År 2020 svämmade Tvärån över och folk paddlade kajak på Rödäng. Nu planeras nya bostäder just där – innan säkerhetsåtgärder vidtagits

”If you’re going to kick authority in the teeth,
you might as well use both feet”. Keith Richards

Försvara yttrande- och tryckfriheten

____________________

Detta blogginlägg baserar sig på insatserna från Davis Kaza, Patrik Brännberg – och även Janet Ågren (S) – i måndagens interpellationsdebatt.
Äras de som äras bör.   

Ingress
Översvämningar. På mötet med Umeå kommunfullmäktige måndag 28 september hade Arbetarpartiet ställt en interpellation (fråga) rörande Umeå kommuns åtgärder mot översvämningar. Vi är många som minns de väldiga översvämningar som drabbade Umeå under hösten 2020. Då rasade vägar, bilar dränktes och källare översvämmades då Tvärån och Djupbäcken steg långt över sina bräddar. Bland de stadsdelar som som drabbades hårdast var Rödäng, Västerslätt och Haga. Vi är många som minns bilden på han som paddlade kajak på Rödäng.

Del ett
Det har nu gått hela tre (3) år sedan hösten 2020. Under denna tid har Umeå kommun, klokt, genomfört en rad utredningar rörande de höga vattenflödena i Tvärån och i Djupbäcken. Vi i Arbetarpartiet ställde därför frågor om kommunen hade lyckats ta fram några åtgärder för att motverka framtida översvämningar av samma förödande karaktär som för tre år sedan. Klimatförändringar pågår. Och dessa riskerar att leda både till kraftigare regn- och snöfall samt till ofta förekommande regn- och snöfall. Detta även i norra Sverige. Mot denna bakgrund ställde vi följande frågor:

1. Har kommunen tagit fram några konkreta åtgärder för att motverka översvämningar bland annat i Tvärån och Djupbäcken?
2. Om ja: Vilka åtgärder rör det sig om?
3. När väntas dessa nödvändiga åtgärder för att motverka översvämningar bland annat i Tvärån och Djupbäcken finnas på plats?
4. Varför stoppar inte kommunen planeringen av nya bostäder i de översvämningsdrabbade områdena tills dess att de nödvändiga åtgärderna för att motverka översvämningar finns på plats?

Del två
Det slog slint. Den som svarade på våra frågor var kommunalrådet Janet Ågren (S). Frågorna 1-3 kunde Janet Å besvara – utan större besvär. Men när Janet Å skulle svara på frågan om nya bostäder i översvämningshotade bostadsområden slog det slint för kommunalrådet. Förvirring uppstod.

* Förvirring nr 1. Janet Ågren inledde sitt svar med påståendet att nya bostadsområden i närheten av Tvärån inte kommer att öka risken för översvämningar! Men vem har påstått detta. Ingen. Låt mig, för Janet Ågrens skull, förtydliga frågan. Alltså: Varför planerar kommunen att bygga nya bostäder på Rödäng innan åtgärderna för att förhindra nya översvämningar är verkställda? Detta innebär ju att ytterligare bostäder – nämligen både nya OCH gamla – kan bli översvämmade!
Vår fråga blev aldrig besvarad.

* Förvirring nr 2. Sedan gjorde Janet Ågren, till synes, helt om, och sa att kommunens byggnadsnämnd arbetar utifrån Boverkets råd som innebär att ”ny sammanhållen bebyggelse” bör lokaliseras till områden som inte hotas av översvämning! Här blir förvirringen total. För OM kommunen verkligen skulle arbeta utifrån att “ny sammanhållen bebyggelse” inte ska lokaliseras till områden som hotas av översvämning – varför planerar då kommunen att bygga nya bostäder på Rödäng utan att åtgärder för att motverka översvämningar finns på plats? Något svar på denna fråga lyckades Ågren heller aldrig klämma ur sig.

Del tre
Detta är inte första gången som frågor rörande klimat och nederbörd ställer till det för Janet Ågren. När vi debatterade snöröjningens problem i januari i år fällde Ågren följande uttalande apropå den ökande mängden nederbörd i norra Sverige: ”Det är inte säkert att nederbörden kommer som snö”. Ågren hade då inte förstått att regn, och även snöblandat regn, som fryser till is under natten utgör ett av snöröjarnas allra största problem. Vi kan nu tillägga att nederbörd i form av regn – speciellt mycket regn på kort tid – innebär en ökad risk för översvämningar. Detta är också ett problem.

Avslutning
Vad Janet Ågrens förvirring, och debatten i övrigt, visade var att kommunen inte hänger med i klimatutvecklingen. Ökad nederbörd leder till ökad risk för översvämningar. Detta måste märkas även i stadsplaneringen. Bostadsområden får inte planeras, i områden som har en hög risk för översvämningar, innan rejäla åtgärder vidtagits för att förhindra sådana.

Eller, som Boverkets råd lyder: ”ny sammanhållen bebyggelse” bör lokaliseras till områden som inte hotas av översvämning!
En sista fråga till Janet Ågren. Varför följer inte Umeå kommun Boverkets kloka råd – när det gäller Rödäng?