Man blir illa till mods när man ser Löfven skaka hand med Abbas vid besöket här i Sverige häromdagen. Abbas välkomnar förstås från sin sida att Sverige har erkänt Palestina som stat.

Löfven han skakar sen på huvudet och förstår inte varför relationerna till Israel är sämre när Sverige erkänt staten Palestina. Och Margot Wallström fick som vi minns inte komma in i Israel men detta tonades ner av regeringen av att hon hade annat uppdrag samtidigt. Och så kan vara fallet men mer troligt är att det är ett smart drag för att slippa stå där i skamvrån och inte vara välkommen till landet.

Men vad som ger mig ännu mer ont i magen är att Löfven och regeringen utökar biståndet till Palestina. Han vet nog mycket väl att del av biståndet har gått till terrordömda fångar och korruptionen är påtaglig. Jag vill inte som svensk att biståndspengar ska gå till korrupta terrorister.

Visst Löfven hade litet medskick men ytterst svagt. Och Abbas menade att han lyssnar på sina vänner, syftar alltså på Sverige i detta fallet. Denna man har dock sagt väldigt mycket han inte stått för sedan och varför kan han inte utlysa demokratiska val? Är det för att han är rädd att inte komma på tal. Nu har han visserligen lovat utlysa val men vi har osett det ännu.

Inte bidrar Sverige till att minska konlikten meellan dessa två länder. Nej Sverige som land har helt plötsligt tagit ställning i konflikten. Det är precis så en av parterna med rätta upplever det. Nej Sverige borde istället ha intagit en medlarroll. Då hade jag högaktat Löfven och Wallström.

Lars Adaktusson vår EP-parlamentariker har skrivit en läsvärd artikel i frågan.