Ja så är det dags för 1 maj. Oj vad det ska lovas saker i dag i vårt land och talas ofinansierade reformer.

Ja som ni förstår så blir det ingen demonstation för mig i år. I o f sig hade jag gärna åkt till Uppsala där man demonstrerar för familjen och barnen. Det om nåt är värt att demonstrera och manifestera över. De små nära gemenskaperna som bygger samhället som det så fint heter i vår ideologi. Men jag har annat för mig denna dag så det blir inte av.

Det är en i min familj som fyller år idag. Och henne vill jag fira. Det är en person som åtnjuter min allra högsta beundran. Den jag tänker på är min egen mor. Hon fyller 75 år idag. Så det blir att hälsa på henne och visa henne uppskattning för vad hon gjort för oss barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Hon tillhör dem som enligt den politik S för inte bidragit tillsamhället lika mycket som andra. Men jag kan berätta för er att det bidrag hon gjort till samhället är svårt att överträffa om inte nästan omöjligt. Hon har nämligen under lång tid varit hemma och fostrat oss 8 barn plus att det också fanns utrymme för fosterbarn.

Tänk er att när man bakar en liter bullar så är i princip åtminstone drygt hälften gått åt direkt och inte alls behöver frysas in. För ofta kunde de 8 vara 16 om det följde med nån kompis hem.

Hon har stått vid dörren när vi kommit hem från skolan och frågat hur dagen har varit. Precis det som barn idag saknar, att bli sedd. Och innan middagen skulle lagas så hann hon också med att laga några blixtlås i jackan som hunnit gå sönder under dagen.

Sedan middagen var uppäten vidtog en del andra sysslor för att sen lägga de mindre barnen och förhoppningsvis få lite egen tid eller att det skulle bakas limpa på kvällen till nästa dags frukost.

När vi barn sen växt upp så har hon utbildat sig inom barnområdet och under en tid hann jobba både på förskola och inom annan barnverksamhet innan hennes sjukdom tog vid.

Ja ni förstår att jag ser upp till den person som orkat med detta och det är henne jag vill flagga för idag. De som går på gator o torg idag och säger att familjen inte är viktig utan samhället är viktigare borde ta ett samtal med min mor och jag är övertygad att man då kommer på andra tankar.

Och jag är lika övertygad om att vi i framtiden kommer saknas samhällshjältar som min mor. Idag finns barn o barnbarn och barnbarnsbarn spridda i Sverige, Norge, Danmark, Finland och USA. Och alla kan vittnar om samma sak. Familjen ÄR viktig för en trygg uppväxt.

Tack mamma för ditt engagemang för oss alla!