Finlands sak är vår – när det gäller sjukvården. För varje extra krona till försvaret måste tre kronor gå till sjukvård och äldreomsorg.

Kriget i Ukraina måste användas till att understryka behovet
av att minska fossila utsläpp – angreppet på Ukraina
får inte leda till att klimatkrisen döljs.

Försvara yttrande- och tryckfriheten
_   _   _

Ingress
Sedan coronapandemins utbrott har nästan 19 000 svenskar avlidit i covid-19. De som har fått dra det tyngsta lasset i kampen mot covid-19 är personalen inom sjukvård och omsorger. Många har ansträngt sig nästan till bristningsgränsen. Men den nödvändiga upprustning av både sjukvård och äldreomsorg som erfarenheterna från coronapandemin borde ha gett upphov till har uteblivit.

Del ett
Inför årets sommarsemestrar är personalbristen akut. Som under så många tidigare somrar. Ett förslag – som det just nu talas om – är att infektionsavdelningen ska slås ihop med lung- och njuravdelningen under delar av sommaren. Dessa båda avdelningar har idag tillsammans 34 vårdplatser. Under en tillfällig sammanslagning under sommaren skulle antalet vårdplatser minskas till 19. Nästan en halvering!

Men sommaren innebär inte att människor behöver mindre vård. Minskas antalet vårdplatser måste personalen istället prioritera hårdare. Vilka patienter är så dåliga att de måste läggas in på avdelning? Vilka är tillräckligt friska – och kan skickas hem? Detta innebär stora risker för patienterna.

Del två
Dagens problem inom sjukvård och äldreomsorg beror på en mångårig negativ trend. Antalet vårdplatser per 1000 invånare i Sverige hade halverats mellan åren 1994 och 2017. Före pandemin hade Sverige lägst antal vårdplatser per capita inom hela EU!

Det minskade antalet vårdplatser beror delvis på att de medicinska landvinningarna inneburit att patienterna behöver kortare vårdtid. Men det andra stora skälet handlar om nedskärningar! Och nedskärningarna har fört med sig sämre arbetsvillkor och bristande löneutveckling – vilket inneburit att färre sökt sig till vårdyrkena.

Del tre
Tickande nedskärningsbomber. Under 2019 beslutade hela 17 av landets 21 regioner (landsting) att genomföra besparingar. När pandemin bröt ut sköt staten till extra pengar för att klara av själva pandemin. Men inom en rad regioner har nedskärningsbesluten legat och tickat, som bomber, under ytan.

Ett exempel: År 2019 beslutade de styrande politikerna i Region Västerbotten (landstinget) att spara 560 miljoner under de tre åren 2020-2021-2022. Sedan 2020 har budgeten stramats åt, i det tysta, med hela 370 miljoner. Och de styrandes ambition är att spara 190 miljoner till! Detta är inte acceptabelt.

Del fyra
Både sjukvården och äldreomsorgen har byggt upp en väldig ”vårdskuld” under pandemin. Många äldre, som i vanliga fall hade sökt hemtjänst eller plats på ett särskilt boende för äldre, gjorde inte detta under pandemin. När pandemin nu ser ut att ha ebbat ut kommer behovet av äldreomsorg att öka.

Inom sjukvården har tiotusentals operationer – även allvarligare ingrepp som canceroperationer eller hjärtoperationer – fått ställas in eller skjutas fram under pandemin. För många av dessa patienter kan vårdbehovet vara ännu större idag än då deras ursprungliga operation var inplanerad.

Avslutning
Idag talar många svenska politiker om upprustning. Då handlar det om att försvaret ska rustas upp. Men de verkligt stora behoven av upprustning och utbyggnad finns inom sjukvården och äldreomsorgen. Inom många av de 17 (av 21) regioner som beslutade om nedskärningar under 2019 har dessa tickat på under ytan. För varje extra krona som går till försvaret måste tre kronor gå till sjukvård och äldreomsorg.

Vi måste göra som Finland. Under april månad har 25 000 vårdanställda i Finland strejkat för bättre löner och villkor. Även vårdpersonalen i Danmark och Norge har strejkat. Det verkar som att det krävs en rejäl strejk även i Sverige för att frågan om upprustning av sjukvård och äldreomsorg ska komma upp på dagordningen.