Del tre. Regeringens och SD:s val att öka arbetslösheten och strama åt offentliga sektorn tvingar facket, sossarna och V att bekänna färg
Ska du bidra till
en djupare förändring måste du
även engagera dig under de 1460 dagarna
mellan valen.
__ __ __
Del tre av tre – valet att öka arbetslösheten genom åtstramningspolitik
Ytterligare repetition
En budget är de styrande politikernas viktigaste styrmedel. Budgetens utformning utgör en kombination av främst följande tre faktorer: a) de styrandes uppfattning av situationen i omvärlden, b) de styrandes vilja att påverka situationen och c) de styrandes möjlighet att påverka situationen.
Domen måste bli hård över den budget som regeringspartierna och Sverigedemokraterna presenterat. Budgeten speglar en skrämmande passivitet inför de nuvarande och de kommande (växande) problemen. Detta är en passiv budget för ökad arbetslöshet samt för minskad sjukvård och omsorg.
Stycke 1
De styrandes outnyttjade möjligheter. Det som alla måste känna till är att den offentliga sektorns finanser idag är mycket starka totalt sett. Men detta har haft ett pris. Vi vill påminna om de väldiga nedskärningar som genomdrevs under 1990-talet. I många verksamheter, exempelvis inom sjukvård och äldreomsorg, är personaltätheten låg. De anställda slits hårt och det är ofta svårt att behålla och nyanställa personal i den utsträckning som är önskvärd.
Sverige har idag ett s.k. finanspolitiskt ramverk. Detta ramverk består av ett överskottsmål, ett s.k. skuldankare för offentliga sektorn, ett statligt utgiftstak samt ett kommunalt balanskrav. I stället för att förklara vad dessa begrepp innebär, var för sig, ska vi berätta om syftena med det finanspolitiska ramverket. Syftena är följande:
a) att skapa långsiktigt starka offentliga finanser,
b) att ge regering och riksdag handlingsfrihet att bedriva en aktiv finanspolitik vid allvarliga ekonomiska nedgångar.
Stycke 2
Den budget som regeringen och SD lagt fram visar att de har valt målet att stärka de offentliga finanserna. Regeringen och SD:s outnyttjade möjligheter består i att de inte prioriterar att bedriva en fortsatt aktiv finanspolitik – trots den allvarliga ekonomiska nedgång som hotar. Kom ihåg: Sverige beräknas få lägst tillväxt inom EU två år i rad, samtidigt som Sverige redan tillhör de länder som har högst arbetslöshet inom unionen, en arbetslöshet som riskerar att bli ännu högre under den stundande lågkonjunkturen.
En aktiv (eller expansiv) finanspolitik kan bedrivas genom att efterfrågan hos hushåll och företag ökas via större offentliga utgifter – eller genom skattesänkningar. Under pandemiåren har en expansiv finanspolitik bedrivits. Regering och opposition var eniga om att öka de offentliga utgifterna. Denna politik bedrevs trots att den offentliga sektorns finansiella sparande då minskade. Något som underlättade enigheten var att den offentliga sektorns finansiella sparande minskade från en jämförelsevis hög nivå.
Stycke 3
Arbetslöshet eller inflation. Valet att stärka de offentliga finanserna, istället för att bedriva en fortsatt expansiv politik trots den förväntade lågkonjunkturen, visar att regeringspartierna och SD har gjort ett långsiktigt val. De har valt att sätta kampen mot inflationen främst. Därför accepterar regeringen och SD en ännu högre arbetslöshet med allt vad detta innebär av ytterligare ökad segregering samt en ännu hårdare press på verksamheter och anställda i kommuner och regioner. Det är valen att prioritera kampen mot inflationen, bland annat genom att öka den offentliga sektorns sparande, som speglas i den passiva budgeten på ynka 40 miljarder.
Problemet med att sätta inflationsbekämpningen först är att prisökningarna, hittills, till väldigt stor del har berott på globala faktorer. Dels i form av bristande tillgång på (utbud av) viktiga råvaror, dels på produktions- och distributionsstörningar av bland annat nyckelprodukter. Prisökningar som beror på globala faktorer dämpas nödvändigtvis inte genom en ökad arbetslöshet i Sverige. Hotet om stagflation – höga prisökningar och samtidigt ökande arbetslöshet i samband med lågkonjunkturen – kvarstår. Regeringens passiva budget på ynka 40 miljarder har varken gjort till eller från när det gäller hotet från stagflation.
Avslutning
Facken måste bekämpa svångremspolitiken. Regeringspartierna och SD har alltså valt att dra åt svångremmen för löntagarna och den offentliga sektorn. Ytterligare. I praktiken kommer de flesta att få klara sig bäst de kan. Särskilt de arbetslösa. I detta sammanhang måste en sak understrykas. Sverige har väldigt starka offentliga finanser. Därför finns utrymme för en fortsatt aktiv eller expansiv finanspolitik i form av satsningar på sjukvård, äldreomsorg, socialtjänst och skola/utbildning. Situationen innebär ett sanningens ögonblick för fackföreningarnas ledare. De kan ta strid för sina medlemmars intressen, både genom att kräva fler arbetstillfällen inom bland annat sjukvård och äldreomsorg, och genom krav på rejäla löneökningar som kompensation för prisökningarna. Detta skulle visa på en helt annan kurs än den regeringen och SD slagit in på: att passivt acceptera ytterligare ökad arbetslöshet i samband med den stundande lågkonjunkturen. Eller kommer fackföreningarnas ledare att lägga sig?
Situationen innebär ett sanningens ögonblick även för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och MP.