Läs historien om hur Bibliotekstjänst nästan omöjliggjorde för biblioteken att beställa boken ”Världsmästarna, när Sverige blev mångkulturellt”

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten – hör av dig
____________________________

INLEDNING  

En av mina läsare har upplyst mig om att den bok som biblioteket i Falköping  prickades för av JO, för detta biblioteks odemokratiska vägran att ställa boken till sina kommuninvånares förfogande, var ”Världsmästarna, när Sverige blev mångkulturellt”, publicerad år 2010. Boken var skriven av signaturen ”Julia Caesar”.

Läs den skrämmande historien om hur Bibliotekstjänst trampade på demokratin när det gäller boken ”Världsmästarna, när Sverige blev mångkulturellt”.

 

Del ett
Först fick boken ”Världsmästarna” en neutral och saklig recession av lektören Per-Åke Walton.

”Lektörer” kallas de som Bibliotekstjänst brukar anlita för att läsa, och recensera, olika böcker. Så här löd den ursprungliga recession av boken ”Världsmästarna, när Sverige blev mångkulturellt”.

Recensionen var skriven av lektören Per-Åke Walton.

”Huvudspåret i Världsmästarna är kritik av islamism och av svensk invandringspolitik. Det finns frågor om kostnader, antalet invandrare jämfört med andra EU-länder, möjligheterna att anpassa och assimilera dem i det svenska samhället, asylsökande och passlöshet, analfabetism och kriminalitet, frågor som faller utanför ramen för politisk korrekthet för svenska politiker och svenska journalister. Världsmästarna i godhet, som Julia Caesar rubricerar de svenska beslutsfattarna, har genom sin valhänthet skapat ”ghetton”, etniska enklaver i våra tre storstäder, dit alltför många asylsökande har sökt sig. Enligt henne har yttrandefriheten krympts ganska drastiskt, vilket har tvingat henne att ge ut den föreliggande texten på eget förlag. Julia Caesar är journalist till professionen och har tidigare publicerat ett flertal krönikor i dansk press.
/Per-Åke Walton”

Detta var en neutral och saklig recession.

Recensioner ska också vara sakliga och neutrala. Så här skriver Bibliotekstjänst om sina lektörer: ”Våra lektörer är ämnesexperter med gedigen formell utbildning och stor kompetens. De rekryteras bland lärare, bibliotekarier och andra med specialkompetens. Lektörerna skriver sina recensioner efter fasta instruktioner. Instruktionerna kallas lektörs-PM.

Boken fanns en gång på 33 bibliotek i Sverige. Boken sålde bra och fick stor uppmärksamhet på nätet. Men sedan vände det. Och en majoritet av landets bibliotek vägrade att köpa in boken. Jag vet inte på hur många bibliotek som boken finns idag.

Men jag ber mina läsare att kolla om boken ”Världsmästarna” finns på något av de kommunala biblioteken här i Umeå. Alltså kära läsare: Var snäll och kolla – och hör av er till mig!

 

Del två
Det var tydligt att Bibliotekstjänst inte tyckte att Per-Åke Waltons neutrala och sakliga omdöme levde upp till den avrättning av boken ”Världsmästarna” som vissa anställda på Bibliotekstjänst (kanske en minoritet) hade hoppats på. De var helt enkelt besvikna på den sakliga och neutrala recessionen. Eller dito ”lektorsomdömet”.

Därför anlitade Bibliotekstjänst en annan lektör vid namn Jan Bärmark (vilka eller hur många av de anställda på Bibliotekstjänst som var ansvariga för detta vet jag inte). Men boken tillhörde inte det ämnesområde som Bärman brukade skriva lektorsomdömen om. Men han levererade det Bibliotekstjänst ville ja. Jan Bärman skrev följande, nya, ”lektorsomdöme” om boken Världsmästarna:

”Världsmästarna är en 435 sidor lång indignerad insändare om hur Sverige tack vare hycklande politiker med en ”patologisk godhet” sålt ut vårt land till invandrare som plundrar, våldtar och berövar oss vår kultur. Genom ”snyftjournalistik” skall vi mer eller mindre tvingas till denna ”extrema” massinvandring. Retoriken i boken är också den extrem. Den är extremt onyanserad. Det är oklart vad pseudonymen Julia Caesar (journalist och krönikör på Snaphanen) skulle ha gemensamt med den humoristiska och intelligenta skådespelerskan Julia Caesar. Bokens närmaste läsekrets torde vara sympatisörer till Sverigedemokraterna.
/Jan Bärmark”

 

Frågor!
1. Detta var en sågning av boken som varje bibliotekarie, som behöver ett ”lektorsomdöme” för att inte köpa in boken, kan stödja sig på. Definitivt. Men vad hade hänt om även Jan Bärmark också hade skrivit ett neutralt och sakligt omdöme om boken. Hade då uppdraget att avrätta boken gått till en tredje lektör, och sedan till en fjärde, en femte, o s v ?
2. Följde Jan Bärmark instruktionerna i lektörs-PM i sin recession av ”Världsmästarna”? Själv tillstod han alltså, efteråt, att boken ”Världsmästarna” inte tillhörde det ämnesområde som han brukade skriva om.

 

Del tre
Det som hände här reser frågan: går det att lita på Bibliotekstjänst när det gäller debattböcker som rör islamism, invandring eller hedersförtryck?

Kommer Säpos gripanden av sex islamister/jihadister, och Migrationsverkets beslut att utvisa fem av dessa, att lära Bibliotekstjänst att ta dessa frågor på allvar? Kommer bibliotek, och biblioteksanställda, samt politiker i bland annat kulturnämnder, att lära sig något.

Och när det gäller Umeå:
kommer Folkbladets artiklar om förekomsten av åsiktspoliser på Ersboda att förändra något när det gäller stadsbibliotekets hantering av kritik av debattböcker som ”Feindliche Übernahme”, utgiven 2018, av Thilo Sarrazin, då någon islamist klagar på boken. Eller kommer stadsbiblioteket att fortsätta att behandla sådana böcker som om de alla utgjorde en del av en rasistisk konspiration som biblioteken kan smuggla undan.

 

Eller, har biblioteksvärlden redan hunnit skapa sig ett parallellt universum som inte går att nå, utifrån, med argument? Hur som helst måste den tysta majoriteten av de biblioteksanställda påpeka för deras kollegor att det finns en osund anda inom biblioteksvärlden i bl a Umeå kommun som innebär att vissa anser det vara legitimt att trampa både på yttrande- och tryckfriheten – och på bibliotekslagen!

 

Del fyra

Är boken ”Världsmästarna” bra?

Jag vet inte. Själv använder jag inte begreppet ”assimilation” som målet för integration. Det för tanken till när Sovjetunionen, med början under Stalin, försökte assimilera bl a de tre baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen genom att tvångsförflytta en stor del av deras befolkning långt bort i Ryssland, vissa bakom Uralbergen, samtidigt som många ryssar, mer eller mindre, tvångsförflyttades till Estland, Lettland och Litauen. Och ovanpå detta förbjöds de tre baltiska staternas språk och kulturella traditioner på alla möjliga sätt.  Men boken ”Världsmästarna” kan naturligtvis ändå vara en viktig debattbok och innehålla både korrekta fakta och viktiga frågeställningar.

Men i slutänden handlar det inte om ifall boken är ”bra” eller ”dålig”. Vad det handlar om är följande:
Det är inte bibliotekens uppgift, vare sig i Falköping eller i Umeå, att ”skydda” medborgarna från åsikter i böcker som ”Världsmästarna eller ”Feindliche Übernahme” av signaturen Julia Caesar respektive Thilo Sarrazin.

 

Del fem
Genom att kultur- och fritidsnämnden i Falköping hade slagit fast ”…att värderingar är det viktigaste kvalitetskravet…” kan bibliotekarierna plocka bort precis vilka böcker som helst. Och denna gudalika makt har de tilldelats av den laglösa kultur- och fritidsnämnden i Falköping (citatet om ”att värderingar är det viktigaste kvalitetskravet” ovan är hämtat ur kultur- och fritidsnämndens svar till JO, efter JO:s kritik för att biblioteket i Falköping vägrat att tillhandahålla boken ”Världsmästarna”).

Men de bibliotekarier som ska stå för dessa värderingar i Falköping, där alltså politiker har bestämt ”att värderingar är det viktigaste kvalitetskravet” har också  rejäla lektorsomdömen, som det av Jan Bärmark, att hålla sig till för att kunna argumentera för att inte köpa in boken.

 

Del sex
Det fanns mycket få recensioner – detta sannolikt på grund av Jan Bärmarks ”lektorsomdöme” – om boken Världsmästarna. Men de få recensionerna präglades av samma, väldiga, åsiktsskillnad som de olika lektorsomdömena från Per-Åke Walton och det av Jan Bärmark.

Ulf Nilsson i Expressen skrev exempelvis att boken ”Världsmästarna” var en: ”utomordentligt skriven och disponerad bok”.

Men Per Fagerström, I Dalarnas Tidning, hade en mycket annorlunda uppfattning. Fagerström använde sig av en påhittad karaktär från ett TV-program som hade sagt ”Våra länder och raser invaderas”. Sedan avfärdade Fagerström boken med, bland annat, följande rad
”… Samma idéer uttrycks i boken Världsmästarna…” (varvid Fagerström syftande på vad den påhittade karaktären i TV-programmet sagt).
Och för att ingen skulle missta sig på vad Fagerström ansåg om boken ”Världsmästarna” fyllde han på med att han ansåg boken vara ”öppet rasistisk”.

Recensionen kritiserades hårt av många läsare. Och Fagerströms recession plockades sedermera bort.

 

Del sju
Eftersmaken av denna berättelse är dålig. Och den reser frågan: går det att lita på Bibliotekstjänst när det gäller lektorsomdömen om debattböcker som rör islamism, invandring eller hedersförtryck?

Kom ihåg: det handlar inte om du eller jag gillar boken, vilket sätt boken är skriven på rent språkligt, eller om vi håller med om bokens slutsatser. Det handlar om att försvara grundlagarna om yttrande- och tryckfrihet, samt deras avspegling bibliotekslagen, speciellt i § 2. Därför, återigen, denna fråga: Går det är lita på Bibliotekstjänst när det recensioner av kontroversiella böcker som exempelvis ”Världsmästarna” ?

 

 Så skriv gärna – och säg vad du själv tycker

____________________________

Du som vill läsa de blogginlägg som jag hittills har skrivit om
den svenska politiska fegheten kan göra detta genom att
gå in på www.arbetartidningen.se – eller klicka här.