker!

Av , , 2 kommentarer 2

Lycka är att ha en hel hög med nya böcker! Att jag sen fått dem helt gratis är förstås en hel massa plus!

Det enda problemet är att det är svårt att välja i vilken jag ska börja läsa. Särskilt som jag redan har flera påbörjade – som dessutom är riktigt bra! Och sen förstås att jag inte kan börja läsa riktigt än… Men visst kunde man ha värre problem än så, så här en tisdagskväll i slutet av oktober!    IMG_3665

Det drar sig mot november…

Av , , Bli först att kommentera 1

Det drar sig mot november! Den månad som sägs vara grå , men som långt ifrån alltid är det. Särskilt inte häruppe i norr, där snön lyser vitt då och då, redan i oktober. Och sen har vi ju solen, som lyser väl så många dagar ibland som det höstruskar. Men lite sant är det väl kanske, eftersom man så ofta pratar om att det är grått.

Kanske beror det på Elsa Beskow – ni vet den där versen om månaderna – ”… men oktober och november och december äro grå!” December – var det verkligen grått där hon bodde då, i hennes tid? 

Egentligen gillar jag Elsa Beskow, Men här tycker jag att hon har fel! IMG_3692 IMG_0149 IMG_3627 IMG_3666

 

Loppis igen…

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag gick på Nolia- loppis idag igen! Alltid lite kul! Och det var det flera som tyckte. Fastän jag (avsiktligt) kom en timme efter öppningsdags, så var det lång kö. Som dessutom inte rörde på sig! Så – jag gick en sväng i parken i bästa oktobervädret. Efter cirka halvtimmen var det fortfarande kö. Men nu rörde den på sig, så jag gav det hela en chans…

Efter ett tag kom syster och svåger. Och då köpte syster och jag en textil-låda som vi delade på – billigt. Vi är bra på såna lådor. Det bästa med dem är just när man kommer hem och kollar vad som finns i dem. Sen delar vi upp vad var och en vill ha. Och resten – ja, det finns alltid någon annan som vill ha, PMU eller annan second hand om inte annat. 

Sen köpte jag mest lite småsaker, men bara sånt som jag riktigt tycker om. Och så några böcker. Bl a ”Konsten att vara snäll” av Stefan Einhorn. Den har jag så länge tänkt låna på biblan och läsa, men har som aldrig riktigt blivit av. Nu fick jag ett nytt, fint exemplar för 2 kr!

Den och några av sakerna syns på bilden längst upp. Ett par dukar från textil-lådan ligger längst ner. Men det är bara en liten del av allt som den rymde. Där fanns mycket, mycket mera… IMG_3779 IMG_3777IMG_3778 IMG_3775 IMG_3774

Att vara med sina växter!

Av , , Bli först att kommentera 1

Fixade lite med växter idag – inomhus! Blev lite hyfsat nöjd! Fick putsa en hel del underifrån, som i undervegitationen kan man säga. Fast det var inomhus och allt stod i krukor. En var riktigt vissen, så jag fick kasta. Det var en stor ormbunke, som jag i och för sig visste att den mådde dåligt. Det var ganska bekvämt för den var planterad i en trasig plastkruka, så jag kunde slänga alltihopa. Och slapp besväret med att diska ur den stora krukan efteråt.

Visst är det märkligt det här hur lat man kan vara på småsaker. Medan man kan lägga ner massor med energi, tid och kraft på annat. För det var precis det jag gjorde med växt-fixandet för övrigt. Med att rensa, putsa, binda upp och vattna. Så vad hade det varit att diska en kruka…

IMG_3767 IMG_3766

Och nu när vi är inne på krukväxter, så planerar novemberkaktusarna för att blomma just i november. Så att man kan kalla dem för just november-kaktus, och inte en hel massa annat jul-, påsk-, eller annat kaktus. Eller inte vet vad- kaktus när de blommar på helt annan tid. De har vuxit, bytt kruka och fönster – den till vänster är just nu. Den till höger är för något år sen – på ett ungefär

IMG_3761 IMG_0146 

Om man sen ska säga något mer så är det här en ny slags orkide. Den fick vi i present ganska nyligen. Tillsammans med dracenan som står bredvid. Den lilla i mitten har jag själv drivit upp från ett litet rotskott från en likadan. Och sen så finns det ju förstås mycket mer at säga – men då blir det alldeles för mycket krukväxtprat. Och det kan ju vara nog så tröttsamt. Men vilsama är de, växterna att vara med – inom rimliga gränser!

IMG_3759 IMG_0768                                              

Det här med dinon…

Av , , Bli först att kommentera 1

IMG_2685 001

Den har varit med ett tag nu – Parasaurolophusen! Men förutom ett gästspel på Nolia har den mest stått i samma vildvins-vrå ute på gården.

IMG_3602 IMG_3742

Nu sägs den dock vara på väg upp på taket – hur nu det ska bli! Tror att det händer i detta nu, faktiskt…. Med sin trogne följeslagare Spinosaurusen – som på nå´t sätt alltid hänger efter. Jo, jag vet – vildvinets blad är borta, finns nu knappast kvar på marken längre. Det ser kalt och tråkigt ut, vid en jämförelse – och knappast är det bättre uppe på taket… IMG_3745 

Fast bättre utsikt är det förstås! Och jag lovar – det är inte jag som hittat på alltihopa. Jag ”råkar# bara bo på samma ställe. Och det har jag som egentligen inget emot. Fast vad jag tycker om allt det här med alla dinon – det vet jag som egentligen inte. Får väl vara glad att bara några få stannat kvar här på gården. De andra är på förvaring någonstans. Och så en liten på hjul – som ofast står ivägen. Inomhus!  IMG_3210 cropped-IMG_3609.jpg

Att segla ut – i sina tankar…

Av , , Bli först att kommentera 1

IMG_1432 Att styra ut över haven och världen – i tankar elller i verklighet…

Fortsätter lite på gårdagens tema – kanske är det disiga och lite drömlika vädret som påverkar tanke-segeln, vad vet jag!

Fantasi eller verklighet? Vilket som är bäst kan ju bero på. Det är ju som lite tryggt att styra iväg i tankarna från hemmets lugna vrå. Men kanske man även här ska akta sig för att flyga iväg alldeles för långt i fantasin. Tänker på Münchausen som flög på de mest konstiga sätt till de mest konstiga platser… Fast det är förstås bara en saga – och ska jag vara ärlig så har jag faktiskt inte riktigt läst den sagan. Så det är möjligt att bilden haltar en smula. IMG_1534

Sen finns det ju dem som gör drömmar till verklighet förstås. Som exempelvis Tor Heyerdahl med sina olika slags farkoster över haven. Det måste ju ha känts bra! Även om det var för att visa för forskarvärlden (och kanske även för andra) att hans teorier stämde. Vilket ju i och för sig måste känts extra bra, då de visade sig göra det!

Undrar hur fiskarna tänkte – när doom flög! Om nu fiskar tänker! Nej, tror nog bara att de flög, och var nöjda med det! (Tills dem som här hamnade på fartygsdäcket!)

IMG_1427 IMG_1429

Fast en massa jobb kräver det förstås, förberedelser och ekonomi! Så just idag nöjer jag med att enbart låta min längtans vingar flyga iväg med mig någonstans – bortom eller inom haven. Vet faktiskt inte rikt vart, än så länge… Det finns för stunden för mycket verklighet som ligger i vägen. Och den är inte alldeles dum – den heller!

Min längtans vingar…

Av , , Bli först att kommentera 1

Det här med längtan…! Det är lite skönt ibland! Och ibland lite svårt! Och ibland riktigt mycket både skönt och svårt! Men att vara helt utan längtan vet jag inte heller hur det skulle vara… IMG_0228 IMG_1414

Jag minns en diktrad som jag hörde eller läste, en gång som ganska ung. (Ja, till och med som ”liten”.) Något i stil med ”längtan får så trasiga vingar med åren”. Minns inte vem som skrivit dem, men jag tror mig säkert veta att det var någon av de gamla kända, svenska författarna. Minns inte mer av dikten, men på något sätt har den här enda raden stannat kvar…

Och ändå vet jag inte ens om jag håller med, för min egen del! Fastän det gått en hel del år sen jag hörde den, så att jag tidsmässigt skulle kunna göra dess verklighet till min. Men när jag känner efter i själva begreppet längtan hos mig själv, så känner jag att min längtans vingar är hela! Så hela att de kan bära mig bort då och då – men ändå föra mig tillbaka! 

IMG_1432 IMG_1939

Arkiv
Sidor