Corona har dödat 1266 människor i Italien. Ska Sverige undgå detta måste riksdagens politiker våga fatta beslut ”utanför ramarna”. Umeås roll viktig.

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Varken S eller SD – det som behövs är ett riktigt arbetarparti

 ____________________________________

 

Siffrorna i världen just nu – UPPDATERAT lör 11:39

Det totala antalet smittade i världen är nu 146 327.
5 443
personer har dött.
Nästan hälften, 72 572 personer, har tillfrisknat.
I Sverige har 814 fall bekräftats, två personer har avlidit
I Italien
har 17 660 personer smittats, 1 266 har avlidit

Källa: Worldometers

Donald Trump utlyser nationellt nödläge på grund av coronaviruset.
Stefan Löfven avstår från utlandsresor. Minsann!
Statsepidemiolog Anders Tegnell avstår däremot inte – han valde att åka till Somalia …

 

Ingress
Coronaviruset har brakat rakt in i samhällets strukturer och skapat vad som media, inte sällan, beskriver som en kris.
Än så länge befinner sig inte sjukvården i en ”coronakris”. Däremot talas det mycket om kris ofta för beskriva vad som kan komma inom världsekonomin. För nämna ett exempel. Vi kan även nämna turist, kultur- och idrottsevenemang för att peka på sektorer där krisen är på väg att prägla året 2020.

Detta blogginlägg handlar om hur en kris ska undvikas inom sjukvården. I Sverige. Detta för att förhindra att lika många smittas och dör här som i Italien. Med allt lidande och sorg som detta innebär. Vi börjar med att ställa oss två frågor:

*Hur bör sjukvården, i Sverige och därför även i Västerbotten, hantera ett läge som det i Italien?
*Hur farligt är det att bli sjuk i COVID-19 (coronavirus disease 2019) efter att ha blivit smittad av viruset SARS-CoV-2?

Detta blir ämnet för nästa blogg.

Jag har försökt få med alla namn och förkortningar.

 

I. Vid ett ”krigsliknande” tillstånd måste det onormala bli det normala
Coronaviruset har ställt de politiska och övriga beslutsfattarna inför två olika alternativ
Det ena alternativet är att coronaviruset ska klaras av inom ramen för det ”normala”. Med det normala menar jag:
a) den vanliga lagstiftningen,
b) det antal sjukvårdsplatser, och den sjukvårdspersonal, som ofta inte räcker till även utan den extra belastning som en pandemi utgör. Detta på grund av nedskärningar och bristande personalinflytande.

Om utgångspunkten är att situationen ska klaras av inom ramen för det normala är det inte svårt att, idag, dra slutsatsen att landet Sverige för varje timme löper en ökad risk att drabbas av en katastrof. I skrivande stund (21.00 fredag) har 1 266 personer dött i Italien. Samtidigt har i skrivande stund (23.00) en (1) person, hittills, dött i Sverige.

Den andra utgångspunkten påminner om situationen strax före ett krigsutbrott. Igår citerades en italiensk narkosläkare i tidningen ”Corriere della Sera” (9 mars) då han jämförde situationen i Italien med ett situationen i ett ”krig”. Detta i samband att han beskrev det behov som uppstått av att tvingas prioritera mellan de patienter som skulle få vård först, få vård senare och inte få någon vård alls – eftersom den sista gruppen av patienter hade en så liten chans att överleva. Inga roliga beslut att ta.

Men besluten måste tas.

Det som beslutsfattarna i Sverige, politiska och andra, måste sträva efter är att undvika att hamna i en situation som den italienske narkosläkaren beskriver. Detta kräver att beslutsfattarna, snarast, erkänner att det råder en situation liknande ett  ”krigstillstånd” i kampen mot coronaviruset. Beslutsfattarna måste, och det snarast, vidta ytterligare åtgärder som ligger utanför ramen för vad som brukar anses vara normalt. Det handlar om att, snarast, våga fatta beslut som gör det onormala till det normala. Till dess att den fientliga pandemin har besegrats.

 

II. Umeå och lagen om ”Extraordinära smittskyddsåtgärder” som karantän
I Smittskyddslagen, kapitel 3, § 9 finns möjlighet att besluta om att sätta personer i karantän

Detta om en samhällsfarlig sjukdom har, eller misstänks ha, fått spridning utan att källan eller spridningen är fullständigt klarlagd.

Detta är den situation som Sverige befinner sig i just nu.

Låt oss ge ett exempel på innebörden: Om personer återkommer till Sverige med exempelvis flygplan eller kryssningsfartyg som startat i Iran eller som stannat till i Italien – innehållande personer som insjuknat i coronavirus – kan dessa personer i fartyg och plan sättas i karantän. Detta innebär att dessa personer inte får lämna en viss byggnad, del av byggnad eller ett område. Samt att de är förbjudna att ta emot besök. De som sätts i karantän har alltså, för en period, berövats sin frihet.

Fartyg och flygplan som medför smittade personer kan endast tas emot i nio städer/kommuner/platser i Sverige. Dessa nio platser innehåller tillsammans åtta s.k. karantänshamnar och fem karantänsflygplatser. De städer/kommuner/platser där människor ska kunna sättas i karantän, och fortfarande behandlas värdigt, är dessa:

1.Stockholm, både flygplats och hamn,

2.Göteborg, också både och,

3.Malmö, både och,

4.Umeå, både och,

5.Jönköping, flygplats

6.Helsingborg, hamn,

7.Gävle, hamn,

8.Sundsvall, hamn,

9.Luleå, hamn.

Kommentarer:
*Umeå har alltså både en karantänshamn i Holmsund och karantänsflygplats på Alvik.
Dessa hamnar och flygplatser skall vara utrustade med avskilda lokaler där det finns personal och utrustning som kan ställa diagnos och snabbt bedöma vårdbehov. Hamnen och flygplatsen skall även tillhandahålla transportmöjligheter till lämpliga inrättningar för sjukvård – där folk kan erhålla lämplig sjukvård under sin period i karantän.

Har beslutsfattarna i landsting/region och i Umeå kommun, tillsammans med beslutsfattarna i Holmsunds hamn och på Alviks flygplats, förberett sig inför en sådan situation?

Beslutet om karantän kan komma när som helst. Och då går det inte att säga – efter hundratals dödsfall som kunde ha undvikits – ”vi såg det inte komma” eller ”vi har varit naiva”. Nu finns det inga gråzoner. Det är vitt eller svart, liv eller död, som gäller. Det finns inte 50 nyanser av grått där beslutsfattarna kan vingla fram. Antingen kommer hamnen och flygplatsen, tillsammans med länets sjukvårdsresurser med NUS som viktigaste del, att klara av sina uppgifter. Eller inte klara sina uppgifter.

Och då kommer folk att dö i onödan.

Jag vill understryka: Det finns endast fem karantänsflygplatser och åtta karantänshamnar i hela landet. Detta innebär att det kan komma rop på hjälp från andra håll. Exempelvis från Stockholm. Då måste hamnen i Holmsund och flygplatsen fungera. Och i slutänden är det är politikerna som bär ansvaret.

 

III. Hur kan antalet vårdplatser ökas snabbt
Det snabbaste, men kanske inte det hälsomässigt bästa, sättet är att använda kryssningsfartyg som ”fältlassarett”

Makthavarna kan besluta att låta de passagerare som inte bedömts behöva intensivvård (något som naturligtvis snabbt kan förändras för en individ) stanna på det kryssningsfartyg med vilket de kom.

Det var i princip så som problemet med förläggningen av de cirka 370, gäster och personal som befann sig ombord på kryssningsfartyget ”Diamon Princess” hanterades efter att coronaviruset hade började spridas ombord. Efter ett tag först fick 5-600 smittade lämna fartyget. Och de som inte visat sig vara smittade stanna. Detta har bl a kritiserats av professor Michael Osterholm, vid centret för smittsamma sjukdomar, i Minnesota. Skälet är att luften på fartyget fortsätter att vara smittsam, även efter att de sjuka förts iland, och cirkulerar runt-runt ombord på fartyget (ungefär som i ett flygplan).

Detta innebar att de friska löpte en fortsatt risk att smittas.

Det bästa vore att både de konstaterat smittade och sjuka, och övriga som kanske smittats, fördes iland. Problemet är att det är få städer, åtminstone i Sverige, som plötsligt kan mobilisera totalt 3700 platser, dels för 5-600 smittade, dels för drygt 3000 eventuellt smittade. Men att ankra en tom Finlandsfärja utanför Holmsund skulle otvivelaktigt vara ett snabbt sätt att skapa många platser för människor som är sjuka, kanske sjuka och bedöms ska hållas i karantän. Detta sätt att skapa flytande fältlassarett användes under andra världskriget. Om Umeå skulle sakna platser så är detta något att tänka på. Färjor har länge stått på dagordningen i Umeå. Tanken ligger därför, förhoppningsvis, nära tillhands för beslutsfattarna. Speciellt i den dubbla karantänsstaden Umeå.

För att sammanfatta: tomma fartyg kan köras till de städer som utsetts till karantänshamnar för att sedan användas som extra bäddar för smittade som inte behöver intensivvård.

På en flygplats kan en tom hangar fyllas med sängar som påminner om de som jag, och många med mig, sov i när vi gjorde ”lumpen”. Återigen: De som inte bedöms behöva intensivvård, vilket alltså kan ändras snabbt, och anlänt med flygplan kan förläggas i en tom hangar med den typ av sängar som användes på militära logement. Det var inget fel på sängarna. Men livet i en hangar kan naturligtvis snabbt bli långtråkigt. Men det som gäller, i skrivande stund, är att hantera en situation liknande ett ”krigstillstånd”. Kom ihåg: målet är att förhindra att Sverige drabbas av samma antal döda som Italien:

 

IV. Hur kan antalet sjukvårdspersonal ökas
All erfarenhet visar att folk mer än gärna ställer upp frivilligt.
Så var det i samband med skogsbränderna i Sverige sommaren 2018. I samband med bränderna i Australien under denna höst och vinter. Och så är det i dagen Italien. Folk ställer upp när de vet att de behövs.

Skulle det krävas finns både kollektivavtal och lagar som kan användas för att skaffa arbetskraft. En av de tvingande, skarpaste, lagarna är ”Lagen om totalförsvarsplikt” (1994: 1809). I denna lags kap 6, står det om ”den allmänna tjänsteplikten”. Denna innebär att regeringen, eller myndighet som regering delegerar bestämmanderätten till, kan besluta att personer som är totalförsvarspliktiga kan sändas till exempelvis en sjukvårdsinrättning för att där fullgöra sin tjänsteplikt. Även om det medför faror.

Detta strider mot den samhällsanda som råder i fredstid och för de som inte var med på den tid då alla killar gjorde värn-plikt (eller satt i fängelse för värnpliktsvägran). För vissa kan lagen låta hård. Men, som redan sagts, allt tyder på att sjukvårds- och annan personal som kan komma att behövas i ett skärpt läge ställer upp frivilligt. Återigen: Detta är erfarenheten från de stora, och många, skogsbränderna i Sverige och Australien. Och i Italien i skrivande stund.

Avslutning
Det som gäller är att beslutsfattarna måste träda fram ur skuggorna. De måste fatta snarast fatta nödvändiga beslut. De måste fatta beslut som ligger utanför ramen – och därmed göra det onormala till det normala. Annars finns risken att Sverige drabbas lika hårt som Italien.

Politikerna i regering och opposition måste besluta att frångå det som ligger inom ramen, det normala, nu. De måste förbereda landet för en situation liknande ett ”krigstillstånd”. Och därmed rädda liv.

 

Hur farligt är det att bli sjuk i coronavirus
Detta blir ämnet för min nästa blogg.
_____________

7 kommentarer

  1. Olof

    I Sverige är man så rädd att göra fel, så man låter bli att göra något – för då gjorde man ju inget fel…

    Jag tror alla kan förstå och tycka det är okej om makthavare (politiker och tjänstemän) fattar beslut enligt försiktighetsprincipen, och vissa av dessa åtgärder i efterhand visade sig inte behövda. Men makthavarna verkar tro att det är bäst att inte göra något, eller i vart fall så lite och sent som möjligt, för då fattade jag ju inte ”fel” beslut.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Olof – 14 mars 2020
      Du har så rätt. Det beslutsfattarna verkar glömma är att inget svar också är ett svar; inget beslut också är ett beslut. De som har ansvaret kan inte mygla sig undan detta ansvar. Och om det otrivs med sitt ansvar – avgå! NU. Detta gäller politiker och tjänstemän/kvinnor. På alla nivåer. Riks-, region- och kommun.

    • Fredrik

      Vem är Tomas Pueyo? Läkare? Expert i epidemiologi? Nej tyvärr, han jobbar i praktiken inom marknadsföring och inom media/show business.

      Kan vara viktigt att påpeka just detta då vi i dessa tider BÖR lyssna på experter och inte självutnämnda förståsigpåare.

      Och, varje land är unik eftersom vi har alla unika förutsättningar speciellt på hur vår sjukvård ser ut. Att vi skulle få samma effekt som t ex i Iran eller Italien skulle betyda att våra experter i området inte gör något eller lyssnar på vad andra experter gör. Vilket de så klart gör, därför det är i misslyckande som vi lär oss mest.

      Så istället för att framställa situationen idag som lönlöst bör vi istället lyssna på experter och göra som de säger.

      • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

        Svar till Fredrik – 15 mars 2020
        Det finns två problem! 1. Experterna åker utomlands då det gäller (statsepidemiologen Tegnell), 2. Regeringen fattar beslut genom att fatta minimalt med beslut. Detta gör landet ledarlöst. Detta är inte en fråga där endast sjukvårdens överläkare får yttra sig. Var och en kan jämföra vad Sverige INTE gör med vad andra länder GÖR. Det finns inga större skillnader mellan Sverige, Danmark och Tyskland när det gäller befolkningsstruktur, kunnande och möjligheten för industrin att ställa om. Skillnaden ligger i att Angela Merkel, och andra stats- och regeringschefer, först lyssnar till experterna och sedan agerar. Det är så det ska vara. I Sverige gömmer sig regeringen bakom experterna (som den till Somalia deserterande statsepidemiologen Anders Tegnell). Då ersätts Tegnell och presskonferens hålls istället av den i Sverige närvarande vice statsepidemiologen tillsammans med den även i Sverige närvarande generaldirektören för Folkhälsomyndigheten. Det går inte att gömma sig bakom experter som är oeniga eller som deserterar. I slutänden måste politikerna, efter att ha lyssnat, axla ledarrollen. Eller avgå …

        • tack för ordet

          Det är svårt att inte provoceras av Ditt alldeles för förenklade sätt att se på problemen. Att politiker ”gömmer sig bakom experter” Hur tänkte Du här? Vi ska väl för f-n räkna med att de är just epidemiologerna som ligger närmast den vettigaste lösningen just nu eller? Märk att jag skriver närmast, vettigaste och just nu för ingen – jo Hägglund kanske- sitter med facit i hand. Ingen tror väl att det finns en ond agenda bakom experternas ideèr och tankar, konspiratoriska inlägg göre sig inget besvär! Det värsta som kan hända i en situation som denna är att politikerna handlar för egen vinning och inte för landets bästa. Inlägg som Dina skapar split och splittring, ökad oro och misstroende bidrar inte till bättre lösningar.

          • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

            Svar till ”tack för ordet” – 19 mars 2020
            Att du provoceras säger mer om dig än om mig. Det jag skrev var följande: ”Skillnaden ligger i att Angela Merkel, och andra stats- och regeringschefer, först lyssnar till experterna och sedan agerar. Det är så det ska vara. I Sverige gömmer sig regeringen bakom experterna (som den till Somalia deserterande statsepidemiologen Anders Tegnell).
            Till detta kan läggas att de flesta har noterat att det finns stora skillnader i uppfattningen hos experterna. Tonfallet hos professorerna Joacim Rocklöv och Cecilia Söderberg-Nauclér (i epidemiologi respektive medicinsk mikrobiell patogenes) har varit avsevärt annorlunda än hos Somaliaresenären Anders Tegnell – för att nämna två av flera exempel.
            Min kritik går inte, som du lögnaktigt försöker göra gällande, ut på att exempelvis statsministern ska sluta på att lyssna på experter. Min kritik handlar om att det blir väldigt fel om det framstår som om Sverige leds av experter. En politiskt förtroendevald som Stefan Löfven ska lyssna på experter men sedan själv gå ut och ta ansvaret för landets ledning. Som Angela Merkel gör. De politiska beslutsfattarnas eget ansvar blir, naturligtvis, ännu större om experterna är oeniga. Och detta är fallet i Sverige idag (samt i flera andra länder).
            Jag vill lägga till att de politiska beslutsfattarna i Umeå kommun hittills har skött sig föredömligt. Detta har skett trots att de fick kritik från Somaliaresenären och statsepidemiologen Anders Tegnell.
            Du tillhör den typ som skriver kommentarer, byggda på medvetna missförstånd, och sedan går ut och gapar och skriker. Du imponerar inte på mig med ditt resonemang. Du imponerar inte på mig genom att inte våga framträda under eget namn utan istället gömmer dig under pseudonymen ”tack för ordet”. Jag är absolut övertygad om att du är en politisk fiende till mig och Arbetarpartiet som ibland angriper oss öppet. Och ibland angriper oss på detta fega sätt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.