S+Mp är oeniga om vad de är eniga med C om! Om budgeten är INGEN enig. Ändå röstar C, Mp och V fram Löfvén. Ovärdigt. EXTRAVAL KRÄVS

Arbetarpartiet vill ta ”regeringsansvar” för Umeå kommun tillsammans
med andra partier som delar vår uppfattning när det gäller behovet av trendbrott

________________________________

 

Ingress
Det som nu pågår är ett principlöst spel om att få bli statsminister och regeringsbildare. Men utan makt. Detta spel kommer, om det får pågå hela hösten, att undergräva respekten för folkstyret. Jag har skrivit om detta tidigare och nu skriver jag om det igen: Regeringsformen är en av de fyra grundlagar som utgör Sveriges konstitution. Regeringsformen måste snarast ändras. Det är en avgörande brist i regeringsformen att riksdagen kan välja en statsminister som saknar det stöd som krävs för att få igenom sin budget i riksdagen.

Det är mycket möjligt att denna lucka i regeringsformen beror på att ingen, tidigare i historien, skulle ha önskat bli vald till statsminister bara för att det är en fin titel. Det är möjligt att denna lucka i grundlagen beror på att ingen kunde tänka sig att en statsminister, uppbackad av sitt eget och andra partier, skulle försöka använda statsministerposten för att utöva politisk utpressning på andra partier. Detta för att få dessa att stötta den budget som statsministerns minoritetsregering planerar att lägga fram inför riksdagen i september – och som riksdagen inte kommer att rösta om förrän i november/december.

Det är främst Socialdemokraterna som bedriver detta principlösa spel för att få behålla statsministerpositionen (andra partier gör andra mindre smickrande saker). Det kan vara detta som – tillsammans med alla stora politiska reträtter för Centern – förvandlar S till ett parti kring 20-procentsstrecket (inte 30-procentsstrecket). Detta efter ett historiskt valnederlag 2022.

 

Del ett
Sverige har börjat upplösas
. I vissa länder är konstitutionen menad att hålla samman staten mot yttre och inre hot och samtidigt utgöra en garant för medborgarnas demokratiska fri- och rättigheter gentemot staten. Ett exempel på en sådan statsbildning är USA. I andra länder har konstitutionen haft en mer undanskymd roll. Där är det istället de politiska partierna som (i större utsträckning) både har fått rollen att hålla samman staten mot yttre och inre hot och samtidigt – genom ett både brett och djupt, omfattande och intensivt, folkligt deltagande – utgöra en garant för medborgarnas demokratiska fri- och rättigheter gentemot staten. Ett exempel på en sådan statsbildning är Sverige.

En gång var detta inte orimligt. I Sverige representerade partierna tidigare olika folkrörelser. De nådde både ut till samhällets alla hörn och hämtade även in stämningar och åsikter från från hela landet. Detta gällde främst Socialdemokraterna och Bondeförbundet (Centerpartiet). Men i viss mån även Folkpartiet liberalerna med sin knytning till nykterhetsrörelse och frikyrkliga samfund. Men denna tid är förbi. Partier som en gång var folkrörelser har förlorat både folk och rörelse. Dessa partier är nu endast utskott på statsmaskineriet som inte skulle överleva utan skattefinansierade bidrag, och framträdanden i skattefinansierade public service radio och TV.

Det enda partiet som fortfarande har en potential när det gäller folkrörelse är den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Detta tack vare sin kontroll över, men även beroende av, LO-facken. Men den falang inom S som vi brukar kalla för de ”Nya Socialdemokraterna” vill helst av allt göra sig av med bindningen till LO. De Nya Socialdemokraterna ser endast folkrörelsetraditionen som en belastning. För dessa är innehavet av statsmaskineriet allt. Det är denna falang som helt dominerar S idag och har gjort så under lång tid.

Men tillbaka till balansen mellan konstitution och partiväsende. Vad händer i en statsbildning där konstitutionen är svag och där de politiska partierna – som delvis har fyllt konstitutionens roll – håller på att tyna bort. Svaret är enkelt: Denna statsbildning kommer att börja upplösas. Och Sverige har verkligen börjat upplösas.


Del två
Ett ovärdigt skådespel
. Den socialdemokratiska arbetarrörelsen var tidigare garanten för att Sverige höll samman. S var det parti som, mer än något annat, fyllde ut de luckor som fanns i konstitutionen. Idag är det tvärtom. Socialdemokraterna jagar innehavet av statsmaskineriet i rädsla för att partiet skulle falla sönder i opposition – utan innehavet av statsmaskineriet. Men för att kunna regera landet, speciellt med sin egen politik, måste Socialdemokraterna klara av två stora hinder.

Det första hindret som Stefan Löfven måste klara är att undvika att fler än 174 ledamöter i riksdagen röster emot honom.

Som många vet är det inte en fråga om hur många som röstar FÖR Stefan Löfvén för att han ska kunna bli statsminister (och sedan kunna utse de övriga ministrar som kommer att utgöra regeringen). Det handlar om hur många som röstar EMOT honom. Löfvén kan bli vald till statsminister med följande siffror: noll röster FÖR honom, 174 röster EMOT honom och 175 NEDLAGDA. Det enda som avgör är att det inte blir mer än hälften som röstar EMOT. OM det blir 175 (eller fler) som röstar EMOT Löfvén så blir han inte vald. Om det blir 174 (eller färre) som röstar EMOT Löfven blir han vald.

 

Del tre
Löfven föreslås bli statsminister under förnedrande förhållanden. Situationen innan omröstningen är som följer:
* V har lovat att LÄGGA NED sina röster: det innebär 27 röster till Löfvéns fördel,
* C har lovat att LÄGGA NED sina röster: det innebär 31 röster till Löfvéns fördel. C gör detta då S har givit Lööf tre löften.
* Mp har lovat rösta FÖR Löfvén: 16 röster till Löfvéns fördel. Men Mp accepterar inte S tre löften till C. Därför är det är möjligt att Mp hoppar av regeringen.
*S kommer naturligtvis att rösta FÖR Löfvén: 100 röster ytterligare för honom.

Men detta innebär endast att 174 ledamöter i riksdagen INTE kommer att rösta EMOT Löfvéns (på olika sätt). Men M, Sd, Kd och L kan (troligen) tillsammans få ihop 174 ledamöter som KOMMER att rösta EMOT till Löfvén. Detta gör att Amineh Kakabaveh – en s.k. politisk vilde som har hoppat av Vänsterpartiet – antingen skulle kunna rösta så att Löfvén blir statsminister. Eller så skulle hon kunna rösta så att han inte blir statsminister. Detta är inte endast förnedrande för Stefan Löfvén som person. Det är förnedrande för Socialdemokratin samt för hela det svenska politiska systemet. Grundlagarna var inte utformade för att en s.k. politisk vilde – vars motiv kan vara helt privata – skulle avgöra vilket politiskt block som ska kunna bilda regering.

Se tabellen nedan (AK är en förkortning av Amineh Kakabaveh).

C:   31,         L:  20,          AK:   1
S: 100,         M: 70,
MP:16,         KD:22,
V:   27,         SD: 62,

______        ______            _____
174             174                         1

 

Del fyra
Om Löfvén blir vald till statsminister uppstår en rad nya problem – både för S, Mp och V.
* Även om Centern ”tolererar” Löfvén genom att lägga ned sina röster är budgetsamarbetet mellan regeringen och Centern över, säger Annie Lööf. Centern kommer att lägga fram sin egen budget. Och partiet kommer, sedan deras egen budget fallit, under inga omständigheter att rösta på en budget som Vänsterpartiet har varit med om att förhandla fram tillsammans med S och Mp. Annie Lööf försöker alltså förbjuda S och Mp att ha något med V att göra. Tänk på detta: S, Mp och V har tillsammans 144 mandat (inkl Kakabaveh). Centern har endast 31 mandat. Men ändå försöker Drottning Annie diktera villkoren när det gäller vilka partier som får umgås med andra. Det handlar inte om sakfrågor for Drottningen. Det handlar om att brännmärka.
* Vänsterpartiet kommer också att ”tolerera” Löfven genom att lägga ned sina röster. Men V:s partiledare Nooshi Dadgostar förklarar att hennes parti inte kommer att stödja en budget som V inte har haft något inflytande över,
* Slutligen vet vi redan att Miljöpartiet säger nej till de tre krav som auktoritära Annie (AA) ställer för att släppa fram Stefan Löfvén. Centerns tre krav handlar om lagen om anställningsskydd (LAS), skogsägarnas äganderätt samt ett reformerat strandskydd.

 

Avslutning
Om alla menar vad de säger finns det ingen chans att Löfvén får igenom en budget utarbetad av S+Mp. Detta även om Löfvén blir statsminister i morgon trots att Kakabaveh verkar vara ett osäkert kort. För en budget utarbetad av S+Mp skulle endast kunna få stöd av 147 ledamöter – om Centern verkligen röstar på en S+Mp:budget sedan Centerns eget budgetförslag fallit.

(V kommer endast att rösta på en budget som de har fått påverka. Men om V får påverka drar alltså Centerns bort sina röster och Löfven får max 144 röster (S+Mp+V). Detta ska jämföras med en budget som har stöd av M+Sd+Kd+L. Denna skulle få stöd av hela 174 mandat. Dessa fyra partierna har ända fram till i december på sig för att enas. Klarar de detta kommer Löfvéns budget att falla. Och då kommer hans S+Mp:regeringen att avgå.

De olika budgetförslagen ska alltså läggas fram redan i september. Sedan tar det alltså cirka tre månader innan de kommer upp till omröstning i riksdagen (troligen i december). Regeringskrisen tar alltså inte slut även om Stefan Löfvén blir vald till statsminister i morgon onsdag. Regeringskrisen kan istället komma att fortsätta under hela sommaren och hösten ända fram till i december. Tanken från Löfvéns sida är att han ska kunna utnyttja sin position som statsminister till att pressa andra partierna som C och V till att backa. Detta genom att skylla på pandemin, en ekonomisk kris, nästa pandemi, o s v. Men att detta skulle lyckas är endast förhoppningar från Socialdemokraternas sida.

Det finns inget som antyder att varken Centern eller Vänsterpartiet kommer att backa. Socialdemokraterna har behandlat V som en dörrmatta för länge. Nu försöker auktoritära Annie (Drottningen) göra ont värre genom att hissa pestflagg för de som talat siffror med V.

Centern tänker inte varken förhandla med V – eller stödja en budget som V har haft något inflytande över. Detta är en princip som Drottning Annie I (den Första) har hittat på. Vänsterpartiet kommer, å sin sida, inte att stödja en budget som partiet inte har haft något inflytande över. Detta är naturligt. Så läget är så låst som kan det kan bli.

Och undrens tid är förbi.

Jag tror inte att Moderaterna skulle hjälpa Socialdemokraterna ur deras hopplösa situation genom att rösta emot, eller lägga ned, sitt eget budgetalternativ. Därför tyder idag allt på att Stefan Löfvén kommer att tvingas avgå i december. Detta efter en hel höst bestående av en enda lång regeringskris.

DÄRFÖR: Utlys ett extraval NU.

PS. Förändra regeringsformen så att inte någon kan bli statsminister som inte har stöd för sin budget – på samma sätt som gäller i exempelvis Italien. DS.

 

 

 

 

8 kommentarer

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Åsa Sundh 7 juli 2021
      Tack Åsa. Det är inte helt lätt förstå vad som händer idag. Jag lyssnade just på Annie Lööf. Drottningens tal om ”den breda mitten” är hennes bidrag till det politiska språket. Tidigare var ”mittensamverkan ett styrkebälte i svensk politik” (Torbjörn Fälldin). Det handlade då om Folkpartiet och Centerpartiet. Nu försöker Annie Lööf, med hjälp begreppet ”den breda mitten” kombinerat med ”ytterkantspartierna” förhindra att mandaten från främst Sd räknas. Jag uppfattar det som att Drottning Annie försöker neutralisera Sd för att få en roll där hon ömsom kan luta sig mot Moderaterna och ömsom mot S (eller som Drottningen skulle ha uttryckt det: ömsom tillåta Moderaterna att luta sig mot henne, ömsom tillåta Socialdemokraterna att göra detsamma).
      Problemet för Drottning Annie är att hon är för sent ute. M och Kd har redan tagit smällen för att de kommer att samarbeta med Sd i budgetfrågor samt när det gäller omröstningar i riksdagen bland annat gällande framtida statsministrar. Det har vuxit fram ett block M, Kd, Sd (och L).
      I en opinionsmätning av väljarsympatierna som SVT/Novus gjorde efter misstroendeomröstningen den 21 juni underkänner de otacksamma väljarna Drottning Annies försök att bestämma problemformuleringen för resten av Sverige. Väljarna (undersåtarna) anser att huvudaktörerna i dramat är de två politiska blocken (där M dominerar det ena och S det andra). Och vad som är ännu värre, för Drottning Annie, är att väljarna dessutom bestraffade henne för att Centern inte väljer sida – utan framstår som ”veligt”. De enda tre säkerställda förändringarna i SVT/Novus mätning efter att Löfvén fallit var nämligen dessa:
      * De båda ytterkantspartierna, som Drottning Annie uttrycker det, hade gått framåt i väljaropinionen,
      * Centerpartiet hade – på grund av sitt velande – gått bakåt.
      Drottning Annies försök att bestämma problemformuleringen – alltså vad väljarna ska tänka och diskutera – har underkänts av dessa otacksamma undersåtar. Deras budskap till Drottning Annie var att Centern faktiskt är ett helt vanligt parti. Samt att detta, helt vanliga parti, har tappat i stöd på grund av sin ovilja att välja sida. Centern skulle endast ha fått 7,9 procent av väljarna om det hade varit val då mätningen gjordes. (Till detta kom att både Miljöpartiet och Liberalerna skulle ha åkt ut ur riksdagen). Allt enligt SVT/Novus.

      Drottning Annies mål är att åter göra Centerpartiet till det största borgerliga partiet (vilket Centern var då Gunnar Hedlund överlämnade stafettpinnen till Torbjörn Fälldin 1971). Detta tilldrog sig för exakt 50 år sedan. Nu riskerar Drottning Annie att – genom sina försök att underminera i första hand Moderaternas och Socialdemokraternas dominans inom respektive läger – ådra sig motangrepp både från M, Sd, kd och L samt från S, Mp och V. Drottning Annie framstår redan idag som en ultimativ politiker som inte endast dömer ut Sd och V, utan även de partier som har med Sd och V att göra. Detta är att gå ett STORT steg för långt.

      Jag tror att den megalomani som kan anas hos Drottning Annie kommer att leda till att Centerpartiet antingen isoleras och mals ned av de två blocken. Eller till att partiet tvingas byta kurs och anpassa sig till sin verkliga storlek. Denna anpassning kan mycket väl kräva att Drottningen byts ut mot en partiledare som antingen visar sig vara en pålitlig del av det borgerliga lägret. Eller mot en partiledare som ser till att Centern blir ett borgerligt parti som ofta, och utan ultimativa krav, samarbetar med främst Socialdemokraterna. Centerpartiet har ofta varit det borgerliga parti som även har kunnat samarbeta med S (fast utan ultimativa krav på att vissa partier ska frysas ut).
      Drottning Annies strategi för att göra Centern till det största borgerliga partiet går ut på att försöka skapa ett ”tredje block” – med sig själv som LEDARE. Men detta kan alltså LEDA till att Centern självt isoleras.
      Det enda skälet till att så inte redan blivit fallet anser jag är Socialdemokraternas närmast maniska strävan efter att besätta regeringstaburetterna (även till priset av att tvingas regera med andras politik). Denna politiska åkomma hos S har gett Centern manöverutrymme (precis som denna ”åkomma” hos S har gett Mp ett orimligt inflytande över svensk politik). Ett av skälen till att jag förespråkar extraval är att partierna måste tvingas inse de reella styrkeförhållandena dem emellan. Vissa PARTIER och politiker har en för uppblåst självbild. Men även Sverige som land måste tvingas inse sin egentliga storlek. Vissa partier och politiker har svårt att förstå att Sverige är ett litet land. Det enda som idag är stort i Sverige är PROBLEMEN. Problem som inte kan förnekas för den som VÅGAR se, och KAN förstå, verkligheten. Det måste ske en anpassning till just verkligheten. Både inom Sverige och mellan Sverige och omvärlden. Senast i valet 2022.
      PS. Det är upp till Socialdemokraterna om dessa kommer att kunna anpassa sig och göra en nystart. Om inte kommer vi att tvingas bevittna en sorglig, och potentiellt farlig, upplösning av ett parti som stått som en garant för ett stabilt Sverige. DS.

  1. Håkan

    Jamen Jan,han har ju Löööööööööf,en människa belamrad av storhetsvansinne,hon gör vadsomhelst för att få vara i centrum.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Håkans kommentar 6 juli 2021
      Ja. Stefan Löfvén har ju Lööf. Ungefär som en kniv i ryggen – om han vänder ryggen till. Jag är också av den uppfattningen att Centerpartiet är för litet för Drottning Annie. Därför kommer hon att leda detta parti in i en återvändsgränd. Drottning Annie: ännu en extremist som öppnat arbetskraftsinvandringen långt mer än vad östutvidgningen hade behövt innebära. Allt detta för att pressa löner, försämra lagar och avtal på arbetsmarknaden och försvaga facken. Lööf vill vara i centrum till varje pris. Men hon väljer de frågor som hon använder sig av för att hamna i centrum. Som jag ser det säger förbundsordföranden i Cuf det Annie Lööf tänker.

  2. Bergis

    Varken Stefan Löfven eller Annie Lööf vill ha ett extraval för då hinner de inte att rösta igenom försämringar i LAS. Båda två är nu så kåta på att sätta åt arbetarna genom försämringar i arbetsrätten så dom gör vad som helst för att den här reformen.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Bergis kommentar 6 juli 2021
      Jag tror också att angreppet på LAS är Drottning Annies dröm. Men när det gäller Löfvéns agerande har det, enligt min uppfattning, flera bottnar. Det pågår en strid både inom S och LO mellan de som ser värdet av folkrörelsetraditionen och de som vill kapa banden till facken. Ännu har inte förbundsledningarna för tolv LO-förbund gått med på LAS-uppgörelse som IF-Metall och Kommunal (de fackförbund med de mest ”sossefierade” förbundsledningarna) har gjort. Det är ett skäl. Ett annat skäl är att de Nya Socialdemokraterna (som vill överge hela arbetartraditionen) inte vet hur de skulle arbeta politiskt i opposition. Olof Palme kunde resa runt till de olika länen och träffa partifolk, besöka arbetsplatser, o s v. Men jag tror inte huvuddelen av de socialdemokrater som idag flyttat in på ministerierna tillsammans med armén av politiskt tillsatta statssekreterare och andra politiserade tjänstemän skulle återkomma efter ett valnederlag. De skulle söka sig andra karriärvägar. Svagheten hos de Nya Socialdemokraterna är att stora delar av dessa kommer att skingras om Socialdemokraterna tappar makten. Så därför:
      * S av idag försvarar inte LAS – men vet att det är dumt att försämra denna lag,
      * De är dock villiga att offra LAS för att komma överens med Centers Drottning Annie,
      * Bevarande av regeringspositionen och alla jobb, på olika nivåer, håller ihop denna borgerliga falang inom de Nya Socialdemokraterna.
      Så ser JAG det. I korthet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.