Budgeten för 2020 antogs i måndags. Kommunens ekonomi befinner sig i fritt fall. Situationen skriker efter ledarskap, som lyser med sin frånvaro

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten – hör av dig
____________________________

 

* Umeå kommuns ekonomi befinner sig i fritt fall och måndagens budgetfullmäktige blev, precis som fjolårets valrörelse, en uppvisning i förnekelse.

Umeå kommuns ekonomiavdelning pekade ifjol på att kostnaderna i driftbudgeten (löner, hyror, förslitning, räntor) skulle komma att överstiga intäkterna mer och mer för varje år under en period på tio år (utan att antyda att det skulle bli bättre därefter, snarare tvärtom). Siffrorna var dramatiska. De visade på ett skenande budgetunderskott. Låt mig visa på den trend som ekonomiavdelningen vid Umeå kommun ville att vi folkvalda skulle ta på djupaste allvar.

 

* Underskott driftbudgeten enligt prognos 2018

år 2020: ca    250 miljoner,

år 2023: ca    750 miljoner, enbart detta enda år,

år 2028: ca 1 700 miljoner, enbart detta enda år.

Det ackumulerade underskottet i driftbudgeten för tioårsperioden 2019-2028 räknade vi själva ut skulle hamna i ett intervall på mellan 7,5 miljarder och 10,0 miljarder! Detta är nästan ofattbart stora siffror. Om ingen tog tag i Umeå kommuns ekonomi skulle alltså det lägsta sammanlagda underskottet för perioden 2019-2028 ligga på lika mycket som hela driftsbudgeten för nästa år (7,6 miljarder)!

Men denna prognos gjordes ju ifjol, kanske någon invänder. Hur är läget idag? Mitt svar blir att läget är lika pressat. Eller ännu värre än ifjol. Ifjol trodde nämligen:
a) Sveriges kommuner och landsting (SKL),
b) Regeringen,
c) Ekonomistyrningsverket …
… i sina prognoser att kommunerna skulle få högre skatteintäkter än vad de tror idag. I år tror de alltså att kommunernas skatteinkomster blir lägre bland annat för år 2020 – även Umeås. Den långtidsprognos som Umeå kommuns ekonomiavdelning gjorde ifjol, för underskottet i driftbudgeten, har alltså blivit sämre sedan dess. Det skenande budgetunderskottet skenar än mer!

 

* Sedan har vi låneskulden – för investeringarna.

År 2008/2009 hade inte Umeå kommun någon låneskuld alls. Istället hade kommunen en liten, men dock, sparad slant. Men sedan tog sig de politiska partierna i Umeå kommunfullmäktige på sig spenderbyxorna – dubbla par. Arbetarpartiet var det enda parti som inte drabbades av låt-oss-bygga-skrytprojekt-febern. Eller, för att vara rättvis, det Gamla MP i Umeå ställde inte upp på Navet-badet i dessa nuvarande form (både vi och dom ville ha ett enklare bad – på en miljömässigt bättre plats som inte drog in ytterligare bilar i centrum). Vänsterpartiet, däremot, var lika mycket med på skrytbyggandet som alla andra. Under perioden 2010-2014 styrde Vänsterpartiet Umeå tillsammans med Socialdemokraterna. Och då blev det åka av, i byggsvängen, även för V.

Vad detta skulle betyda för skolan, äldre-, individ- och familjeomsorgerna, miljön och underhållet av byggnader och gator var det ingen som tänkte på. Med undantag för oss i Arbetarpartiet, och delvis även Gamla MP i Umeå.

Här skulle alltså byggas. Visst byggdes det mycket som var nödvändigt. Förskolor, skolor och äldreboenden. Men det byggdes också mycket som var onödigt. Exempelvis Kulturväven och Navet-badet, vilket var förutsättningar för att Umeå skulle få bli EU:s Kulturhuvudstad 2014 – ett dyrt nöje.

Under senare år har satsats många hundra miljoner på ombyggnader av Rådhustorget, Lundabron, mm. Resultatet är att den sista april i år låg Umeå kommuns låneskuld på 2 682 miljoner (eller ca 2,7 miljarder). Denna ökning av låneskulden har trendmässigt gått allt snabbare under de senaste åren.

 

* Om kommunen ska slippa låna till investeringarna måste det bli ett överskott i driftbudgeten.
Men som alla har sett så skenar istället underskottet. Och det kommer det att göra fram till år 2030 med dagens svaga och splittrade ledarskap.

År 2017 kunde Umeå kommun betala hela 97 procent av investeringarna med egna medel. Kommunen behövde endast låna tre procent hos banken ”Kommuninvest”. Två år senare, vilket betyder i år (2019), beräknas Umeå kommun endast kunna betala 29 procent av investeringarna med egna medel. Idag tvingas kommunen låna hela 71 procent i bank (Kommuninvest).

Slutsats: underskotten skenar både när det gäller driftbudget och investeringsbudget. Om vi till detta lägger att den svenska ekonomin som helhet bromsar in, samtidigt som de onaturligt låga räntorna börja stiga (vilket de kommer att göra förr eller senare) står Umeå kommun inför en ekonomisk katastrof. Umeå kommuns ekonomi befinner sig i fritt fall. Och prognosen från i fjol, kompletterad med de minskade skatteintäkterna i kombination med inbromsningen i den svenska ekonomin som helhet, tyder på att det bara kommer att bli värre fram till 2030!

Märktes detta i debatten?

 

* Nej. Det fanns inget krismedvetande alls. Tydligast märktes detta hos Vänsterpartiet.
De lovade ”allt åt alla” och tog ingen hänsyn alls att det finns två trender att bryta: dels det skenande underskottet i driftbudgeten, dels den snabbt växande låneskulden beroende på investeringarna. Detta parti kan dessutom inte förstå något annat än ett framtidsperspektiv som är ett enda år. Det enda som V kunde prestera var glädjekalkyler och förvärrade underskott.

 

* Behovet av ledarskap

Det två partier, S och Nya MP i Umeå, som plötsligt har blivit ett regeringsalternativ (SMP) visade inte någon krismedvetenhet. Med ett viktigt undantag: Socialdemokraterna hade kraftigt minskat på investeringarna och Nya MP i Umeå gjorde naturligtvis som S. Och detta, en neddragning på investeringarna, gick igen hos alla partier.  Men när det gällde det skenande budgetunderskottet på driftbudgeten lyste alltså krismedvetenheten med sin frånvaro.

Bristen på krismedvetenhet står i direkt proportion till bristen på ledarskap. Det ledarskap som Umeå kommun så förtvivlat väl behöver i denna historiskt svåra situation.

 

* En splittrad och försvagad Socialdemokrati – en splittrad och försvagad Allians

Det är just ledarskap som det styrande partiet (eller styrande partierna) måste visa för att fullgöra sin plikt i en kommun vars ekonomi befinner sig i fritt fall. Som Umeås. Låt mig bryta ned kravet på ledarskap i dagens situation i tre delar:

1.En förmåga att själv inse de väldiga krav som tio år av ekonomisk knapphet kommer att ställa, detta i form av en egen krismedvetenhet,

2.En insikt om att siktet måste vara ett ”Umeå i ekonomisk balans 2030 – och helst tidigare”, vilket kräver ett trendbrott i form av att de ökande underskotten snarast vänds till minskande underskott,

3. En förmåga att skapa en ”uthållig” allians baserad på att alla inser det storslagna i att få de lagstadgade basverksamheterna att hålla även år 2030, men att nästa års budget – som bara är ett steg på vägen – måste bära sin del av bördan och därför inte kan lova ”allt åt alla”.

Men detta kan inget av de två traditionella politiska blocken åstadkomma. Jag har tidigare skrivit om den splittrade och försvagade Socialdemokratin som idag endast besitter 20 av fullmäktiges 65 mandat. Men detsamma gäller den tidigare Alliansen. Moderaterna, Liberalerna, Centern och Kristdemokraterna har tillsammans endast 24 mandat. Till detta ska läggas att Alliansen inte längre är någon Allians. Denna har sprucket även i Umeå – precis som på riksplanet. Under måndagens debatt lade, för första gången på åratal, dessa fyra partier fram var sin budget. Och röstade olika i viktiga frågor.

Alltså: Umeå kommun, vars ekonomi befinner sig i fritt fall, saknar ett ledarskap vuxet situationen. Detta gäller de båda traditionella politiska blocken.

 

* Det är mot denna bakgrund Arbetarpartiets Alternativbudget ska ses.

Genom omfördelningar, besparingar och inkomstökningar kan vi
* tillgodose de ökade behoven inom äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg – inklusive finansiering av heltidsmodellen,
* undvika nedskärningar i de båda skolnämnderna och tillgodose lagstadgade satsningar. Däremot kan vi inte genomföra målet om 15 barn i snitt per grupp inom förskolan,
* Vi stoppar nedskärningarna på tekniska nämnden samt skjuter till extra medel för snöröjning och städning av skollokaler, samt till lagstadgade miljökrav inom gator och parker,

Vi lyckas uppnå ett överskott på hundra miljoner i vår budget (över 1 procent)
* vi inleder trendbrottet genom att börja betala av på låneskulden, som vi kan minska med 141 miljoner på fyra år. Detta kan jämföras med S och ”Nya MP i Umeå” som bara fortsätter att låna och därmed kommer att öka låneskulden ytterligare – från dagens storlek på 2 862 miljoner med ytterligare 816 miljoner upp till 3 678 miljoner,
* Vi sätter åter miljöfrågan på dagordningen genom kravet på att miljökvalitetsnormerna måste tillgodoses när det gäller utsläpp av kvävedioxid – något som kommunen har brutit emot under 17 års tid vilket utsatt umebornas hälsa för risker när det gäller lungcancer, demens, hjärt- och kärlsjukdomar samt astma och allergi.

De partier vars inlägg tydde på störst krismedvetenhet, näst oss, var Moderaterna. Liksom vi ville M inte gå vidare med den ofinansierade heltidsmodellen. Å andra sidan talar en skattesänkning i detta läge emot Moderaternas möjligheter att åstadkomma ett ekonomiskt trendbrott. En skattesänkning dränerar den kommunala ekonomin på pengar. Även Kristdemokraterna visade på tydlig krismedvetenhet.

 

* Överraskande var att Sverigedemokraterna, som inte gjort någon egen budget för Umeå kommun inför nästa år, valde att lägga sina röster på Arbetarpartiets Alternativbudget.

SD hade tidigare ansett sig vara uppbundna när det gäller att säga nej till skattehöjningar, och hade därmed dragit åt Alliansens och S+MP:s håll. Men vår skattehöjning, på 20 öre, var endast temporär. Vi skulle ha sänkt skatten igen då våra andra besparingar, och inkomstökningar, hade börjat ge resultat. Denna hållning till skattehöjningen, från vår sida, var antagligen det som gjorde SD redo att rösta på Arbetarpartiets Alternativbudget. Sannolikt också för vårt tio-åriga perspektiv.

De flesta reagerade på att SD röstade på Arbetarpartiets Alternativbudget med fnissiga kommentarer och vitsar. ”Röstar du på SD får du Arbetarpartiet” skrattade några glada ledamöter från både de borgerliga partierna och S.

Naturligtvis skrattade inga vänsterpartister. Speciellt en av dem var direkt hätsk. Vi är inte förvånade. Lika lite som vi förvånas över att V framstod som fullmäktiges mest isolerade parti.

Arbetarpartiet vill, naturligtvis, inte hindra något parti att lägga sina röster på det budgetalternativ som skulle ha varit bäst för kommunens anställda och för umebornas barn, elever och äldre – speciellt på sikt. Tio års sikt – närmare bestämt. Vi välkomnar även Socialdemokraterna och Moderaterna att stödja vår Alternativbudget. Vi vill gärna vara med och styra Umeå – på vårt eget budgetalternativ.

De fina posterna med de höga lönerna (som vi för övrigt vill sänka kraftigt) överlåter vi åt andra partier. Jag lämnade exempelvis min plats som ersättare i Kommunstyrelsen idag. Detta i protest mot att S upphöjt det av islamister och islamistmedlöpare präglade Nya MP i Umeå till regeringsparti.

 

* Vi återkommer med del två av budgetdebatten på onsdag.

* Då ska vi redovisa hur vi finansierade vår budget – i stora drag
* Vi ska även redovisa vilka partier som röstade för att göra det möjligt att ta ifrån islamistiska föreningar / församlingar deras lokaler om de, gång på gång, bjuder in imamer som anser det vara rätt att döda homosexuella och som dessutom hyllar martyrdöden,

I nästa del ska vi även redovisa vilka partier som inte anser att kommunfullmäktige ska agera mot föreningar / församlingar som, gång på gång, bjuder in imamer som anser det vara rätt att döda homosexuella och som hyllar martyrdöden. Detsamma gäller för kontrollen av att extremister inte ska kunna erhålla bidrag om de exempelvis agerar på ovanstående sätt.

Jag kan säga så mycket som att Vänsterpartiet återkommer i denna, den andra delen, av budgetrapporten från i måndags (17/6).

Glöm inte att läsa den spännande fortsättningen på denna tvådelade rapport från budgetdebatten i Umeå kommunfullmäktige. Den viktigaste debatten under år 2019.

 

____________________________

Du som vill läsa de blogginlägg som jag hittills har skrivit om
den svenska politiska fegheten kan göra detta genom att
gå in på www.arbetartidningen.se – eller klicka här.