Det folkliga deltagandet i myndighetsutövningen måste stärkas – inte raderas ut som Hanna Lundin Jernberg och liberal ungdom vill

 

Ingress
Hanna Lundin Jernberg vill, tillsammans med Liberalernas ungdomsförbund i Västerbotten, att tjänstemännen ensamma ska få sköta myndighetsutövningen i Sverige – utan inblandning från politiker (VK, papper, 10 nov). Istället vill de att STATEN ska utöva insyn. Detta är en föga ”liberal” ståndpunkt. Men låt oss inte rusa händelserna (eller analysen) i förväg. Låt oss ta detta steg för steg.

 

Steg 1
Förslaget från denna ”liberala” fraktion innebär ett mycket långtgående angrepp på dagens ordning. Jag undrar om HLJ och ungliberalerna förstår hur långtgående konsekvenser som deras fraktions ståndpunkt skulle få om den förverkligas. Det är min avsikt att förklara dessa konsekvenser. Men främst att lägga fram ett mer folkligt, för att inte säga liberalt, alternativ.

Låt oss börja med att konstatera att det inte endast är inom Individ- och familjenämnden, i Umeå, som politiker sysslar med myndighetsutövning. Även politikerna inom Sveriges äldrenämnder sysslar med myndighetsutövning. Men även landets alla domstolar sysslar med myndighetsutövning. Det finns politiskt valda nämndemän i Sveriges alla a) tingsrätter, b) hovrätter, c) förvaltningsrätter och d) kammarrätter.

Jag är tveksam till om den ”liberala” fraktionen runt Hanna Lundin Jernberg har förstått poängen med politikernas deltagande i myndighetsutövningen.

 

Steg 2
Det folkliga inslaget i myndighetsutövningen måste förstärkas – inte avskaffas. Naturligtvis är det svårt att syssla med myndighetsutövning. Det är svårt att besluta om umgängesbegränsningar för föräldrar via LVU. Det är svårt att besluta om tvångsvård av missbrukare via LVM.

Men det kan, naturligtvis, vara ännu mycket svårare att syssla med myndighetsutövning genom döma mördare, våldtäktsmän och gängkriminella (som ibland både sysslar med knarkaffärer och ekonomisk brottslighet). Det är detta som politiskt valda nämndemän regelbundet gör. Svårigheten i all myndighetsutövning ligger inte endast i behovet av (eller bristen på) kunskap. Svårigheten handlar även om behovet av (eller bristen på) mod.

Ska den folkliga traditionen bort vad gäller deltagande i, och insyn i och kontroll över, socialtjänsten måste de naturligtvis även bort inom domstolarna. Detta då domstolarnas verksamhet är ännu svårare. Så blir logiken av HLJ-fraktionens ”liberala” tänkande.

 

Steg 3
Som jag förstår det är tanken att politikerna ska bidra med två saker när det gäller myndighetsutövningen: de ska bidra med livserfarenhet och därmed med en insikt om proportioner, de ska även bidra genom att utöva nödvändig insyn i och kontroll av myndigheternas verksamhet. Denna delaktighet i, och insyn i och kontroll över, myndigheterna och deras verksamhet måste varje folk ha.

Det finns brister i dagens system.
Men dessa brister ”avhjälps” inte genom att ”vi” helt avskaffar politikernas roll när det gäller myndighetsutövningen – genom att ”vi” raderar ut traditionen av folkligt deltagande, insyn och kontroll helt och hållet (som HLJ-fraktionen vill). Ska dagens problemen avhjälpas måste istället det folkliga inflytandet förstärkas (som Arbetarpartiet vill)!

 

Steg 4
USA och Sverige – samma misstro mot ”de professionella”. Låt oss studera USA. Detta land brukar ofta utgöra en förebild för liberaler (dock ej för HLJ-fraktionen). USA innehåller viktiga folkliga inslag även när det gäller ”tung” myndighetsutövning som kan, och borde, tjäna som en inspiration även för socialister (till vilka jag hör) som ser med största misstänksamhet och motvilja på den utvidgning av statens befogenheter som äger rum idag.

Dessa folkliga inslag i USA:s myndighetsutövning borde även utgöra en inspiration för liberaler.

I USA har de ett jurysystem. Genom jurysystemet är det allmänheten/folket som avgör om någon är skyldig eller oskyldig – då domstolar krävs – i brottmål. Detta gäller även när det handlar om mord, våldtäkter, rån, kidnappning, knarklangning och annan grov brottslighet. I Sverige har vi politiskt utsedda nämndemän i domstolar och i vissa politiska nämnder. Här är tanken att allmänheten/folket ska representeras av politikerna. Det gemensamma i USA och Sverige är tanken att myndigheterna inte själva ska tillåtas hantera de frågor som kräver myndighetsutövning. Varken i USA eller Sverige förutsätts att myndigheterna är ofelbara – därför de olika systemen med folkligt deltagande i, och insyn och kontroll över, myndighetsutövningen. Detta är i grunden mycket sunt.

I både USA och i Sverige är alltså tanken den att allmänheten dels ska utgöra en del av själva myndighetsutövningen, dels ska ha insyn i och kontroll över hur myndighetsutövning sköts. I båda länderna har lagstiftarna velat ha en motvikt till den kollegialitet som riskerar att skapas mellan jurister inom domstolsväsendet  – åklagare, advokater och domare.

Samma risk för kollegialitet finns naturligtvis även inom socialtjänsten. I Umeå och i hela Sverige. Men HLJ-fraktionen är uppenbarligen blind för denna, mer eller mindre oundvikliga, kollegialitet bland ”de professionella”. De vill, liksom i förbifarten, ersätta behovet av folklig delaktighet, insyn och kontroll – när det gäller socialtjänstens myndighetsutövning – med ”Staten”. HLJ-fraktionen kan med fördel kallas för ”statsliberaler”. Och det som gäller för socialtjänsten måste även gälla för domstolarna. Logiken i HLJ-fraktionens tänkande att det folkliga deltagandet måste bort även i dessa – med väldigt långt gående konsekvenser.

 

Steg 5
Var finns huvudproblemen med myndighetsutövningen inom socialtjänsten? Två avgörande problem när det gäller myndighetsutövning inom socialtjänsten handlar om att 1) socialsekreterarna och deras chefer saknar utbildning för att göra rättssäkra utredningar, 2) de saknar även resurser i form av tid och pengar för att göra rättssäkra utredningar.

Men detta var ursprungligen varken socialsekreterarnas eller deras chefers ”fel”.

Vi måste arbeta tillsammans för (minst) två saker när det gäller socialtjänsten:
a) för att ämnet ”rättssäker utredningsmetodik” ska ingå i socionomutbildningen och, som en följd därav, för att socialtjänstens personal ska erbjudas betald vidareutbildning i samma ämne,
b) för ökade resurser till socialtjänsten i form av tid och pengar.

Men om socialtjänstens chefer vägrar acceptera brister i sin verksamhet – om de går till angrepp mot alla kritiker och mot alla utifrån kommande utrednings- och förändringsförslag – då omvandlar de sig själva till en del av problemet. Detsamma gäller för socialpolitiker som Hanna Lundin Jernberg.

 

Steg 6
Hanna Lundin Jernberg-fraktionen gör den existerande socialtjänsten till norm. Denna fraktion ser inte problemen med dagens rättsosäkra utredningar och bristande resurser. Eller problemet med ett minskande förtroende för socialtjänsten inom stora delar av samhället. I HLJ-fraktionen verkar se socialtjänstens chefer, och dagens utredningsmetodik, som ofelbara. Det är därför som HLJ-fraktionen föreslår att utesluta dagens politiker från myndighetsutövningen och istället vill ersätta det folkliga deltagandet med Staten.

Återigen: Deras attityd skulle inte endast drabba socialtjänsten. Skulle deras attityd slå igenom skulle det folkliga deltagandet även raderas ut från domstolsväsendet. Myndighetskulturen skulle tillåtas ”sluta sig” i alla sammanhang.  Bevara oss för stats-liberalerna!

 

Steg 7
Viktiga myndighetsutövare borde ställa upp i val – för ökat folkligt inflytande. Även Arbetarpartiet anser att det finns brister i dagens folkliga deltagande, insyn och kontroll när det gäller myndighetsutövning. Men vi vill öka det folkliga inslaget – inte radera ut det genom att ersätta det med Staten. Hur då?

I USA tvingas både de mest ledande åklagarna samt domare att ställa upp i val!

Ja, det är sant. Folk kan alltså rösta bort de viktigaste representanterna inom rättssystemet: åklagare och domare. Detsamma gäller även för chefen för vad som i Sverige skulle kallas för ordningspolisen – sheriffen. Många av de mest ledande åklagarna, domarna och polischeferna måste alltså först förklara för väljarna varför de förtjänar sitt jobb och sedan – inför nästa val – varför de förtjänar att omväljas.  Klarar de inte detta blir de varken valda eller omvalda. Skälet till denna ordning är bland annat att dessa tjänstemän anses bestämma i så viktiga frågor. De bestämmer nämligen ofta över liv och död.

Dessa myndighetsutövande politiker-tjänstemän kan kandidera till sitt jobb under något politiskt partis ”färg”. Men ofta kandiderar de till sitt jobb som ”oberoende”. Och detta kanske skulle vara det allra bästa.

 

Steg 8
Arbetarpartiet arbetar för att införa ett system som är inspirerat av det amerikanska när det gäller viktiga myndighetsutövare inom både stat och kommun. Vi arbetar för ett system där exempelvis två-tre (helst partipolitiskt ”oberoende”) personer skulle kandidera till jobbet som socialchef eller socialdirektör i kommunerna. Naturligtvis även i Umeå.

 

Steg 9
Socialdirektören borde tvingas ställa upp i val – och till omval. Vad skulle ett sådant system innebära? Skulle exempelvis en socialdirektör som tvingades svara inför umeborna i samband med valen bli mer noggrann när det gäller rättssäkra utredningar och när det gäller vidareutbildning av sin personal i utredningsmetodik? Eller skulle socialdirektören kunna vidmakthålla attityden av ofelbarhet? Var och en förstår naturligtvis svaret.

En socialdirektör som tvingas ställa upp i val, och till omval, skulle absolut inte kunna upprätthålla skenet av ofelbarhet. Kravet på att möta väljarna skulle tvinga alla som kandiderar till jobbet som socialdirektör att prioritera frågan om rättssäkerhet – om detta var en av de svaga punkterna i socialtjänstens verksamhet.

 

Steg 10
Ska även den minst kunniga kunna ställa upp i valet till socialdirektör? Det är en möjlighet. Men vem skulle rösta på den minst kunnige? Själv anser jag dock att det vore bättre om det i förväg slogs fast en miniminivå när det gäller de kunskaper som skulle krävas för att någon ska kunna ställa upp i val till positionen som socialdirektör. Kommunfullmäktige skulle exempelvis kunna besluta att en socialdirektör i Umeå ska ha:
a) socionomutbildning,
b) med vidareutbildning vad gäller rättssäkra utredningar,
c) tio års erfarenhet av arbete inom socialtjänst eller med socialtjänst jämförbart arbete.

Sedan kan endast de som har dessa meriter ställa upp i valet.

 

Avslutning
Det är denna politiska attityd av ökat folkligt deltagande i, och inflytande och kontroll över, myndighetsutövningen som jag ställer mot Hanna Lundin Jernberg-fraktionens strävan att radera ut det folkliga deltagandet i, samt inflytande och kontroll över, myndighetsutövningen i Sverige.

Nej till HLJ-fraktionens stats-liberalism.