Umeå lider av bostadsbrist. Bara befolkningstillväxten kräver 850 nya bostäder per år. Endast ca 400 byggs. S+MP hindrar unga att få bostad.

Kriget i Ukraina måste användas till att understryka behovet
av att minska fossila utsläpp – angreppet på Ukraina
får inte leda till att klimatkrisen döljs.

Försvara yttrande- och tryckfriheten
_   _   _

Inledning
Bostadsbristen i Umeå är ett allvarligt problem. Det krävs att det byggs ca 850 bostäder per år bara för att klara befolkningstillväxten. Men så många byggs det inte. Idag byggs endast ca 400 bostäder årligen. Detta skapar köer och orättvisor. Situationen slår hårt mot ungdomar, nyanlända och övriga umebor.

De två partier som styr Umeå, S och MP, verkar sakna den handlingskraft som krävs för att lösa problemet med ett för lågt bostadsbyggande (för brist på bostäder är ett verkligt problem – inte någon ”utmaning”). Den bristande handlingskraften tar sig bland annat uttryck i att det inte färdigställs detaljplaner som kan bidra till att det byggs lite större bostadsområden.

Del ett
Under alltför lång tid har det ”duttats” i Umeå. Olika byggprojekt har sjösatts, runt om i Umeå, som endast resulterat i ett fåtal nya bostäder. Det är inte fel att säga att bostäderna ”duttats” ut. Några få här, några få där. Och förhållandevis ofta har detta ”duttande” dessutom skett på bekostnad av att större eller mindre grönområden byggts bort. Flera av dessa i mer centrala delar av Umeå. Låt oss nämna några exempel:

* Fridhemsskogen på Berghem.
* Mården, i folkmun ”Rosendalsparken” nedanför Östra Gymnasiet (Maja Beskow-skolan).
* Den gröna ytan mittemot Charlies Kiosk på Teg.

Fler exempel kan ges. Varje enskilt förlust av gröna ytor kanske inte framstår som någon jätteförlust. Men lägger man ihop förlusten av många små gröna lungor, i Umeås mer centrala delar, blir resultatet sammantaget en jätteförlust för stadsmiljön. Det handlar om de små stegens tyranni. Denna metod är för övrigt kännetecknande för den bristande stadsplaneringen i Umeå kommun.

Del två
Arbetarpartiet anser att kommunen måste sjösätta åtminstone några större bostadsprojekt. Vi vill speciellt rikta uppmärksamheten på dessa två:

* Tegelbruksberget: Här skulle ett nytt bostadsområde kunna dra nytta av befintlig service – som finns vid Strömpilen. Dessutom kan det försörjas av lokaltrafik från Holmsund samt 5:ans eller 9:ans busslinje. Området har under lång tid funnits med i kommunens översiktsplanering som ett kommande bostadsområde. De som bromsar bostadsbyggandet påstår att bostäder på detta område automatiskt skulle inkräkta på Grössjöns naturreservat. Detta är naturligtvis helt felaktigt. Någon sådan intention fanns inte då Översiktsplanen antogs. Däremot skulle bostadsbyggande på Tegelbruksberget sannolikt innebära att sträckningen av ett el-ljusspår behöver ändras. Men om den goda viljan finns är detta en lätt, snabb och billig affär. Även om ryktet skulle påstå något annat.

* Röbäcksliden: Kommunen presenterade nyligen mer konkreta planer kring detta bostadsområde. Genom att Röbäck ”byggs ihop” med Skravelsjö kan ca 1000 bostäder byggas. Området har planerats ända sedan 2017 – vilket understryker de styrandes uppenbara svårigheter att gå från ord till handling när det gäller nya, och litet större, bostadsprojekt. Att det äntligen börjar hända något konkreta här beror på ett initiativ i byggnadsnämnden. Från V och M!

Avrundning
Det finns fler områden där det är möjligt att bygga rejäla stadsdelar. Detta istället för att ”dutta” vidare. Men det kräver handlingskraft. Tyvärr saknar Socialdemokraterna och Miljöpartiet handlingskraft – bland annat då det gäller bostadsbyggandet i Umeå. De saknar den handlingskraft som krävs för att omvandla Översiktsplaner i Detaljplaner. De är däremot duktiga på ryktesspridning. Ett exempel på detta är ryktet att bostadsbyggande på Tegelbruksberget måste innebära att Grössjöns naturreservat hotas. Vilket alltså inte är fallet.

Unga, nyanlända och övriga umebor förtjänar en bättre bostadspolitik än den som S och MP står för.