Del 5. Varför har inte socialtjänsten i Umeå kopplat upp sig mot registret som varnar för HVB-hem där droger, prostitution och våld förekommer?

Här följer ett femte
inlägg om de brister som
framkommit inom socialtjänstens
högsta ledning i Umeå, på både högsta
politiska- och chefsnivå.
Ett sjätte följer!
___________________

Ingress
Varför har inte kommunen / socialtjänsten kopplat upp sig mot varningsregistret? De senaste åren har en rad granskningar visat på allvarliga brister på s.k. HVB-hem (hem för vård eller boende) runt om i Sverige. Under 2019 fick en femtedel av de ca 1000 HVB-hem som då fanns i Sverige kritik från den statliga myndigheten IVO (Inspektionen för vård och omsorg).

Del ett
I en granskning som SVT gjorde i slutet av 2020 framkom att på många HVB-hem:
a) flödade alkohol och droger mer eller mindre fritt,
b) prostituerade sig flickor – alltför ofta utan att personal ingrep eller informerade socialtjänsten i hemkommunen,
c) agerade personalen brutalt exempelvis genom att brotta ned barn på golvet eller sätta ett knä i ryggen på dem,
d) förekom det kollektiva bestraffningar – exempelvis i form av hot och isolering av barn.

Del två
Dessa ytterst allvarliga avslöjanden föranledde regeringen att ge IVO i uppdrag att upprätta ett nationellt register över HVB-hem, stödboenden för barn och unga samt särskilda ungdomshem. Syftet med detta nationella register var att (citat):”stärka kommunernas kännedom om en viss verksamhet innan placering, för att exempelvis undvika att barn och unga placeras där det tidigare framkommit missförhållanden”.

Del tre
Sedan den 2 maj i år har IVO infört en e-tjänst. Denna ska utgöra ett stöd för kommunerna / socialtjänsten i deras arbete med placeringar av barn och unga. E-tjänsten kallas ”IVO:s placeringsstöd HVB och stödboenden”. Och återigen: Syftet med detta nationella register är att ”stärka kommunernas kännedom om en viss verksamhet innan placering, för att exempelvis undvika att barn och unga placeras där det tidigare framkommit missförhållanden”.

Del fyra
I somras hade ett 40-tal kommuner anslutit sig till denna utomordentliga e-tjänst samtidigt som ytterligare 18 kommuner hade visat intresse. Detta enligt IVO. Bland de kommuner som har anslutit sig finns Sundsvall och Örnsköldsvik – men inte Umeå!

Detta trots att Umeå lägger ut stora summor på placeringar i HVB-hem och i stödboenden för barn och unga – även i förhållande till andra jämförbara kommuner (VK 24/6-20). Men, detta varningssystem handlar naturligtvis om så mycket mer än kronor och ören. Det kan handla om liv eller död.

Del fem
Så sent som den 19 augusti hade fortfarande inte Umeå kommun / socialtjänsten anslutit sig till den e-tjänst som kan varna för, mycket, olämpliga placering av barn och unga. Återigen: Det handlar om bland annat HVB-hem där placerade barn och ungdomar har prostituerat sig; där det förekommer alkohol och droger; där personal agerar brutalt och där det förekommit kollektiva bestraffningar i form av hot och isolering av barn.

Avslutning
Mot denna bakgrund måste följande frågor ställas – om och om igen:

1. Varför har inte Umeå kommun / socialtjänsten anslutit sig till IVO:s placeringsstöd HVB och stödboenden?

2. Finns det planer på att ansluta Umeå kommun / socialtjänsten till detta varningsregister,

3. Om så är fallet: NÄR kommer Umeå kommun / socialtjänsten ansluta sig till IVO:s placeringsstöd HVB och stödboenden?

_____               _____               _____

Detta var det femte inlägget
om Umeås socialtjänst.
Jag måste skriva
ett sjätte.