Kriget i Ukraina måste användas till att understryka behovet
av att minska fossila utsläpp – angreppet på Ukraina
får inte leda till att klimatkrisen döljs.

Försvara yttrande- och tryckfriheten
_   _   _

Detta blogginlägg är baserat på en artikel ur NyA.nu

Ingress
Jag har sedan en tid tillbaka inlett varje blogginlägg med att betona att den ryska statsledningens angrepp på Ukraina inte får leda till att klimatkrisen döljs. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC varnar för de allvarliga konsekvenser som den stigande globala medeltemperaturen kommer att få för tillgången till mat och vatten. Uppvärmningen har redan påverkat jordbruksproduktionen. Oftare förekommande torka har inneburit sämre skördar för tre fjärdedelar av all åkermark i världen sedan 1980-talet.

Del ett
Tillgången till mat och vatten påverkas redan idag. Rapporten understryker att den höjning av den globala medeltemperaturen som hittills skett (1,1 grader jämfört med nivåerna 1850-1900) redan har påverkat tillgången till livsmedel. Över hälften av världens befolkning upplever vattenbrist under minst en månad om året. Extrema värmeböljor, torka och översvämningar har blivit vanligare. Detta har i sin tur bidragit till att det blivit vanligare att skördar slår fel. Storskaliga jordbruk kan lättare bemöta och kompensera för denna typ av händelser. Men uppåt en tredjedel av all matproduktion i världen sker i småskaliga jordbruk i Afrika, Asien och Latinamerika. För dessa kan en skörd som slår fel få katastrofala konsekvenser.

Del två
Även den storskaliga livsmedelsproduktionen har drabbats av klimatförändringarna.
* Uppvärmningen av haven har inneburit en minskad tillgång till matfisk. En forskningsstudie beräknar att mängden fisk som kan fiskas upp ur världshaven utan att rubba balansen i ekosystemen har minskat med 4,1 procent mellan åren 1930-2010.
* Jordbruket drabbas genom att skördarna håller lägre kvalitet. Detta leder, i sin tur, till en minskad effektivitet i jordbruksproduktionen. Varje odlad kvadratmeter ger helt enkelt mindre mat. Enligt IPCC har effektiviteten inom jordbruket minskat i stora delar av världen sedan 1970.
* Vattenbrist påverkar också jordbruket. I slutet av februari meddelade den federala regeringen i USA att den inte kommer att kunna leverera vatten till jordbruken i Central Valley i Kalifornien på grund av den extrema torkan. Om inte situationen förbättras innebär detta ett hårt slag mot en region som står för en fjärdedel av all matproduktion i USA.

Del tre
De problem som dagens uppvärmning har gett upphov till riskerar att förvärras ju större temperaturökningen blir. Redan vid det orealistiska målet på 1,5 graders uppvärmning beräknas mängden odlingsbar åkermark i världen minska med åtta procent! Visserligen innebär klimatförändringarna att länder med kallare klimat, som Sverige, kan komma att få större skördar och kan odla andra grödor. Men detta kan, enligt IPCC, inte kompensera för de minskade skördarna i andra delar av världen.

Klimatförändringarnas påverkan på tillgången till mat och vatten innebär stora hälsorisker. Det handlar dels om en ökad risk för undernäring och svält. Dels om att högre temperaturer och ökad luftfuktighet innebär en ökad risk för spridning av olika vattenburna sjukdomar samt förekomsten av hälsovådliga algblomningar.

IPCC-rapporten betonar att de negativa effekterna ökar ju större uppvärmningen blir och understryker därför vikten av att agera för att minska utsläppen av växthusgaser. Om IPCC:s värsta scenario när det gäller klimatuppvärmningen skulle bli verklighet innebär detta att en tredjedel av all odlingsbar jord på planeten skulle bli obrukbar.

Del fyra
Utsläppen måste minska – och samhället anpassas till nya förhållanden. IPCC understryker att det finns stora möjligheter att anpassa exempelvis jordbruksproduktionen till ett förändrat klimat. Det kan handla om att justera odlingssäsongerna för att, i möjligaste mån, undvika riskerna för exempelvis extrem torka. I andra fall kan bönder behöva byta från en gröda till en annan. IPCC betonar också vikten av att bygga mer effektiva och vattenbesparande bevattningssystem. Genmodifikation av grödor så att dessa tål mer extrema väderförhållanden är också en möjlighet, men detta innebär risker och kräver därför försiktighet.

Avslutningsvis
Möjligheterna att anpassa matproduktionen och vattentillgången är dock beroende av att höjningen av den globala medeltemperaturen begränsas i största möjligaste mån. Det är långt svårare att anpassa samhället till en tregradig temperaturökning än en tvågradig. Men IPCC understryker samtidigt att varje tiondels grad som uppvärmningen begränsas gör skillnad. Och detta är något att kämpa för.

Kriget i Ukraina måste användas till att understryka behovet
av att minska fossila utsläpp – angreppet på Ukraina
får inte leda till att klimatkrisen döljs.

Försvara yttrande- och tryckfriheten
_   _   _

Ingress
Kriget i Ukraina har dominerat nyhetsrapporteringen i över en månads tid. Av förklarliga skäl. Tyvärr har detta inneburit att andra viktiga nyheter har kommit i skymundan. En sådan nyhet är Coronakommissionens slutbetänkande, som presenterades den 25 februari.

Här nedan publicerar jag en artikel ur NyA.nu som skrivits av en partikamrat till mig om just Coronakommissionens slutbetänkande.

Svidande kritik mot regeringen i Coronakommissionens slutbetänkande
”I juni 2020, ett knappt halvår in i pandemin, beslöt riksdagen att tillsätta en kommission som skulle utreda den svenska hanteringen av coronapandemin. Nu är kommissionens utredning klar och i slutbetänkandet riktas skarp kritik mot den svenska regeringens och dess myndigheters agerande. Kritiken gäller framför allt smittskyddsåtgärder under den första delen av pandemin.

En av huvudpunkterna i kritiken är att landets regering och myndigheter inte har använt sig av ”försiktighetsprincipen”. Den går ut på att landets ledning i en krissituation, i stället för att passivt invänta bättre kunskap, bör agera kraftfullt för att motverka ett potentiellt hot. Kommissionen menar att regeringen inte tillämpat den hållning som används i vardagen inom brandförsvar och räddningstjänst: ”Grundregeln där är att rycka ut med tillräckliga resurser för en relativt stor olycka och sedan återkalla en del av styrkan om den visar sig inte behövas, snarare än att skicka ett fordon och först därefter rekvirera fler om situationen kräver det”.

Kommissionen menar att Sverige i februari/mars 2020, när det var känt att smittan fått fäste i norra Italien, skulle ha agerat snabbare och kraftfullare.

* De anser att principen att restriktionerna i Sverige byggt på frivillighet varit bra – men de initiala restriktionerna skulle ha varit mycket hårdare. * Hemvändande sportlovsresenärer borde ha fått anvisning om hemkarantän och uppmaning om att testa sig för covid-19. * Kommissionen anser även att ett tidigt inreseförbud skulle ha stoppat en del av smittan från andra EU-länder. * I mitten av mars borde det ha skett en tillfällig stängning av inomhusverksamheter – exempelvis restauranger, kultur- och idrottsevenemang och simhallar. Kommissionen menar att det är ”anmärkningsvärt” att det dröjde till slutet av mars innan gränsen för större sammankomster sänktes till 50 deltagare.

Om kraftfulla åtgärder skulle ha vidtagits i början av pandemin så hade smittspridningen skjutits upp, menar kommissionen, vilket i sin tur hade kunnat ge mer tid för samhället att ställa om. Detta exempelvis genom att göra beredskapslager tillgängliga, förbättra skyddet för boende inom äldreomsorgen och förbereda smittspårning samt provtagning.

Regeringens bristande ledarskap
Kommissionen riktar också kritik mot regeringens ledarskap under pandemin. Precis som kommissionen påpekar är det en fråga om demokratiska principer att regeringen leder landet: ”I en demokrati kan medborgarna utkräva ansvar av sin regering, men inte av en myndighet”. Kommissionen pekar på att regeringen i högre grad hade kunnat ta befälet över olika myndigheter och att statsministern själv hade kunnat betona sin överhöghet över olika departement. Att regeringen lyckades samordna regionala och statliga resurser för storskalig provtagning först under sommaren 2020 kallar kommissionen, med rätta, för ett ”haveri”.

Kommissionen kritiserar också att Folkhälsomyndigheten (FHM) tilläts hålla i taktpinnen under pandemins första tio månader. Det var FHM:s övergripande förhållningssätt till pandemin som fick gälla och det var FHM:s ”förslag på åtgärder som fick styra”. Kommissionen menar att avvägningen mellan olika intressen i samhället (smittskyddsåtgärder, påverkan på folkhälsan och exempelvis ekonomiska effekter) i grunden är en politisk avvägning och därför bör göras av landets regering. Inte av chefen för FHM.

Skarp kritik mot Folkhälsomyndigheten
Kommissionen är skarp i sin kritik mot Folkhälsomyndigheten. De anser att FHM intog en ”…hållning präglad av krav på evidens – inte försiktighet – och hade defensiv syn på möjligheten att bromsa smittspridningen.” FHM vidtog ”få, sena och föga kraftfulla åtgärder”. Vidare anser kommissionen att FHM:s sätt att kommunicera var luddigt. Istället för att uppmana medborgarna att ”stanna hemma i påsk” gavs rådet att ”fundera på om ni kan spara en resa till nästa påsk”. I praktiken innebar detta att ansvaret för att bedöma en resa utifrån smittskyddssynpunkt lades på den enskilde medborgaren, som i de flesta fall saknar kunskaperna för att kunna göra en sådan bedömning. Rapporten understryker särskilt att medborgare som inte har svenska som modersmål hade behövt tydliga besked.

Rapporten tar också upp om FHM:s inställning till munskydd. Trots att WHO tidigt rekommenderade munskydd för att begränsa smittspridningen menade statsepidemiolog Anders Tegnell att munskydd till och med kunde öka risken för smitta! Några månader senare, i början av 2021, hade FHM plötsligt ändrat sig och rekommenderade munskydd i lokaltrafiken.

Kommissionen kritiserar regeringen och statsministern för att ”okritiskt ha godtagit sin expertmyndighets bedömningar”. Den anser att regeringen borde ha lyssnat på en bredare del av vetenskapssamhället – även kritiker till FHM:s linje. I slutänden är det dock regeringen som har det yttersta ansvaret för att alldeles för få och för försiktiga åtgärder vidtogs i pandemins inledning.

De ekonomiska åtgärderna var snabba och omfattande
Enligt Coronakommissionen var de ekonomiska åtgärder som vidtogs under pandemin motsatsen till smittskyddsåtgärderna – dvs snabba och omfattande (även om Nya Arbetartidningen tidigare kritiserat hur och till vem som stöden betalades ut). Redan den 11 mars 2020 offentliggjordes en kompletteringsbudget som skulle ge kommuner och regioner kostnadstäckning för utgifter under pandemin. Sedan lanserades flera stora stödpaket till företag och ersättningar till sjuka och arbetslösa förbättrades. Riksbanken förbättrade dessutom lånemöjligheterna för företagen. Och de tog i ordentligt. Endast hälften av de 300 miljarder som avsattes under 2020 var använda när året tagit slut.

Svidande kritik mot nuvarande och tidigare regeringar
Rapporten pekar ut både den nuvarande regeringen och tidigare regeringar som ansvariga för att inte ha åtgärdat de brister inom äldreomsorgen som varit kända länge. Kommissionen pekar också på att svininfluensan 2010 uppenbarade en rad brister i den svenska pandemiberedskapen, men som inte åtgärdades.

Totalt sett är corona-kommissionens slutbetänkande en svidande kritik mot den svenska regeringens och ansvariga myndigheters agerande under pandemin. Regeringen agerade snabbt och kraftfullt när det gällde att bemöta den ekonomiska krisen. Men bristerna när det gäller smittskyddsåtgärder, oförmågan att åtgärda tidigare kända brister inom äldreomsorg och beredskapslager samt regeringens oförmåga att visa ledarskap i en svår kris ger grund för kommissionens skrivning om att pandemin avslöjade ”både bristande materiell … och mental beredskap hos beslutsfattare”. Sannolikt har svenskar dött i onödan på grund av dessa brister.”

Avslutning
Jag återkommer när det gäller frågan om socialtjänsten i Umeå och kriget i Ukraina. Trevlig helg.

Kriget i Ukraina måste användas till att understryka behovet
av att minska fossila utsläpp – angreppet på Ukraina
får inte leda till att klimatkrisen döljs.

Försvara yttrande- och tryckfriheten
_   _   _

Ingress
Detta blogginlägg har jag skrivit med anledning av Andreas Lundgrens angrepp på mig i Umeå kommunfullmäktige igår, måndag den 28/3. Jag sitter ju inte i fullmäktige längre. Därför tvingas jag svara här.
Jag vill också berätta att jag, sedan någon tid tillbaka, har blivit uppmärksammad på diverse häpnadsväckande dokument som har anknytning till Lundgrens sätt att sköta (eller inte sköta) sitt fögderi. Så även om detta inlägg är ett svar på ett angrepp kommer det att följas av fler blogginlägg. Detta i förhoppning om att kunna hjälpa Lundgren att förbättra förhållandena på socialtjänsten. Jag ser Lundgren som en utmaning …
Men låt oss återvända till det problem som Arbetarpartiet tog upp på fullmäktige igår.

Del ett
Jag har tidigare skrivit om den lögnaktiga internationella hetskampanj som hävdar att socialtjänsten i Sveriges alla 290 kommuner kidnappar och hjärntvättar barn till muslimska föräldrar. Hetskampanjen, i kombination med lanseringen av partiet Nyans, utgör den första öppna utmaningen av majoritets-Sveriges lagar och värderingar. Utmaningen kommer från islamister kopplade till främst Muslimska brödraskapet, dvs representanter för en minoritet av muslimerna i Sverige.

Hetskampanjen angriper socialtjänsten och LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Bland annat sprids lögner om att socialtjänsten hjärntvättar barn så att de inte växer upp som muslimer. Det förekommer också påståenden om att barnen utsätts för övergrepp.

Del två
Umeå utgör en av fyra orter i Sverige där jag vet att det under våren 2022 har genomförts offentliga manifestationer mot socialtjänsten och LVU. De andra tre orterna är Stockholm, Göteborg och Malmö. Här i Umeå genomfördes en manifestation den 20 februari. En av personerna som bjöd in till manifestationen i Umeå har under lång tid representerat en förening som både hyr lokaler av, och har tagit emot bidrag från, Umeå kommun. Denna förening har tidigare bjudit in talare som hetsat mot homosexuella och även förhärligat martyrdöden – under perioden då vissa lämnade Sverige för att ansluta sig Daesh / Islamiska Staten.

För mig finns det en kontinuitet i dessa anföranden.

De som hetsar mot homosexuella och, direkt eller indirekt, bidrar till att värva krigare åt Islamiska Staten, förkastar genom sitt budskap de mest grundläggande idéer som håller ihop dagens Sverige. Detsamma gäller för hetskampanjen mot socialtjänsten och påståendena om att denna skulle kidnappa och hjärntvätta barn till muslimer.

Del tre
En av talarna på manifestationen här i Umeå den 20 februari ropade bland annat följande:
”Socialtjänsten är en terroristgrupp som har lagens stöd”!

Samme talare ropade även hotfulla budskap riktade mot alla socionomer – både de som redan är anställda av socialtjänsten och de som utbildar sig till socionomer. Dessutom påstod talaren att svenskar inte älskar sina barn lika mycket som invandrare! Detta är en medveten provokation riktad inte endast mot socialtjänsten utan mot alla svenskar. Både mot de svenskar som är födda i Sverige och mot de svenskar som är födda utomlands.

Arbetarpartiet accepterar varken att Socialtjänsten kallas för ”terroristgrupp” eller att det riktas hotfulla budskap mot Sveriges alla socionomer. Det som behövs är alltså en motkampanj. Och Arbetarpartiet bedriver en sådan. Alla som vill delta är välkomna.

Del fyra
Mot bakgrund av hetskampanjen hade Arbetarpartiets representanter i Umeå kommunfullmäktige skrivit en interpellation med två frågor till Individ- och familjenämndens ordförande Andreas Lundgren (S). Dessa frågor debatterades på fullmäktiges möte igår (mån 28 mars). De frågor som vi hade ställt var följande:

1. Hur agerar Umeå kommun för att bemöta lögnerna om att socialtjänsten kidnappar och hjärntvättar barn till muslimska föräldrar?
2. Hur agerar Umeå kommun för att nå ut till nyanlända föräldrar med information om vilka lagar och bestämmelser som gäller, och inte gäller, i Sverige?

Del fem
Motkampanj. I debatten betonade Arbetarpartiets representanter behovet av att bemöta islamisternas (inte muslimernas) internationella kampanj, som syftar till att underminera svensk lagstiftning och splittra det svenska samhället, med en kraftfull motkampanj.

Andreas Lundgrens (S) svar lämnade mycket i övrigt att önska.

a) Svaret uppvisade en alarmerande underskattning av de krafter som är i rörelse. Lundgren sa bland annat att kommunen ”tagit del av information om kampanjen” via media (!) samt via Socialstyrelsen och Myndigheten för psykologiskt försvar. I praktiken visar denna passiva attityd endast en enda sak: Lundgren kan läsa!
b) Lundgren sa också att kommunen upprättat en ”stab” som ska ta fram en ”uppdaterad bild av läget” bland annat genom en ”aktiv mediebevakning”.

Kommentar: Detta vore riktigt komiskt om det inte vore så tragiskt. En aktiv mediebevakning. Till skillnad från vad då? En passiv mediebevakning?

c) Dessutom räknade Lundgren upp en rad verksamheter som kommunen bedrivit under en längre tid och som syftar till att nyanlända ska integreras i det svenska samhället.

Kommentar: Det är naturligtvis bra om Umeå kommun bidrar till att integrera invandrare. Men detta har förbanne mig inget alls med en internationell hatfylld kampanj riktad mot Sveriges alla socialtjänster och socionomer, samt synen på barns rättigheter i det svenska samhället, att göra. Kommunen ska bidra till att nyanlända integreras – under alla förhållanden!

Del sex
Det fanns absolut ingenting i Lundgrens svar visade att han förstått vidden, och djupet, av den internationella hetskampanj som pågår. Arbetarpartiets gruppledare Davis Kaza betonade att lögnerna om den svenska socialtjänsten bland annat sprids av TV-kanalen Al-Jazeera. Denna TV-kanal ses dagligen av tiotals miljoner människor såväl i den arabisktalande delen av världen som i exempelvis Europa – däribland Sverige!

Patrik Brännberg (AP) betonade att det är helt avgörande att förstå att det ligger en verklig, reell, motsättning bakom hetskampanjen. I Sverige går barnens behov främst. Barnen har egna rättigheter. Detta även i förhållande till sina föräldrar och övrig släkt. Om barnens rättigheter inte respekteras av familjen är det samhällets skyldigheter att träda in och föra barnens talan. I ett visst skede kan detta leda till att samhället tvingas att använda sig av LVU och omhänderta barn som far illa.

Del sju
Denna syn delas långtifrån av alla. I Sverige är exempelvis barnaga förbjuden sedan lång tid till tillbaka. Samtidigt växer cirka 80 procent barnen i världen upp i länder där barnaga är tillåtet. Dessa skilda synsätt är naturligtvis en källa till konflikter. Och dessa kan inte informeras bort. De som driver hetskampanjen riktad mot socialtjänsten i Sverige, bland annat Muslimska brödraskapet, är definitivt informerade om vad som gäller. Det är bland annat just därför som de driver denna kampanj.

Att i detta läge, som Andreas Lundgren, understryka sin passiva hållning är nästan provokativt otillräckligt.

Del åtta
När Lundgren, under mötet med Umeå kommunfullmäktige i måndags, inte längre kunde försvara sin position hemföll han åt att angripa mig – som alltså inte längre sitter i fullmäktige och därför inte kan försvara mig på plats – för att jag skrivit bloggar där jag bland annat har släppt fram hård kritik mot hur delar av socialtjänsten i Umeå fungerar. Detta var lågt.

Det som jag har bloggat om handlar huvudsakligen om Lundgrens roll i att, under en längre tid, försöka stoppa en utomstående revisionsbyrå från att granska arbetsmiljön inom den socialtjänst som Lundgren är ytterst ansvarig för. Se mitt svar till Lundgren om detta.

Lundgrens angrepp på mig i Umeå kommunfullmäktige i måndags utgjorde ett försök att slippa diskutera vad han borde göra: nämligen att ta initiativ till en motkampanj som understryker den svenska synen på barnens rättigheter samt samhällets ansvar att tillgodose dessa:
*Även i strid mot barnens egna föräldrar om detta, tragiskt nog, skulle behövas,
*Att det svenska samhället är skyldig att tillgodose barnens rättigheter OAVSETT var barnen, och föräldrarna, är födda.

Andreas Lundgren försöker blanda bort korten genom att angripa mig. Detta visar en alarmerande brist på förståelse för allvaret i, och djupet av, den islamistiska (Muslimska brödraskapet) hetskampanj mot socialtjänsten i hela Sverige. Samt angreppen på den lagstiftning på vilken socialtjänstens agerande bygger.

Avrundning
Till sist: lanseringen av Partiet Nyans, som har framträtt i samband med hetskampanjen mot socialtjänsten, kanske kan få Andreas Lundgren att vakna. I Malmö uppges, nyligen, ett tjugotal socialdemokrater ha hoppat av för att ansluta sig till Partiet Nyans. Dessa är inte de enda socialdemokrater som har, eller som kommer att, lämna (S) för Partiet Nyans. Detta parti ställer upp i alla tre val denna höst: riksdagen, regioner och många kommuner. Partiet Nyans uppger själva att de har 200 kandidater i 40 kommuner.

Kriget i Ukraina måste användas till att understryka behovet
av att minska fossila utsläpp – angreppet på Ukraina
får inte leda till att klimatkrisen döljs.

Försvara yttrande- och tryckfriheten
_   _   _

Inledning
Bostadsbristen i Umeå är ett allvarligt problem. Det krävs att det byggs ca 850 bostäder per år bara för att klara befolkningstillväxten. Men så många byggs det inte. Idag byggs endast ca 400 bostäder årligen. Detta skapar köer och orättvisor. Situationen slår hårt mot ungdomar, nyanlända och övriga umebor.

De två partier som styr Umeå, S och MP, verkar sakna den handlingskraft som krävs för att lösa problemet med ett för lågt bostadsbyggande (för brist på bostäder är ett verkligt problem – inte någon ”utmaning”). Den bristande handlingskraften tar sig bland annat uttryck i att det inte färdigställs detaljplaner som kan bidra till att det byggs lite större bostadsområden.

Del ett
Under alltför lång tid har det ”duttats” i Umeå. Olika byggprojekt har sjösatts, runt om i Umeå, som endast resulterat i ett fåtal nya bostäder. Det är inte fel att säga att bostäderna ”duttats” ut. Några få här, några få där. Och förhållandevis ofta har detta ”duttande” dessutom skett på bekostnad av att större eller mindre grönområden byggts bort. Flera av dessa i mer centrala delar av Umeå. Låt oss nämna några exempel:

* Fridhemsskogen på Berghem.
* Mården, i folkmun ”Rosendalsparken” nedanför Östra Gymnasiet (Maja Beskow-skolan).
* Den gröna ytan mittemot Charlies Kiosk på Teg.

Fler exempel kan ges. Varje enskilt förlust av gröna ytor kanske inte framstår som någon jätteförlust. Men lägger man ihop förlusten av många små gröna lungor, i Umeås mer centrala delar, blir resultatet sammantaget en jätteförlust för stadsmiljön. Det handlar om de små stegens tyranni. Denna metod är för övrigt kännetecknande för den bristande stadsplaneringen i Umeå kommun.

Del två
Arbetarpartiet anser att kommunen måste sjösätta åtminstone några större bostadsprojekt. Vi vill speciellt rikta uppmärksamheten på dessa två:

* Tegelbruksberget: Här skulle ett nytt bostadsområde kunna dra nytta av befintlig service – som finns vid Strömpilen. Dessutom kan det försörjas av lokaltrafik från Holmsund samt 5:ans eller 9:ans busslinje. Området har under lång tid funnits med i kommunens översiktsplanering som ett kommande bostadsområde. De som bromsar bostadsbyggandet påstår att bostäder på detta område automatiskt skulle inkräkta på Grössjöns naturreservat. Detta är naturligtvis helt felaktigt. Någon sådan intention fanns inte då Översiktsplanen antogs. Däremot skulle bostadsbyggande på Tegelbruksberget sannolikt innebära att sträckningen av ett el-ljusspår behöver ändras. Men om den goda viljan finns är detta en lätt, snabb och billig affär. Även om ryktet skulle påstå något annat.

* Röbäcksliden: Kommunen presenterade nyligen mer konkreta planer kring detta bostadsområde. Genom att Röbäck ”byggs ihop” med Skravelsjö kan ca 1000 bostäder byggas. Området har planerats ända sedan 2017 – vilket understryker de styrandes uppenbara svårigheter att gå från ord till handling när det gäller nya, och litet större, bostadsprojekt. Att det äntligen börjar hända något konkreta här beror på ett initiativ i byggnadsnämnden. Från V och M!

Avrundning
Det finns fler områden där det är möjligt att bygga rejäla stadsdelar. Detta istället för att ”dutta” vidare. Men det kräver handlingskraft. Tyvärr saknar Socialdemokraterna och Miljöpartiet handlingskraft – bland annat då det gäller bostadsbyggandet i Umeå. De saknar den handlingskraft som krävs för att omvandla Översiktsplaner i Detaljplaner. De är däremot duktiga på ryktesspridning. Ett exempel på detta är ryktet att bostadsbyggande på Tegelbruksberget måste innebära att Grössjöns naturreservat hotas. Vilket alltså inte är fallet.

Unga, nyanlända och övriga umebor förtjänar en bättre bostadspolitik än den som S och MP står för.

Kriget i Ukraina måste användas till att understryka behovet
av att minska fossila utsläpp – angreppet på Ukraina
får inte leda till att klimatkrisen döljs.

Försvara yttrande- och tryckfriheten
_   _   _

Inledning
Låt oss återigen slå fast: Skulden för det nu pågående kriget i Ukraina ligget på den ryska statsledningen. Denna ståndpunkt måste utgöra utgångspunkten för de beslut som bör tas av riksdag och regering. Arbetarpartiet anser att Sverige ska hålla fast vid tidigare ståndpunkter. En av dessa är att inte sända vapen till krigförande länder. Detta gäller även Ukraina. Vi har framfört denna ståndpunkt tidigare. Detta av två skäl.

Skäl ett
Livsmedel och sjukvårdsbistånd (samt observatörer av krigsbrott) måste kunna nå fram till de allra mest utsatta områdena i Ukraina. Detta innebär att kontakt måste upprättas med representanter för de ryska angriparna. Men detta kommer att försvåras extremt mycket – eller helt omöjliggöras – om Sverige samtidigt beväpnar Ukraina.

Vi vill också göra ett tillägg: Mellan 2014 och januari 2022 har USA sänt militärt bistånd i form av vapensystem och träning till en summa av 2,5 miljarder dollar till Ukraina. Idag sänder hela Europa militärt bistånd till Ukraina. Om något land i detta läge, med allra största beslutsamhet, riktar in sig på att bistå de mest utsatta förbättras balansen mellan humanitärt och militärt bistånd. Vi anser att Sverige ska ta på sig ansvaret att försöka nå fram till de mest utsatta.

Skäl två
De svenska vapen som skickats har nu hamnat i händerna på den av högerextremister och nazister dominerade Azov-bataljonen. Redan 2018 beslutade den amerikanska Kongressen att stoppa all form av militärt bistånd – vapen samt utbildning på dessa – till Azov-bataljonen. Ett av skälen var risken för att de högerextremister och nazister som, från USA och hela Europa, sökt sig till Azov-bataljonen skulle återvända hem både med militära erfarenheter, kunskaper om avancerade vapensystem och i värsta fall även med tillgång till själva vapensystemen! USA:s kongress beslöt alltså att skära av Azov-bataljonen från alla former av militärt bistånd och annat stöd redan 2018. Detta efter en debatt som varat under flera år. I USA var man både rädd och uppmärksam för faran av den värsta tänkbara form av högerterrorism!

I Sverige har varken regering, riksdag, militär, andra myndigheter eller tongivande media ens rest frågan om faran att svenska vapensystem ska hamna i händerna på den av högerextremister och nazister dominerade Azov-bataljonen. Detta är inte bara anmärkningsvärt utan riktigt ansvarslöst.

Del tre
Vad döljer sig bakom begreppet Azov-bataljonen?
Azov-bataljonen bildades 2014 i samband med utropandet av de två utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk. Initiativtagarna hade alla bakgrund inom högerextrema och nazistiska grupper i Ukraina. Azov-bataljonen blev tidigt en magnet för högerextremister och nazister från USA och en rad europeiska länder, inklusive Sverige, som ville ”kriga på riktigt”. En av de svenskar som anslutit sig till Azov-bataljonen heter Mikael Skillt. Skillt har ett förflutet inom både Svenska Motståndsrörelsen (numera Nordiska Motståndsrörelsen) och Svenskarnas Parti (f.d. Nationalsocialistisk Front).

Redan 2014 blev Azov-bataljonen en officiell del av det ukrainska Nationalgardet. Detta förändrade dock inte bataljonens högerextrema karaktär. Det är bland annat mot denna bakgrund som beslutet i den amerikanska Kongressen 2018 måste ses.

Bataljonens symbol är en variant av den symbol som användes av ett av de stridande militära nazistiska förbanden under andra världskriget (Waffen-SS-divisionen ”Das Reich”). Se symbolernas uppenbara släktskap på bilderna nedan.

_     _     _

Runt Azovbataljonen har det vuxit fram en hel högerextrem subkultur, med musikkonserter, MMA-tävlingar, försäljning av kläder och andra modeartiklar, m.m. Kopplat till Azov-bataljonen finns också ett högerextremt parti kallat ”Nationella kåren” (Національний корпус) som leds av Andryj Biletskyj. Denne Biletskyj har en lång historia inom nazistiska grupper i Ukraina och var den mest tongivande av initiativtagarna till Azov-bataljonen.

Azov-bataljonens existens legitimerar på intet sätt den ryska statsledningens försök att framställa regeringen i Ukraina som nazistisk. Azov-bataljonen legitimerar inte heller Vladimir Putins lögnaktiga påståenden om att Ukraina måste ”avnazifieras”. Detta argument har den ryska statsledningen använt för att motivera den oförsvarliga invasionen. Till saken hör dessutom att högerextremister även stridit för de två, av Ryssland stödda, utbrytarrepublikerna i östra Ukraina.

Del fyra
Nu har de 5000 pansarskott som regering och riksdag beslutat sända till Ukraina kommit fram. De har bland annat hamnat exakt där vi varnade för att de riskerade att hamna. Nämligen i händerna på Azov-bataljonen. Här nedanför kan du se en video som lagts ut på ”Nationella kårens” Youtube-sida. Där syns en medlem ur Azov-bataljonen (detta framgår av videons beskrivning) som visar upp hur tre olika typer av pansarskott används. En instruktion rörande hur de svenska ”Pansarskott 86” ska användas börjar 1 minut och 45 sekunder in i videon. Det råder alltså inga som helst tvivel: den av högerextremister och nazister dominerade Azov-bataljonen har mottagit delar av den sändning på 5000 pansarskott som riksdagen beslutade om!

Efter att du tittat på videon nedan ska du även få se en bild.

I bilden nedan syns Azov-bataljonen få instruktioner om hur en mycket modernare typ av svenskt pansarskott ska användas. Detta pansarskott började inte tillverkas 1986 som de 5000 pansarskotten i videon ovan. Det pansarskott som du kan se på bilden nedan, kallat ”Robot 57”, började tillverkas 2009. Detta är ett mycket mer modernt och effektivt vapen. Detta gör det ännu mer skrämmande att högerextremister och nazister från bland annat Sverige, som anslutit sig till Azov-bataljonen, just nu får utbildning på detta vapen.

Det syns tydligt att det handlar om Azov-bataljonen. Se märket på vänster arm på soldaten längst ned till höger.

Källan till bilden är nyhetsmediet Nexta.

Avslutning
De som – i parlament, på torg och i bloggar – talar sig varma för svenska vapenleveranser till Ukraina bör tänka på det beslut som redan 2018 togs av Kongressen i USA.

Kriget i Ukraina måste användas till att understryka behovet
av att minska fossila utsläpp – angreppet på Ukraina
får inte leda till att klimatkrisen döljs.

Försvara yttrande- och tryckfriheten
_   _   _

Ingress
Den gångna veckan har förändrat förutsättningarna för den svenska inrikespolitiken. Skälet är att Ulf Kristersson, och Moderaterna, har fattat beslutet att gå till val på ett svenskt medlemskap i Nato. Moderatledaren säger att om det finns en majoritet i riksdagen för ett svenskt medlemskap för Nato, efter valet, kommer han som statsminister att inlämna en ansökan för att Sverige ska bli anslutas till Nato.

Del ett
Idag råder ingen enighet om att Sverige ska bli en Nato-medlem. Men Moderaterna kastade snabbt ut den långvariga traditionen om att söka enighet i denna typ av frågor. Ulf Kristersson och övriga i moderatledningen tittade på opinionsmätningarna och såg det, för första gången, fanns en majoritet för ett svenskt Nato-medlemskap. Detta på grund av den ryska statsledningens angrepp på Ukraina och det nu pågående kriget.

Snabbt svängde då (M).

Del två
I början av förra veckan ville inte Ulf Kristersson köra över de som var emot ett Nato-medlemskap. I slutet av veckan förvandlade Moderaterna valrörelsen till en folkomröstning – för eller emot frågan om ett svenskt Nato-medlemskap. Detta kommer att bli följden:

Moderaterna kan nämligen inte plötsligt säga att de vill köra över motståndarna till ett Nato-medlemskap, och sedan låta bli att driva frågan i valrörelsen. Och motståndarna kan inte undvika att ta kamp mot ett svenskt Nato-medlemskap. Detta eftersom Nato-motståndarna vet att Moderaterna, om de vinner valet, kommer att lämna in en ansökan om att gå med i Nato.

Innebörden blir denna: Moderaterna måste söka stöd hos väljarna FÖR ett Nato-medlemskap. Detta sätter frågan om ett Nato-medlemskap i centrum.
Motståndarna måste också vända sig till väljarna. Och de måste då söka stöd för den nuvarande politiken vilken innebär att Sverige även i fortsättningen ska stå utanför Nato. Detta sätter naturligtvis också frågan om ett Nato-medlemskap i centrum.

Moderaterna har därmed, genom sin omsvängning under den gångna veckan, förvandlat valet till en folkomröstning för eller emot Nato.

Avslutning
Det som nu hotar är en ny kapprustning. Vi motståndare till en Nato-anslutning måste:

* Samlas bakom alliansfriheten,
* Slå vakt om Sveriges tidigare roll som medlare,
* Slå vakt om Sveriges tidigare roll som förespråkare för allmän nedrustning – och varna för att risken för ett storkrig kommer att öka genom en allmän kapprustning.

Du som vill hjälpa till i kampen mot Natoanslutning och mot kapprustning – hör av dig till oss!

Kriget i Ukraina måste användas till att understryka behovet
av att minska fossila utsläpp – angreppet på Ukraina
får inte leda till att klimatkrisen döljs.

Försvara yttrande- och tryckfriheten
_   _   _

Vi fortsätter diskutera kriget i Ukraina

En rad opinionsbildare – politiker, journalister, militärer och andra – talar ständigt om det nya säkerhetsläget. Många av dessa drar sedan slutsatsen att Sverige borde gå med i den USA-ledda militäralliansen Nato. Det underförstådda i kopplingen mellan det ”nya säkerhetsläget” och ett svenskt Nato-medlemskap är att Nato skulle utgöra någon sorts säkerhetsgaranti för Sverige i händelse av ett krig. Men detta behöver bevisas. Bara för att många upprepar samma påstående innebär det inte att påståendet är sant.

Det kan istället vara så att Sverige, genom ett medlemskap i Nato, dras in i ett krig utan att egentligen ha fattat något eget beslut. Låt oss citera artikel 5 i Atlantpakten:

”Article 5

The Parties agree that an armed attack against one or more of them in Europe or North America shall be considered an attack against them all and consequently they agree that, if such an armed attack occurs, each of them, in exercise of the right of individual or collective self-defence recognised by Article 51 of the Charter of the United Nations, will assist the Party or Parties so attacked by taking forthwith, individually and in concert with the other Parties, such action as it deems necessary, including the use of armed force, to restore and maintain the security of the North Atlantic area.”

Låt mig understryka följande formuleringar ovan: ”…an armed attack against one or more of them in Europe or North America shall be considered an attack against them all…” och ”…if such an armed attack occurs, each of them … will assist the Party or Parties so attacked…”.

Som framgår gäller principen om kollektivt agerande inom Nato. Innebörden är att Sverige, om någon av de idag 30 medlemsstaterna i Nato skulle angripas, genast ska bistå det angripna landet på det sätt som är nödvändigt. Även militärt. Detta om artikel 5 aktiveras.
Någon kanske invänder att formuleringarna inte tvingar Sverige använda just militära medel för att försvara det angripna landet. Men då gäller detta även omvänt. Om Natolandet Sverige angrips militärt, och de övriga Natoländerna inte behöver bistå Sverige militärt, måste frågan ställas: Vad är då ett Nato-medlemskap värt?

Men allvarligare är frågan hur ett fiendeland uppfattar Natolandet Sveriges agerande! Om tre Natoländer svarar militärt, i form av flygangrepp, medan Sverige ”endast” ställer start- och landningsbanor till förfogande åt de Natoländer som genomför flygangreppet är det mycket osannolikt att fiendelandet inte uppfattar att Sverige utgör en del av flygangreppet. Låt oss jämföra med ett hangarfartyg. Dessa skepp utgör just start- och landningsbanor för stridsflygplan. Den fiende som känner sig hotad kommer att börja med att angripa just hangarfartyget – innan några flygplan har hunnit lyfta från detta. Det faktum att Sverige inte skickar egna stridsplan kommer inte att tolkas av ett fientligt land som att Sverige inte utgör en del av Natos ”kollektiva agerande”. Skälet till detta är att Sverige, i mitt exempel, just utgör en del av det kollektiva agerande som det talas om i Atlantpaktens femte artikel.

Går Sverige med i Nato är det mycket lätt att tänka sig en rad scenarier där risken för att Sverige dras in i krig ökar.

Erfarenheter från första världskriget
Det finns många skäl till att det första skottet i vad som som blev första världskriget avlossades. Men det finns sannolikt bara ett skäl till att alla Europas stormakter – inom loppet av en enda vecka – drogs in i ett krig som därigenom kom att utvecklas till ett VÄRLDSKRIG. Och detta är det förbannade allianssystem som rådde. Formellt och informellt. Låt oss studera vad som hände. Här följer kronologin:

* Den 28 juli förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien.
* Den 1 augusti förklarade Tyskland (som stod Österrike-Ungern nära) krig mot Ryssland, som var Serbiens allierade.
* Den 2 augusti skrevs ett avtal under i hemlighet mellan Tyskland och det Osmanska riket. Detta kom att vidga kriget ytterligare genom att dra in bland annat det som idag kallas för Turkiet i kriget.
* Den 3 augusti förklarade Tyskland krig mot Frankrike. Bakgrunden var att Frankrike inte hade lovat att vara neutralt om Ryssland angreps. Därför beslöt Tyskland att, i förebyggande syfte, försöka slå ut Frankrike snabbt. Detta för att sedan kunna vända hela sin militära styrka mot Ryssland.
* Den 4 augusti inledde Tyskland en invasion av Belgien. Skälet var att Belgien inte hade gått med på tyskarnas krav att få förflytta sina trupper genom Belgien inför deras angrepp på Frankrike.
* 4-5 augusti. Storbritannien slöt upp bakom Frankrike och Belgien genom att förklara krig mot Tyskland.

Därmed hade alla Europas stormakter dragits in i vad som alltså kom att utveckla sig till ett VÄRLDSKRIG. Detta inom loppet av sju dagar som gått till historien som den ”svarta veckan”. Första världskriget beräknas ha krävt uppåt tio miljoner döda soldater och sju miljoner döda civila. Antalet fysiskt och mentalt skadade räknades också de i miljoner.

Nato kan dra in Sverige i krig
Detta krigsutbrott visar på allianssystemens två sidor. Den ena sidan bestod i att de stater som kom att delta i kriget uppfattade sig som säkra på grund av systemet med allianser. Men den andra sidan av den säkerhet som allianserna erbjöd avslöjades också. Och denna består av följande dyrköpta erfarenhet: INGEN enskild makthavare – varken civil eller militär – fick någon chans att fatta ett medvetet beslut huruvida de skulle kasta in sitt land i ett världskrig – eller inte…

Istället för medvetna och övertänkta beslut innebar Österrike-Ungerns krigsförklaring mot Serbien att en helt okontrollerbar kedja av händelser sattes igång som inom loppet av en vecka hade utlöst det första världskriget!

Detta bör leda till eftertanke hos alla som ser det som självklart att starka militära allianser är fredsbevarande. Och att Sverige därför måste gå med i Nato. Jag skrev i början av detta blogginlägg att ett påstående inte blir sannare bara för att det upprepas ofta. I detta blogginlägg har jag försökt visa hur ett Natomedlemskap skulle kunna öka risken för Sverige att dras in i ett krig. Av misstag.

Dessutom anser jag mig ha visat hur destruktivt systemet med allianser var i samband med utbrottet av första världskriget. I detta blogginlägg representerar jag Arbetarpartiet. Vi är emot ett svenskt medlemskap i den USA-ledda militäralliansen Nato.

Kriget i Ukraina måste användas till att understryka behovet
av att minska fossila utsläpp – angreppet på Ukraina
får inte leda till att klimatkrisen döljs.

Försvara yttrande- och tryckfriheten
_   _   _

Protest mot kriget i Ukraina

Lördagen den 5 mars höll vi i Arbetarpartiet ett torgmöte på Rådhustorget. Vi erbjöd umeborna att skriva under protest-vykort mot kriget i Ukraina. Vykorten riktade två krav till den ryske presidenten Vladimir Putin, utrikesministern Sergej Lavrov och försvarsministern Sergej Sjojgu. Krav var följande:
* Ett omedelbart eldupphör i Ukraina
* Dra snarast tillbaka trupperna till Ryssland

Till vår stora glädje var det nästan 100 umebor som tog chansen och undertecknade ett vykort.

I fredags lämnade vi vykorten i den ryska ambassadens brevlåda i Stockholm. Här nedan kan du se video och bilder från överlämnandet.

OBS! Klicka på bilderna för att se en större version!

Strax före överlämnandet.

Området runt den ryska ambassaden i Stockholm är fullt med protestyttringar mot kriget.

Kriget i Ukraina måste användas till att understryka behovet
av att minska fossila utsläpp – angreppet på Ukraina
får inte leda till att klimatkrisen döljs.

Försvara yttrande- och tryckfriheten
_   _   _

Diskussionen om kriget i Ukraina fortsätter

I mitt förra blogginlägg skrev jag om att utrikesministrarna från Ukraina och Ryssland träffades för att förhandla den 10 mars. Mötet mellan utrikesministrarna ägde rum i Turkiet. Detta är den högsta nivå av förhandlingar som ägt rum mellan de ukrainska och ryska statsledningarna sedan kriget inleddes.

Enligt den amerikanska nyhetssidan Axios kärvar förhandlingarna ordentligt. Men de har ännu inte avbrutits. Mötet mellan utrikesministrarna, från Ryssland och Ukraina, ledde inte fram till någon uppgörelse om eldupphör. Än mindre om någon överenskommelse kring de fyra krav som den ryska statsledningen ställt. Däremot har förhandlingarna mellan utrikesministrarna eventuellt öppnat för möjligheten till ett möte på högsta nivå – mellan den ryske presidenten Vladimir Putin och den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Utrikesministrarnas prioriteringar under förhandlingarna
Den ukrainske utrikesministerns viktigaste prioritering under mötet var, enligt Axios, att upprätta en ”humanitär korridor” så att människor kan ta sig ut ur staden Mariupol.
Den ryske utrikesministern upprepade de krav som den ryska statsledningen ställt tidigare och meddelade att det militära angreppet skulle fortsätta tills den ukrainska statsledningen gått med på kraven. Nyhetssidan Axios sammanfattar de krav som den ryska statsledningen tidigare ställt på följande sätt: ”Russia is demanding neutrality for Ukraine, recognition of Crimea as Russian, and recognition of the pro-Moscow separatist territories in eastern Ukraine as independent”.

För dig som inte kan engelska. De ryska kraven är ungefär följande: Ukraina ska förklara sig neutralt, Krimhalvön ska erkännas som rysk och de två Moskva-vänliga utbrytarrepublikerna i östra Ukraina ska erkännas som självständiga. (Med neutralt menas att Ukraina inte ska gå med i Nato/Jh).

Enligt Axios har den ukrainske presidenten Zelenskyj sagt sig vara öppen för att diskutera Ukrainas neutralitet. Däremot motsätter han sig varje avtal som innebär att Ukrainas territoriella integritet offras. Vad detta innebär är att Zelenskyj i nuläget inte är beredd att erkänna Krimhalvön som rysk eller att erkänna de två utbrytarrepublikernas självständighet. Läs hela Axios artikel via denna länk.

Situationen i Ukraina står och väger. Om förhandlingarna varken leder till en snar uppgörelse kring den ryska statsledningens krav eller följs av ett möte mellan de två ländernas presidenter – som förhoppningsvis har större frihet att göra eventuella kompromisser – riskerar situationen att förvärras avsevärt.

Låt mig repetera det jag skrev i mitt förra blogginlägg. Axios uppgav den 8 mars att representanter för Israel anser att Ukrainas president Zelenskyj och hans regering befinner sig vid ett vägskäl. Den ukrainska statsledningen måste välja mellan två alternativ. Jag citerar Axios ord för ord:
” – Accept the Russian proposal, which is very tough, but preserve Ukraine’s sovereignty and stop the war.
– Reject the proposal and risk a serious escalation in the Russian attack that could end in a catastrophe for Zelenskyj and for Ukraine.”

För dig som inte kan engelska. Innebörden i Axios nyhetsrapportering är ungefär denna: Den ukrainska statsledningen måste acceptera det ryska förslaget, som är mycket svårt att svälja, men som innebär att Ukraina kan bevara sin självständighet och som kommer att leda till att kriget avslutas. Eller så kan den ukrainska ledningen avvisa förslaget och ta risken av en allvarlig upptrappning av det ryska angreppet som då kan resultera i en katastrof för Zelenskyj och Ukraina.

Avslutning
Det är tyvärr mycket som pekar på att den ryska statsledningen förbereder sig på en upptrappning av kriget. I morse rapporterades det om ryska bombningar av städer som tidigare varit förskonade. Det rapporterades också om att de ryska styrkorna utanför Kiev har omgrupperat sig för att kunna genomföra ett angrepp mot den ukrainska huvudstaden.

Alla som bryr sig om den ukrainska befolkningens öde i första hand, men också om den ryska befolkningen (speciellt oppositionen), kan inte annat än hoppas på att den ryska statsledningen backar från de krav som är oacceptabla för de ukrainska ledarna. De ukrainska ledarna tvingas förhandla med en pistol mot tinningen. Det är den ryska statsledningen som startade kriget. Och det är Putin och den ryska regimen i övrigt som är ansvariga för att snarast avsluta kriget.

Kriget i Ukraina måste användas till att understryka behovet
av att minska fossila utsläpp – angreppet på Ukraina
får inte leda till att klimatkrisen döljs.

Försvara yttrande- och tryckfriheten
_   _   _

Läs kommentarerna till mina bloggar – samt mina svar

I morse (10/3) rapporterade Sveriges Radio att utrikesministrarna från Ryssland och Ukraina ska träffas i Turkiet för att förhandla.

Det som jag vill lägga till är följande: Då utrikesministrarna från två länder träffas har detta nästan alltid föregåtts av förhandlingar på lägre nivå. Som jag har visat i det blogginlägg som jag lade ut tisdagen den 8 mars har nyhetsbyrån Reuters, via sin reporter Catherine Belton, publicerat den ryska statsledningens krav på Ukraina. Jag citerar Reuters:

”Dmitry Peskov said Moscow was demanding that Ukraine cease military action, change its constitution to enshrine neutrality, acknowledge Crimea as Russian terrority, and recognise the separatist republics of Donetsk and Lugansk as independent states.”

För dig som inte kan engelska. Den ryska statsledningen kräver ungefär följande: att Ukraina inställer sina militära operationer, ändrar sin grundlag så att den garanterar neutralitet, erkänner Krimhalvön som ryskt territorium och erkänner utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk som oberoende stater.

Dmitry Peskov är en officiell talesperson för Kreml. Det finns få saker som är mer intressanta än att det har pågått förhandlingar mellan representanter för Ukraina och Ryssland sedan i måndags – för alla oss som önskar ett snart eldupphör. Det finns också få saker som är mer intressanta än vilka konkreta krav som förhandlingarna har rört sig kring (Nyhetsbyrån Reuters servar alla länder i världen). Dessa uppgifter har varit en huvudnyhet i många länder sedan i måndags. Tyvärr inte i Sverige.

Den tyska utlandskanalen Deutsche Welle visade den 8 mars hur den ukrainske presidenten uttalade sig till det ukrainska folket om de då redan pågående förhandlingarna kring kraven. Jag presenterade denna nyhet i ett blogginlägg den 8 mars. För er som missat detta uttalande av Zelenskyj presenterar jag det igen. Se länk.

Axios heter en USA-baserad nyhetssida som ägs av bland annat NBC. Den 8 mars kunde Barak Ravid, som arbetar för nyhetssidan Axios, delge sina läsare en rad nyheter. Dessa nyheter kom från officiella representanter för staten Israel. Israels representanter har, enligt Axios, fungerat som förmedlare av budskap mellan ledarna för Ukraina och Ryssland. Då Israel har förhållandevis goda relationer både med Ukraina och Ryssland har landet en unik möjlighet att förmedla dessa budskap.

Enligt Axios uppger representanter för Israel att Ukrainas president Zelenskyj och hans regering befinner sig vid ett vägskäl. Den ukrainska statsledningen måste välja mellan två alternativ. Jag citerar Axios ord för ord:
” – Accept the Russian proposal, which is very tough, but preserve Ukraine’s sovereignty and stop the war.
– Reject the proposal and risk a serious escalation in the Russian attack that could end in a catastrophe for Zelenskyj and for Ukraine.”

För dig som inte kan engelska. Innebörden i Axios nyhetsrapportering är ungefär denna: Den ukrainska statsledningen måste acceptera det ryska förslaget, som är mycket svårt att svälja, men som innebär att Ukraina kan bevara sin självständighet och som kommer att leda till att kriget avslutas. Eller så kan den ukrainska ledningen avvisa förslaget och ta risken av en allvarlig upptrappning av det ryska angreppet som då kan resultera i en katastrof för Zelenskyj och Ukraina.

Slutligen uppgav Axios att de officiella representanterna för Israel hade sagt följande: Israel och andra väst-länder är oroliga för att om förhandlingarna misslyckas så kommer kriget att gå in i en ny och mer våldsam fas, samtidigt som förslaget från den ryska statsledningen kommer att dras tillbaka. I detta läge kommer det att bli omöjligt att återuppta förhandlingar.

Detta kunde alltså nyhetssidan Axios rapportera, från Tel Aviv, den 8 mars. Se länk.

Så långt vad som rapporteras i olika internationella medier. Samtidigt vill jag redogöra för hur svensk media beskriver samma verklighet. Jag gör det genom att referera vad som står på tre rikstäckande tidningars förstasidor respektive insidor (som huvudnyheter om Ukraina) den 9 mars:

DAGENS NYHETER
Förstasidan, huvudnyhet: ”Ukrainska flyktingar i kö för att få skydd i Sverige”
Förstasidan, inkastare: ”Putin kan få svårt att hitta quisling i Ukraina, Nyheter 12”
Sidan 12, rubrik: ”Jakt på en landsförrädare som kan ta makten i Kiev”

AFTONBLADET
Förstasidan, huvudnyhet: ”Uppgifter: Här är Putins nästa mål – planerna avslöjade av misstag. Efter Ukraina: ’Klart de kommer hit’, sidorna 8-9”
Förstasidan, inkastare: ”Putins familj göms i hemlig sibirisk lyxbunker”
Sidorna 8-9, rubrik: ”Putins nya mål – Diktatorvännen Lukasjenkos misstag: Kan ha pekat ut planerna med utbrytarrepubliken i Moldavien”

EXPRESSEN
Förstasidan, inkastare: ”Toppdiplomaten Hans Blix, 93: Svagheterna i Putins plan”
Sidorna 14-15, rubrik: ”Hans Blix, 93: Så kan Putin rädda ansiktet”

Kommentar till innehållet i DN, Aftonbladet och Expressen: Det jag har gjort är att visa vad dessa tidningar betonar på sina förstasidor samt hur de följer upp detta på insidorna. De tre tidningarna innehåller mer om Ukraina. Men ingen av dem lyfter fram de förhandlingar som pågått mellan representanter för Ukraina och Ryssland. Dessa tre nyhetsförmedlare lyfte inte heller fram de krav som Reuters uppger att förhandlingarna kretsar kring.

Det jag finner anmärkningsvärt är att den svenska nyhetsrapporteringen skiljer sig så mycket från nyhetsrapporteringen i en rad andra länder. Jag tänker bland annat på Tyskland (Deutsche Welle), USA (Axios) samt nyhetsbyrån Reuters som servar hela världen.

Jag vill återigen betona det jag sa tidigare i detta blogginlägg:
Det finns få saker som är mer intressanta, för alla oss som önskar ett snart eldupphör, än att det har pågått förhandlingar mellan ledningarna i Ukraina och Ryssland sedan i måndags. Även om förhandlingarna inte har skett på ministernivå.
Det finns få saker som är mer intressanta än vilka krav som förhandlingarna har kretsat kring,
Det finns få saker som är mer intressanta även de rapporter som har kommit från officiellt israeliskt håll om hur kraven har uppfattats av de inblandade.

Skulden för kriget i Ukraina ligger på den ryska statsledningen. Förlorarna är i första hand befolkningen i Ukraina, men också befolkningen i Ryssland (däribland oppositionen). Alla vi som engagerar oss i denna fråga förtjänar en så bra nyhetsrapportering som möjligt.

Tyvärr verkar inte stora delar av media i Sverige göra samma nyhetsvärderingar som i en rad andra länder.