Det som först alarmerade mig i samband med avstängningen av Susanne Aidanpää och Lennart Malm var två saker:

Å ena sidan den destruktiva brutalitet som två höga tjänstekvinnor riktade mot ekonomidirektör Susanne Aidanpää och budget- och finanschef Lennart Malm.
Detta har väckt frågor över hela Sverige. Exempelvis bland folk som arbetar på SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Umeås talespersoner säger alltid att de vill sätta kommunen på kartan. Grattis. Ni har verkligen lyckats solka Umeås ”varumärke”.

Å andra sidan de politiska makthavarnas desertering.
Kommunstyrelsens arbetsutskott (KS:au) utgör kommunens ”dagliga” ledning. Detta högsta ledningsorgan har lyst med sin totala frånvaro. I detta organ återfinns nedanstående partier med följande ordinarie ledamöter:

*Socialdemokraterna: Hans Lindberg, Margareta Rönngren, Christer Lindvall,
*Moderaterna: Anders Ågren,
*Vänsterpartiet: Ulrika Edman,
*Miljöpartiet: Nasser Mosleh,
*Liberalerna: Peder Westerberg.

Den som tror att dessa partier och politikers totala frånvaro är en tillfällighet tror också på jultomten. Jag gläds med detta barn på grund av dess lycka – och konstaterar att barnet (i detta fall barnen = pluralis) inte är sin uppgift vuxna.

Lägg ihop de höga tjänstekvinnornas brutalitet med politikernas desertering och det finns skäl att alarmera. Jag har försökt visa, i mina blogginlägg, att det pågår något inom Umeå kommun som visar på ett väldigt djupt liggande problem.

Den djupare innebörden av brutaliteten mot Aidanpää och Malm är att Umeå kommun och dess helägda bolag utgör en ”herrelös” organisation.

Det går inte att säga vilka som utgör Umeå kommunkoncerns högsta ledning?
Kommunkoncern betyder dels den politiskt nämnds-styrda kommungemensamma storförvaltningen som i dagligt tal kallas för Umeå kommun samt de kommunalt ägda bolagen som i dagligt tal kallas för AB Bostaden, Umeå Energi, Umeva/Vakin, UPAB, INAP, mm, och som alla slutligen styrs av de politiska partierna via bolagsstyrelser.

Det ska vara KS:au, eller rättare sagt, den politiska majoriteten inom KS:au som utgör den högsta ledningen.

Men så är ej fallet.
Det finns många maktcentra inom Umeå kommunkoncern – men det finns ingen enhetlig ledning. Det är därför nämnda tjänstekvinnor kan härja fritt samtidigt som ledamöterna i KSau medvetet drar sig undan.
Allihopa!

Jag representerar ett litet parti.

Men med hjälp av duktiga tjänstemän skulle Arbetarpartiet kunna styra Umeå kommunkoncern bättre än vad som sker idag.

Vi vet nämligen vad i vill – och vi skulle aldrig låta tjänstemän/kvinnor härja fritt. Vi skulle ta vårt ansvar.

Men idag saknar vi det folkliga mandatet att styra Umeå kommunkoncern.

Vilket är tråkigt för kommunen.

För sanningen måste sägas – idag vet ingen vem som styr!

Fortsättning följer,
förhoppningsvis redan i morgon.

Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt – den går både att förklara och förstå.
Men den måste bekämpas. Det är  bland annat detta som jag och vissa andra gör.

____________________________________

Ändrade planer.

Ursprungligen var tanken på att jag, igår, skulle publicera ett blogginlägg som redogör för hur jag har hanterat de två socialdemokratiska kommunal-politiker som anser att jag har förtalat dem genom att utpekat dem som islamister.

Jag har på ett vänligt och sakligt sätt blivit informerad om att det är jag som får ta den juridiska smällen och inte Västerbottens-Kuriren om de båda S-politikerna beslutar sig för att stämma mig för förtal. Jag har aldrig trott att det var på något annat sätt. Men det är bra att få det hela klart för sig.

Nu har det emellertid dykt upp en ny fråga som jag, för att kunna se mig själv i spegeln, måste kommentera. De två S-politikerna som känner sig förtalade för att jag har pekat ut dem som islamister – deras eget agerande hade alltså INGET med saken att göra – måste vänta en dag eller två. Men jag lovar att återkomma till dessa. Jag vill dock redan nu sända följande hälsning till de två S-politikerna: Jag har inte skrivit något som jag inte anser är fullständigt sant. Vill ni två ta en juridisk vända så låt oss göra det.

–   –   –   –   –   –   –   –   –   –

Nu till den nya fråga som dykt upp.

En form av statskupp har skett i Umeå kommun. De två viktigaste och skickligaste ekonomerna har stängts av några dagar innan det offentliga budgetarbetet ska påbörjas. Detta är oacceptabelt

Så löd rubriken på mitt blogginlägg den 11 april. Den rubriken ångrar jag inte heller. Tvärtom. Jag borde ha tagit i mer.

Igår läste jag följande i VK.se

”Avstängningen har förlängts”

Ekonomidirektör Susanne Aidanpää och budgetchef Lennart Malm är portade till den 25 maj.

–   –   –   –   –   –   –   –   –   –   –
Det är inte alla som kan förstå den fulla innebörden av detta.
Men jag har suttit i Umeå kommunfullmäktige sedan 1991 och har därför haft, vid många tillfällen, det tvivelaktiga nöjet att följa spelet i olika frågor och kring olika personer. Och för mig är innebörden av rubriken denna:

Den moraliskt sett kriminella verksamhet som pågår inom Umeå kommun, och som riktar sig mot ekonomidirektör Susanne Aidanpää och budget- och finanschef Lennart Malm, inte bara fortsätter. Den trappas upp. De två som håller i yxan och svärdet är den tillförordnade (t.f) kommundirektören Margareta Alfredsson och personalchef Birgitta Forsberg.

Mörk reaktion
Först angreps Susanne Aidanpää och Lennart Malm genom att de stängdes av på 30 dagar.
De är två ekonomer som har arbetat hårt för att vi politiskt förtroendevalda inte ska se på Umeå kommuns ekonomi bara ett år i taget utan försöka förstå den ekonomiska utvecklingen på 10-15 års sikt. De stängdes av från jobbet precis som om de var brottslingar. Under avstängningen skulle Yxan och Svärdet genomföra en utredning. Det påstådda motivet till detta var (Citat VK 12 april):

”uppgifter som berör ´verksamheten samt arbetsmiljön´. Vi tillsätter en utredning och under den tiden kommer de berörda cheferna inte att vara i tjänst. Det gäller i första hand 30 dagar framåt. Så länge utredningen pågår råder utredningssekretess, säger Birgitta Forsberg, personaldirektör på Umeå kommun. Det är Margaretha Alfredsson, tillförordnad stadsdirektör, som har fattat beslutet om att stänga av Susanne Aidanpää och Lennart Malm från arbetsplatserna”.

Min kommentar.
Ekonomidirektör Susanne Aidanpää och budget- och finanschef Lennart Malm har visat en stor kunnighet och långsiktig uthållighet i arbetet med Umeå kommuns ekonomi. Men i detta arbete har de kommit i vägen för de som vill att kommunen ska fortsätta att fungera som på 1950-talet.

Då var Umeå en mycket liten och inskränkt stad. Trots att kommunen blivit mycket större har en rad saker fortsatt att sätta sin prägel på Umeå. Några exempel:
a) budgetdebatterna har ofta präglats av en påfallande kortsiktighet: Många politikers framförhållning var inte längre än ett år – det var ”ur hand i mun”,
b) personliga och informella kontakter spelar en stor roll: Sade chefen Nej innebar detta inte nödvändigtvis slutet på en lägre chefs glada idéer. Hade du bara tumme med ”politiken” (ett vedervärdigt uttryck som buntar ihop demokratiskt valda politiker från olika partier i en enda klump) kunde du ”runda” din chef – eftersom du hade kontakter med inflytelserika politiker. De personliga och informella kontaktvägarna och ”beslutssystemen” var starka. Och de ÄR fortfarande starka.

Det är min uppfattning att ekonomidirektören och budget- och finanschefen tillhörde en grupp som ville göra ekonomiarbetet mer professionellt. I sin strävan efter ökad ekonomiska framförhållning och uppföljning, av formella kontaktvägar istället för informella, kom de i konflikt med de som vill att allt ska vara som tidigare.

Susanne Aidanpää och Lennart Malm kom helt enkelt i vägen för de som vill att kommunen ska styras som på 50-talet – trots den stora befolkningsökningen samt inkomst- och utgiftsökningarna. De som inte vill ha framförhållning, men som slår vakt om de informella kontakterna, vill ha Umeå som en halvstor och mycket inskränkt stad.

För att undanröja hoten mot detta kvardröjande 50-tal utsattes Umeå kommun för en sorts statskupp. Och ekonomidirektören blev avstängd tillsammans med budget- och finanschefen. Det kortsiktiga tänkandet och de informella kontaktvägarna vann en stor seger. Det var stenåldern som vann en seger. Den mörka reaktionen vann en seger över Upplysningen.

Yxan och Svärdet har problem med bevisningen
Aidanpää och Malm blev alltså avstängda i 30 dagar. Detta för att den dynamiska duon Alfredsson-Forsberg skulle göra en utredning om ”verksamhet och arbetsmiljön”. Men 30 dagar betydde att Aidanpää och Lennart Malm skulle återgå i tjänst söndagen 6 maj. Eller igår måndag den sjunde.

Men sannolikt har inte duon varit tillräckligt dynamisk för att ha hittat några avgörande ”bevis” för att det funnits problem av sådan art på ekonomiavdelningen – gränsande till kriminell verksamhet – att problemen skulle ha motiverat en avstängning av Aidanpää och Malm. Och just därför att Yxan och Svärdet inte kan motivera den ursprungliga avstängningen (övergreppet) förlänger de avstängningen (förvärrar sitt övergrepp)! Detta är detsamma som att förlänga försöket att, offentligt, krossa två hederliga och skickliga ekonomer. Och vad värre är – två människor.

Huh, så du uttrycker dig, Jan
Fråga: får man skriva som du nyss gjorde, Jan, jag tänker på uttrycket ”Yxan och Svärdet” då du syftar på Alfredsson-Forsberg.
Svar: Ja. Det är ju dessa som håller i yxan. Och Svärdet. Bland andra. Ska man våga skriva sanningen MÅSTE man använda RÄTT ord.
Fråga: Huh, så otäckt det låter ! Jag tycker i alla fall att du är lite väl hård mot de två. Dina ord är så hårda, Jan. Du skriver bra, Jan, men måste du ”ta i” så där hårt, Jan, med orden menar jag. Bara.
Svar: De ord som jag använder om Yxan och Svärdet utgör endast obetydliga nålstick i elefanthudar i jämförelse med den fruktansvärda be-handling som Susanne Aidanpää och Lennart Malm utsätts för. De smutskastas som om de vore kriminella. Både deras moral och yrkesskicklighet ifrågasätts – eller förnekas. Det Alfredsson-Forsberg sysslar med är handling. Dessa begår ett övergrepp. Det jag sysslar med är att med ord beskriva deras handlingar. Och för att beskriva deras handlingar tvingas jag ta till begrepp som Yxan och Svärdet.

Samma brutalitet som vid införandet av heltidsmodellen: ”skriv på inom 5 arbetsdagar annars riskerar du uppsägning p g a arbetsbrist”.
Jag vet inte hur andra politiskt förtroendevalda tänker. Men för att kunna se mig själv i ögonen på morgonen var jag tvingad att ta ställning när den nya heltidsmodellen infördes. Det som ursprungligen gällde var följande:
”skriv på inom fem arbetsdagar annars riskerar du att bli av med jobbet på grund av arbetsbrist”.

Men arbetarna var många och det fanns några som gick i spetsen och skapade en bred opinion som styrde facket framför sig. De huvudsakligen kvinnliga arbetarna lyckades, som kollektiv, rensa bort en hel brister (även om det finns mycket kvar att göra) i det som egentligen är en bra idé – att alla ska kunna leva på sin lön och att de som vill och orkar ska få chans att arbeta heltid.

Det som Susanne Aidanpää och Lennart Malm varje dag nu, sedan den 6 april, blir utsatta för är samma brutalitet som tusenden blev utsatta för i samband med den ursprungliga metoden att införa heltidsmodellen. Men den stora skillnaden är att Aidanpää och Malm står ensamma mot samma brutalitet som ursprungligen visades då heltidsmodellen skulle införas. Yxan och Svärdets handlingar innebär att Aidanpää och Malm nämns på nyhetssidorna – inte som delar av ett kollektiv utan som individer. Och för Aidanpääs del kombineras detta med bilder. Det är få som har tvingats gå igenom skärselden och upplevelsen att brutala makthavare försöker radera ut både ens moraliska rykte och ens rykte om att vara yrkeskunnig.

Det finns ett uttryck som lyder ”marken försvann under mina fötter”. Det gör den bokstavligen då man avrättas genom hängning. Jag tror att det Aidanpää och Malm känner just nu motsvarar vad jag skulle känna om jag leddes uppför trappen med en huva över huvudet på väg till galgen.

Jag vill att alla ska förstå vad som händer inom Umeå kommun – JUST NU IDAG tisdag den 8 maj.

Management by fear
Även denna gång måste jag ta ställning. Och jag tar ställning FÖR Aidanpää-Malm. Detta av tre skäl:
1. dessa två har försökt att göra budgetprocess och ekonomiarbetet i övrigt mer långsiktigt så att beslutsfattare fått en planeringshorisont på 10-15 år istället för ett eller två år; de har även strävat efter att göra arbetet med ekonomin mer transparent, två ambitioner som både medborgare och kommunens anställda har allt att vinna på,
2. det är inte acceptabelt att Aidanpää och Malm behandlas som brottslingar – när de båda är skickliga ekonomer med stor integritet,
3.  jag vill kunna se mig själv i ögonen.

Det är skakande att så många politiskt förtroendevalda vägrar se sanningen i vitögat. De föredrar att passivt se på när den dynamiska duon Alfredsson-Forsberg agerar så rått som de bara kan i syfte att få Susanne Aidanpää och Lennart Malm att säga upp sig själva. För mina ögon framstår detta som den uppenbara planen. Den dynamiska duon vill att Aidanpää och Malm till slut inte ska palla trycket och tänka jag måste bara bort från denna kommun.

I samma sekund som de skulle ge upp skulle segraren skriva historien. SIN HISTORIA.

De politiker som idag har makt borde veta bättre. Men de agerar som om även de var lika rädda som allt fler chefer nu blir. För idag sprider sig rädslan. En rädsla för Alfredsson-Forsberg som har tillåtits ”ta makten”. Yxan och Svärdet använder sig av ”management by fear” (ledarskap genom att skapa rädsla). Och Umeås tyngsta politiker och bara och stirrar, passivt, på denna tragedi.

De flesta politiker vänder ryggen till. De tycker att det hela är sååå otäckt. För dem själva. Att Aidanpää och Malm löper risken av att krossas kommer i andra hand. Politiker tänker ofta mest på sig själva. Och de ”kan tycka” att det här känns sååå otäckt. För dem själva. Andra politiker är direkt ansvariga för att ha ”släppt lös” Alfredsson och Forsberg sedan den riktige kommundirektören Jonas Jonsson sa upp sig. Det är svårt att INTE se sambandet mellan Jonssons uppsägning och det utrensningsförsök som kom så snart efter efteråt.

Varför riskera framtida allianser för två personer?

Jag TROR mig veta vad många av dem tänker:
– det som sker är ju hemskt. Men det handlar ju bara om två personer. Det är ger inga röster att stötta dessa. Däremot kan det omvandlas till en nackdel om jag har stött dem då det ska bildas allianser med andra partier efter nästa val. Både vid fördelningen av platserna vid köttgrytorna vid ”teknisk valsamverkan”. Och extra mycket nackdel skulle det kunna bli om en eventuell regeringskoalition ska utses. Exempelvis mellan Socialdemokraterna och …

För er förtroendevalda politiker vill jag citera Dante:
Det varmaste stället i helvetet är reserverat för dem som under djupa moraliska kriser upprätthåller sin neutralitet.

Till mina läsare: Jag lovar att vi ska få en del trevliga stunder tillsammans då vi studerar hur Margaretha Alfredsson och Birgitta Forsberg har skött sina fögderier – samhällskontoret och personalavdelning – under årens lopp.

Det kommer att säga en hel del om dessa två.

Det kommer också att avslöja sanningen om de politiker som låter dem hållas.
Så läs citatet av Dante en gång till.

Domedagen är närmar sig.

____________________________________________________________________________

Stöd en kunnig och orädd opposition, som bekämpar skrytprojekt, att återerövra personal- och medborgarmakt i Umeå – hjälp Arbetarpartiet nå 10 % i kommunvalet för att med råge klara 3-procentspärren etablissemanget satt för att bli av med oss.

Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt – den går både att förklara och förstå.
Men den måste bekämpas. Det är  bland annat detta som jag och vissa andra gör.
________________________________________

Hur ska frågan om böneutropen avgöras!

–    –    –    –    –    –

Men först en kort-kort rapport

I gårdagens blogginlägg berättade jag följande: Två personer ansåg att jag hade förtalat dem genom att jag hade utpekat dem som islamister. Jag har blivit kontaktad av deras friends from high places. Detta uttryck ”friends from high places” innebär att dessa två personerna har bett om hjälp.

Min tolkning är denna:
Min beskrivning av hur de agerat efter att arrangemanget med Rashid Musa hade blivit inställt, och det faktum att jag kopplat ihop deras agerande med deras namn, har blivit för besvärande. Jag mottog information om att jag, juridiskt sett, själv var ansvarig för min blogg. Innebörden av detta var att jag, ifall de båda personerna beslöt att inleda en kamp på den juridiska arenan, kunde bli stämd för förtal. Ska jag anta denna utmaning? Just nu? I rätten?

Detta tvingar fram en fråga och ett svar:
Ska jag just när debatten börjar hetta till tillåta att två av mina motståndare förflyttar fokus för debatten, bort från de principiella frågorna, till den juridiska arenan. Detta skulle innebära att de kanske lyckas undgå debatten om de principiella frågorna?

I morgon ska jag berätta hur jag har hanterat detta juridiska hot.

–    –    –    –    –    –

Tillbaka till den ytterst principiella frågan om hur böneutropen ska avgöras!

Jag har en devis ovanför mina blogginlägg som lyder:
”Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt – den går både att förklara och förstå. Men den måste bekämpas. Det är bland annat detta som jag och vissa andra gör.”

Denna devis har sällan har varit så passande som när Stefan Löfven vräkte över ansvaret för böneutropen på Sveriges 290 kommuner.

Ta och stanna upp en stund och fundera på dessa två alternativ:
det finns nämligen två sätt på vilket frågan om böneutrop kan behandlas:
a) som en grundlagsfråga där beslut ska fattas av två riksdagar med mellanliggande riksdagsval,

b) eller som en fråga där regeringen vräker över ansvaret på kommunerna. Vad innebär detta? I tidningen ”Dagens samhälle” kan vi läsa om vad detta kan betyda. Där berättar nämligen lokala politiker om sin syn på hur frågan om böneutrop ska avgöras. Om rikspolitikerna vräker över ansvaret om böneutrop på kommunpolitikerna kommer uppenbarligen vissa av dessa att betrakta frågan som något som har med ljudnivån att göra…
Enligt artikeln i Dagens samhälle kommer vissa kommunpolitiker i praktiken att tvinga sina kommunanställda att avgöra frågan. Detta genom att mäta ljudnivån för att se om ljudnivån är ”störande”.

Vilket alternativ föredrar Du? Skriv till mig och berätta.

1. Ska frågan om böneutrop avgöras som en grundlagsfråga av två likalydande beslut i riksdagen med ett mellanliggande riksdagsval där hela befolkningen har fått en möjlighet att diskutera frågan under den mellanliggande fyraårsperioden som inkluderar en valrörelse?

2. Eller ska en regering, ovanifrån, kunna tvinga kommunpolitiker ta ansvaret – varvid dessa inte ens behöver behandla frågan i kommunens riksdag (kommunfullmäktige) utan i praktiken kan tvinga kommunanställda att ta ansvaret för att avgöra denna så principiella fråga genom att läsa av en decibelmätare?

Sammanfattning
Det är en oändlig skillnad mellan dessa två metoder. Det är inte endast jag som blir ursinnig av att tänka på den obeskrivliga feghet som rikspolitiker visar genom att desertera fr ån sitt ansvar. Tycker du som jag – hör av dig?

____________________________________________________________________________

Stöd en kunnig och orädd opposition, som bekämpar skrytprojekt, att återerövra personal- och medborgarmakt i Umeå – hjälp Arbetarpartiet nå 10 % i kommunvalet för att med råge klara 3-procentspärren etablissemanget satt för att bli av med oss.

Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt – den går både att förklara och förstå. Men den måste bekämpas. Det är  bland annat detta som jag och vissa andra gör.

____________________________________________

Två personer anser att jag har förtalat dem genom att jag – givetvis felaktigt – har utpekat dem som islamister. Jag har blivit kontaktad av deras ”friends from high places”. Är jag förvånad. Nej. Faktum är att jag undrade när de skulle tvingas ut i ljuset och slå tillbaka. Det är ju flera personer som jag har nämnt vid namn och antytt kunde tillhöra den grupp som strävar efter att driva på för sharialagar i Sverige för att kunna få makt att förtrycka vanliga muslimer.
En av dessa har enligt ryktet tagit strid med mig på sin facebook. Honom ska jag ta itu med senare.

Men just nu vill jag koncentrera mig de två socialdemokraterna. Och det finns två skäl till detta:
1. Dels dessa två personers orimliga agerande,
2. Dels att detta orimliga agerande borde tvinga Socialdemokraterna – och alla andra – att ställa sig frågorna:
a) vad betyder det att ställa upp på en värdegrund – någonting eller ingenting?
b) vilken värdegrund betyder mest)

Historien bakom mina tidigare bloggar rörande det inställa mötet på Ersboda Folkets Hus.

1. Ersboda Folkets Hus sade Nej till ett arrangemang där ordföranden för Sveriges Unga Muslimer sedan 2014 skulle tala. Ordföranden för SUM heter Rashid Musa. Varför sade Ersboda Folkets Hus nej till att ordföranden för Sveriges Unga Muslimer skulle få tala. Skälet var att Ersboda Folkets Hus tillhör Folkets Hus riksorganisation, och riksorganisationen har en policy som går ut på följande: Folkets Hus riksorganisation ställer inte lokaler till förfogande till ”rasistiska, främlingsfientliga, ickedemokratiska och exkluderande rörelser”.

Och det var för att Ersboda Folkets Hus bedömde detta arrangemang med Rashid Musa, ordförande för Sveriges Unga Muslimer, som ett arrangemang som inte rymdes innanför denna värdegrund.
Det är värt att begrunda den värdegrund som låg bakom att arrangemanget med Rashid Musa inte fick genomföras.

2. De två personer som nu känner sig förtalade och felaktigt utpekade som islamister av det jag skrivit gick till angrepp mot det beslut som Ersboda Folkets Hus hade fattat. Det var deras kritik mot det beslut som Ersboda Folkets Hus fattat som var min ingång i denna debatt. Jag tyckte, och jag tycker förfarande, att det var ytterst anmärkningsvärt att dessa två medlemmar i Socialdemokraterna kritiserade detta beslut av Ersboda Folkets Hus. Jag ansåg att kopplingarna, historiskt, mellan Folkets Hus-rörelsen och Socialdemokratin borde göra en sådan konflikt mycket osannolik.

3. Vad låg då bakom beslutet från Ersboda Folkets Hus?
I Sverige har vi ”Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor”. Denna myndighet avslog i april i år en ansökan från Sveriges Unga Muslimer om statsbidrag. Myndighet ansåg inte att Sveriges Unga Muslimer uppfyllde kravet på att ”i sin verksamhet respektera demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering”. Men inte nog med detta: ”Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor” beslutade också att Sveriges Unga Muslimer måste återbetala hela 1 366 741 kronor i bidrag som betalades ut till denna organisationen under 2016.
Egentligen berörde återkravet även statsbidrag till Sveriges Unga Muslimer för åren 2011, 2012, 2013 och 2015. Men då dessa ärenden ansågs vara avslutade beslöt ”Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor” att efterskänka återkraven för dessa år.
Till saken hör att även Sverigedemokraternas tidigare ungdomsförbund SDU blev av med sina statsbidrag.

Det är också värt att begrunda de faktorer som naturligtvis hade en avgörande betydelse för det beslut som Ersboda Folkets Hus tog:
att ”Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor” både avslog Sveriges Unga Muslimers ansökan för pengar för 2017 samt återkrävde pengar för tidigare år (1,3 -1,4 miljoner kr),

att samma myndighet inte ansåg att Sveriges Unga Muslimer uppfyllde kravet på att ”i sin verksamhet respektera demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering”,

att Sveriges Unga Muslimer i mångt och mycket i detta fall jämställdes med SD:s tidigare ungdomsförbund.

4. Sveriges Unga Muslimer (SUM) överklagade det beslut som ”Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor” hade fattat. Detta ledde till att myndigheten producerade ett 57 sidor långt dokument med bevis som styrker tesen att Sveriges Unga Muslimer inte respekterar ”demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering”.

Det 57 sidor långa dokumentet beskriver hur Sveriges Unga Muslimers medlemsorganisationer anlitat föreläsare som gjort:
-antisemitiska uttalanden,
-förhärligat martyrskapet,
-försvarat självmordsbombningar,
-förordat dödsstraff för avfällingar från islam,
-uttalat sig nedlåtande om homosexuella,
uttalat sig nedlåtande om kvinnor.
Detta för att ta några exempel.

Vidare kunde myndigheten belägga att medlemmar i SUM:s lokalförening i Eskilstuna hyllat Islamiska Staten. Södertörns unga muslimer samarbetade under en period med Al-Taqwa Ungdomsförening – en förening där ett flertal medlemmar rest till Syrien och anslutit sig till Islamiska Staten. Slutligen konstaterar ”Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor” att Sveriges Unga Muslimer, med stor sannolikhet, har internationella kopplingar till Muslimska Brödraskapet. Dessa kopplingar som medlemsföreningar i Sveriges Unga Muslimer haft, direkta eller indirekta, till islamistiska och jihadistiska rörelser ligger mycket långt ifrån vad majoriteten av muslimerna i Sverige skriver under på.

Som ordförande för Sveriges Unga Muslimer sedan 2014 är naturligtvis Rashid Musa ansvarig för denna utveckling och blir inte svårt att förstå varför Ersboda Folkets Hus avbokar arrangemanget.

5. Men trots denna bakgrund försvarar de två socialdemokraterna arrangemanget med Rashid Musa. De går båda därmed på direkt kollisionskurs, inte bara med beslutet taget av Ersboda Folkets hus, utan även med beslutet som ”Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor” tagit, liksom den värdegrund som ligger bakom denna myndighets beslut. Speciellt anmärkningsvärt är att den ene av dessa båda socialdemokrater påstår att ”Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor” beslut rörande de indragna bidragen för Sveriges Unga Muslimer utgör ett exempel på islamofobi!

Det var i detta läge som jag gav mig in i debatten.

Jag ansåg då, och anser idag, att det är orimligt att a) värdegrunden från Folkets Hus riksorganisation, b) värdegrunden från ”Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor”, c) det 57-sidiga dokumentet vars innehåll jag speglat här ovan, BARA  KAN  SVEPAS  ÅT  SIDA  MED  ETT  ENDA  ORD – islamofobi.

Och sedan ska allt vara bra.

Det kanske kan vara så för de som ser – men som vägrar förstå vad de ser.

Gud hjälpe mig – men jag tillhör inte dessa!

____________________________________________________________________________

Stöd en kunnig och orädd opposition, som bekämpar skrytprojekt, att återerövra personal- och medborgarmakt i Umeå – hjälp Arbetarpartiet nå 10 % i kommunvalet för att med råge klara 3-procentspärren etablissemanget satt för att bli av med oss.

Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt – den går både att förklaras och förstås. Men den måste bekämpas. Det är bland annat detta som jag, och vissa andra, sysslar med.
___________________________________________________

Förord
Jag anser att det är uppenbart att islamister har infiltrerat det politiska systemet och rättsväsendet i på en rad orter. Förre bostadsministern Mehmet Kaplans kontakter både med islamisterna inom Millî Görüş och fascistorganisationen de ”Grå vargarna” är det mest skrämmande exemplet på hur långt denna process har gått inom politiken.

För att kunna ta språnget och hoppa rakt in i regeringen måste man naturligtvis först ”ta sats” på marken genom att ha förankrat sig, och arbetat för att ”normalisera” frågor som olika badtider mellan pojkar och flickor och böneutrop, mm, på kommunal nivå. Det är detta jag har försökt exemplifiera. Och Umeå utgör inget undantag. Traditionella politiska partier utnyttjas. Exempelvis Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, och Miljöpartiet. Försök har också gjorts med de flesta av partier inom Alliansen

När det gäller rättssystemet utgör de två nämndemännen i Solna som utnyttjade Centerpartiet i syfte att föra in sharia-värderingar i svenska domslut det kanske tydligaste exemplet. En av de två nämndemännen heter Ebtisam Aldebe.Vi bör stanna upp ett tag vid denna person.

– – – – – – – – – –

Jag vill ta mig friheten att använda ett längre citat av den grävande bloggaren Rebecca Weidemo Uvell. Äras den som äras bör. Här nedan citerar jag en bit av en text från Rebecca Uvell som bland annat berör utgör Ebtisam Aldebe:

”Ebtisam Aldebe kandiderade till riksdagen för Centerpartiet 2010. I ett inslag på SVT berättar hon att hon vill införa sharia i Sverige, det vill säga muslimsk lag.

Se filmen nedan.
//youtu.be/mGafY8CScmA

Hennes make heter Mahmoud Aldebe och var tidigare ordförande för Sveriges Förenade Muslimer. Han gjorde sig ett namn i media när han inför valet 2006 skickade ett brev till alla riksdagspartier med en rad krav för landets muslimer, inklusive sharia.

Ett öppet brev till alla svenska politiska partier som deltar i årets val.

Hej!
Om vi skall lyckas med att engagera svenska muslimer att bli delaktiga i valet september 2006, borde vi ta till oss följande krav och önskningar från muslimska minoriteten i Sverige.
Jag har inte sätt tydliga signaler från alla partier att tillmötes gå sådana här önskningar. Vi vill se de viktigaste kraven som en del av de politiska programmen. Annars finns det risk att majoriteten av muslimerna bli soffläggande under valdagen.
Muslimerna är trötta på svikna vallöften och önskar ha konkreta förslag för att visa att vi bryr oss. Det skadar inte att
Våra politiskt valda eler nya kandidater att ägna sig en timme och läsa vårt öppet brev som skickas till alla etablerade partier.

Mvh
Mahmoud Aldebe

Han krävde statlig imamutbildning (som nu finns) men också att imamer automatiskt ska få lärarlegitimation för att undervisa på svenska skolor i religion och språk. Som en naturlig integrering av islam i skolan.”

Så långt Rebecca Weidemo Uvell.

– – – – – – – – – –

Mitt utdrag från hennes text är mycket viktigt. Det som framgår så tydligt när man följer hur islamisterna arbetar är detta: de (islamisterna) arbetar inte för att muslimer ska integreras i det svenska samhället. De arbetar för att det svenska samhället ska anpassas efter sharia-värderingar.

Ta dig en stund och fundera på dessa två meningar:
*Islamisterna arbetar inte för att muslimer ska integreras i det svenska samhället.
*De arbetar för att det svenska samhället ska anpassas efter sharia-värderingar.

Jag anser, tillsammans med andra, att det är min uppgift att förankra denna insikt i samhällsdebatten. Detta har lett mig in på fält som inneburit att andra – till viss del med rätta – ansett att jag klampat in på andras områden. Partipolitiskt. Men vad göra om den ideologiska-politiska motståndaren utnyttjar de traditionella riksdagspartierna. Hur annars ska det gå till att beskriva HUR islamisterna arbetar.

Det finns en sällsynt godtrogenhet i Sverige – och inte minst i Umeå.

Därför behövs det konkreta exempel.

Ha en bra fredag.

____________________________________________________________________________

Stöd en kunnig och orädd opposition, som bekämpar skrytprojekt, att återerövra personal- och medborgarmakt i Umeå – hjälp Arbetarpartiet nå 10 % i kommunvalet för att med råge klara 3-procentspärren etablissemanget satt för att bli av med oss.

Först ska jag ”stärka kopplingen” mellan vissa socialdemokrater och vänsterpartister och islamismen (inte vanliga muslimer). Det handlade över de som rasade över att föreläsningen med Rashid Musa tvingades ställa in.

Eftersom de personer som jag nämnt i mina bloggar som islamister, eller som islamisternas medvetna eller omedvetna medlöpare, aldrig vågar försvara sig tror jag att det är dags att nämna något, kanske två, ytterligare namn i den krets som jag anser utgör ett gäng för vilka troheten mot islamismen är större än troheten mot ett visst parti.

Apropå det: det är roligt med sökare:
a) med folk som börjar hos den lilla organisation som vi i Arbetarpartiet lämnade 2010,
b) sedan vandrar över till Socialdemokraterna,
c) därifrån tar sats och hoppar över blockgränsen ända bort till dåvarande Folkpartiet,
d) för att sedan hoppa ännu längre (i alla fall i enlighet med ensidiga höger-vänsterskalan) ända tillbaka över blockgränsen för att ”slutligen (?) landa hos Vänsterpartiet.

Vissa söker efter det parti som är rätt ideologiskt.
Andra söker efter det parti som ger de de bästa förutsättningarna för en viss persons personliga agenda: denna personliga agenda kan sedan bestå av individens karriär, eller så kan agendan bestå av ett sökande efter det parti som ger det största svängrummet för att flytta fram islamistiska värderingar.

Den tid då de som försvarade hedersförtryck och islamism – och kunde dölja sin egen strävan efter att förtrycka andra som kvinnor, barn och/eller vanliga muslimer – kunde klara sig genom att tiga ihjäl motståndaren, eller genom att skrika högre och högre ”jag är racifierad och du är islamofob” är förbi.

Samtidigt vill jag säga detta: det finns rasister och islamofober. Kampen mot rasister och islamofober fortsätter. I Boden, i Ludvika, i Umeå och på en rad andra ställen.

Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt – den går både att förklara och förstå, Del V
_________________________________________________________________________

Ingress
Min uppgift består nu bland annat i att besvara följande frågor:
1. finns det ett nätverk av islamister här i Umeå med en gemensam agenda, som agerar över partigränserna, i jakt efter makt att skapa ett parallellsamhälle där de, islamisterna, kan påtvinga vanliga muslimerna ett samhälle där de styrs av sharialagar,
2. om ett sådant nätverk över partigränserna existerar – vilka är med i detta nätverk och vilka springer detta nätverks ärenden som medlöpare?

Jag vill understryka att vanliga muslimer tillhör våra viktigaste allierade i kampen mot ett sådant islamistiskt nätverk. Vanliga muslimer är de som skulle bli offren för det tvång som ett sådant parallellsamhälle, underställt sharialagar, skulle innebära.

Men frågan kommer aldrig att ställas på detta raka och rena sätter – för eller emot ett parallellsamhälle där det ena har fria val och det andra sharialagar. Istället handlar det om ”de små stegens tyranni”. Böneutrop, delade tider på badhus, o s v, o s v, i riktning mot ett shariastyrt samhälle för islamister. Ta islamisterna i Solna Tingsrätt som smög in shariavärderingar i det svenska rättssystemet genom att utnyttja Centerpartiet.

Avsnitt A

Aggressiviteten om S – en avspegling av islamisternas indirekta inflytande i V
Gudrun Nordborg, då ordförande för Vänsterpartiet i Umeå, fällde följande ord i samband med att romerna tvingades lämna Campingen på Nydala. Denna skammens dag ”riskerar att följas av fler i allt brunare nyanser”.

Kommentar: Begreppet ”brun” är en omskrivning för nazism. Pröva att säga det Gudrun Nordborg sa, och som hade udden riktad mot S, efter att Du bytt ut ”brun” mot ”nazist”, och lyssna sedan på hur det låter: Denna skammens dag riskerar att följas av fler i allt mer nazistiska färger.

Bore Sköld, distriktsordförande för Vänsterpartiet i Västerbotten, frågade ordföranden i vårt parti om inte även denne ansåg att S ”rört sig i nazistisk riktning?” Vår ordförande svarade naturligtvis Nej på detta påstående.

Arbetarpartiets kritik mot S i Umeå handlar om att detta parti satsar på skrytprojekt i så hög utsträckning att pengarna inte räcker för utbildning, omsorger, underhåll av gator och fastigheter, ökad personaltäthet och ökat inflytande för anställda och för medborgarna i Umeå. Men om vi skulle kalla alla partier som inte delade vår syn för nazister, så är frågan vad vi då skulle kalla Nordiska motståndsrörelsen? ”Högersossar” ?

Avsnitt B

Detta ÄR logiken i Vänsterpartiets utfall mot S!
För om V knyter S till ”det bruna” lägret, där Nordiska Motståndsrörelsen NMR  redan finns, så MÅSTE S bli ”vänsterbruna” och NMR ”högerbruna”). Vänsterpartiets politiska utfall gör att partiet inte förtjänar respekt. Varför samarbeta med ett parti som är så frikostigt med att stämpla andra som rasister, homofober, bruna och nazister. När det blir allvar, som 2013, kommer inte V att ställa upp nere på stan. De kommer att ha fullt upp med att jaga bruna sossar!

Gudrun Nordborg satt kvar som ordförande för V i Umeå efter sitt uttalande. Bore Sköld omvaldes till distriktsordförande för V i länet. Båda behöll sina platser i bland annat Umeå kommunfullmäktige efter sina politiska makabra uttalanden. Såvitt vi vet har varken Gudrun Nordborg eller Bore Sköld bett Socialdemokraterna om ursäkt. Vi känner inte till att V, varken i Umeå eller i länet, har bett S om ursäkt. Det är därför uppenbart att det finns en plattform inom V, i Umeå och i länet, för de åsikter som Gudrun Nordborg och Bore Sköld förde fram om socialdemokraterna.

Samtidigt säger V:s gruppledare i Umeå kommunfullmäktige, Ulrika Edman, att Socialdemokraterna borde styra Umeå tillsammans med V. Och Ulrika Edman säger detta om och om och om – igen!

Det är orimligt och ofattbart att tunga namn inom Vänsterpartiet påstå att Socialdemokraterna
a) riskerar att föra kommunen i en riktning med ”allt brunare nyanser”, och
b) som parti ”rört sig i nazistisk riktning”

Samtidigt som andra tunga namn inom Vänsterpartiet ständigt anklagar Socialdemokraterna för att inte vilja styra Umeå kommun tillsammans med V. Det framstår dels som att Vänsterpartiet självt inte förstår allvaret i sina uttalanden, dels som om de inte begriper att dessa uttalanden kommer att få framtida konsekvenser för Socialdemokraternas vilja att ha något att göra med Vänsterpartiet.

Det enda som skulle kunna förklara dessa orimliga politiska uttalanden från nämnda vänsterpartister, riktade mot Socialdemokraterna, är att dessa uttalanden återspeglar vitt spridda åsikter inom V om hur partiet ska se på S. Åsikter och en smutskastning av S som i sin tur inte bemöts av detta parti eftersom anklagelserna från V även har en klangbotten från islamister och deras medlöpare inom socialdemokratin självt.

Avsnitt C

Kort repetition av historien.
Tidigare i historien har denna typ av utfall mot Socialdemokraterna från Vänsterpartiets föregångare SKP (Sveriges Kommunistiska Parti) lett till två följdreaktioner:
* de har starkt bidragit till att splittra SKP. Detta var mycket tydligt 1929 då talat om att Socialdemokraterna var ”socialfascister” – till vänster – starkt bidrog till att splittra SKP i två olika falanger ”Kilbommarna” och Sillénarna”.
* En våldsam kontring från Socialdemokraterna som inte trivdes med att kopplas samman med begrepp som ”brunt” och ”nazistiskt”.
Kommentar: Men idag är det som om samma sorts yttranden varken ger upphov till någon reaktion inom V – men heller inte inom Socialdemokraterna själva. Detta är historiskt sätt obegripligt.

Min slutsats är att bristen på reaktioner, både inom V och S, på dessa utfall från Nordborg och Sköld att det finns en källa till hat mot Socialdemokraterna som inte kan förklaras varken via den lodräta klassaxeln (som V till stor del avlägsnat sig från) eller via den vågräta höger-vänsterskalan som utgör V:s verkliga hemmaplan.

Men frågan om vanliga muslimer och islamister kan inte pressas in i höger-vänsterskalan. De uteblivna reaktionerna på V:s hatiska angrepp på S, kombinerat med det makabra att V samtidigt vill styra både kommun och rike tillsammans med detta brunande S antyder att det finns en annan ”kräftkälla” till det som händer. Det är denna faktor X som jag misstänker kommer att visa sig bestå av ett nätverk av islamister och deras medlöpare. Och att dessa återfinns både i V och inom S. 

De politiskt normala vänsterpartisterna ”håller käften” trots att de anser att det som sker inom deras eget parti är orimligt. Och de politiskt normala socialdemokraterna tystas av den maktstrid som har utkämpats inom detta parti, ett parti som alltid tidigare i historien både fattat allvaret i denna typ av anklagelser och reagerat på dessa. Tyvärr verkar dagens Socialdemokrater, åtminstone i Umeå, varken fatta allvaret i anklagelserna som V utslungar mot dem eller kapabla att besvara dem.

Återigen: Även handlingsförlamningen från S antyder att det existerar en islamistisk kraft om, hjälpta av den maktkamp som utkämpats inom S, har fått ett orimligt stort inflytande även inom S. Inte endast inom V.

Avsnitt D

Låt oss se hur det står till på riksplanet?

Kan det vara så att denna orimliga beskrivning av Socialdemokraterna från Gudrun Nordborg och Bore Sköld – som ett parti som riskerar att föra kommunen i en riktning med ”allt brunare nyanser” och som parti ”rört sig i nazistisk riktning” – utan kritik från sina egna partiorganisationer beror på att Vänsterpartiet i Umeå och i länet utgör en isolerad sekt inom ett större och sundare Vänsterparti?

Sådana groteska utfall hördes aldrig då Lars Werner, Gudrun Schyman eller Lars Ohly ledde Vänsterpartiet. Lars Ohly, enligt egen utsago en kommunist, gjorde trots detta inga utfall mot Socialdemokraterna varken för att driva kommuner i riktning mot ”allt brunare nyanser” eller anklaga S för att ha ”rört sig i nazistisk riktning”. Hade S+V+MP vunnit valet 2010 hade Lars Ohly istälet fått en ministerpost.

Så Vänsterpartiet har blivit extremt mycket mer aggressivt mot Socialdemokraterna EFTER att ”kommunisten” Lars Ohly har ersatts med icke-kommunisten Jonas Sjöstedt. Min uppfattning är att källan till denna nya aggressivitet från V mot S har sina rötter i en ”islamisering” av både V och S. Men detta blogginlägg handlar i första hand om Vänsterpartiet.

Låt oss kolla hur det står till på riksplanet inom V. Är V i Umeå och i Västerbotten en isolerad sekt inom ett i övrigt mer sansat V, när det gäller synen på S. Eller:
1) återfinns samma aggressiva beskrivningar av Socialdemokraterna även inom V nationellt,
2) för Vänsterpartiet fram samma orimligt dubbla budskap på riksplanet som de gör i Umeå – alltså V är missnöjt över att inte få regera med ett ”brunande” S?

Jag hoppar tills vidare över Miljöpartiet.

Avsnitt E

Vänsterpartiet i Malmö, Sara Svensson och Jonas Sjöstedt
-I Malmö har Vänsterpartiet, i ett internt brev till partistyrelsen, skrivit bland annat följande: ”Vi kan inte göra upp med en regering som har samma retorik och logik som rasisterna”.

– Sara Svensson, gruppledare för Vänsterpartiet i Region Skåne, har fällt följande uttalande på Vänsterpartiets kongress: ”Vänsterpartiet riskerar att sammankopplas med en regering som tagit stora kliv högerut och som börjat använda en brun retorik i migrationsfrågan”.

– Då Jonas Sjöstedt konfronterades med detta uttalande i TV-programmet ”Agenda” tog Vänsterpartiets ledare Sjöstedt inte avstånd från Sara Svenssons uttalande.

Slutsatsen måste bli att dessa stämningar av hets mot Socialdemokraterna även finns på riksplanet inom Vänsterpartiet. Liksom metoden med dubbelspel – ni är bruna och ni rör er i allt brunare riktning men styra landet med er, det vill vi, för principer har vi endast då det passar.

Avsnitt F

Låt oss repetera:
I Malmö skriver partiavdelningen att de”inte kan göra upp med en regering som har samma retorik och logik som rasisterna”. Och gruppledaren för Vänsterpartiet i Region Skåne blir inte motsagd av partiledare Jonas Sjöstedt i TV-programmet Agenda.
Detta trots att hon på partikongressen säger följande:”Vänsterpartiet riskerar att sammankopplas med en regering som tagit stora kliv högerut och som börjat använda en brun retorik i migrationsfrågan”.

Samtidigt är det uppenbart för alla som följer med i politiken att Vänsterpartiet, mer än något annat, vill erövra samma roll som Miljöpartiet har. De vill få sitta med i en S-ledd regering. Å ena sidan. Å andra sidan bedriver även Vänsterpartiet samma spel på riksplanet som i Umeå. Partiavdelningar som den i Malmö, och tunga politiker som Sara Svensson på en partikongress, kan driva en politik som säger Nej till att göra upp med Socialdemokraterna, påstå att de V löper en risk för att sammankopplas med regeringen som börjat använda en brun retorik i migrationsfrågan.

De frågor som jag ställer mig är:

– Då Sara Svensson talar om risken för att V sammankopplas med regeringen – vilka är det då hon är rädd för ska sammankoppla V med regeringen?
– Vilka tror Vänsterpartiet i Malmö att Stefan Löfven kommer att göra upp med istället för Vänsterpartiet?

I morgon onsdag 2 maj återkommer jag till kopplingen mellan vänsterpartisten Abdi Hanad i Umeå och Rashid Musa – den islamist som inte fick tala på Ersboda Folkets Hus.

Avsnitt G

Fråga: I söndags inledde jag min blogg med frågan ”spelar det någon roll på vilkets partis valsedel du ställer upp?”
I december 2017 skrev nämligen Abdi Hanad på Facebook att han kommer ställa upp på Vänsterpartiets valsedel i Umeå. Han gratuleras då av Rashid Musa. Musa skriver ”Grattis och lycka till broshan”.

Den fråga som alla mina läsare kan ställa sig själva är vad de tror att Rashid Musa hade svarat om Abdi Hanad hade skrivit att han skulle komma att ställa upp på Socialdemokraternas valsedel, eller Moderaternas eller något annat partis valsedel? Vi vet alla svaret. Svaret från Rashid Musa hade blivit ”Grattis och lycka till broshan” – oavsett på vilket partis valsedel Abdi Hanad skrivit att han skulle ställa upp på i valet (kanske med något undantag).

Denna typ av mycket starka band, som det mellan Abdi Hanad och Rashid Musa, är ett uttryck för den plattform som islamismen har skaffat sig inom Vänsterpartiet.
Denna islamistiska plattform inom V tar sig också andra uttryck. Ett uttryck är agerandet från de många medlöparna till islamismen som finns inom V.

Men först vill jag besvara den inledande frågan: Ja, det betyder något på vilket partis valsedel du ställer upp!

Undantaget är om du tillhör ett islamistiskt nätverk som söker stöd för olika krav som för Sverige närmare ett TVÅDELAT parallellsamhälle där den muslimska delen av befolkningen ska påtvingas ett styre från ett självutnämnt prästerskap som strävar efter att ersätta fria och allmänna val med sharialagstiftning för vanliga muslimer som de vill ta makten över – som i hemlandet. Då spelar det ingen roll på vilket partis valsedel du ställer upp

Men då ska du avslöjas – precis som de två nämndemän som hade infiltrerat det svenska rättssystemet genom att utnyttja Centerpartiet – för att utforma domar i Solna Tingsrätt i enlighet med shariavärderingar .

____________________________________________________________________________

Stöd en kunnig och orädd opposition, som bekämpar skrytprojekt, att återerövra personal- och medborgarmakt i Umeå – hjälp Arbetarpartiet nå 10 % i kommunvalet för att med råge klara 3-procentspärren etablissemanget satt för att bli av med oss.

Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt – den går både att förklara och förstå, Del IV

Avsnitt A.
Repetition från i söndags

Fråga: Igår inledde jag min blogg med frågan ”spelar det någon roll på vilkets partis valsedel du ställer upp?”
I december 2017 skrev nämligen Abdi Hanad på Facebook att han kommer ställa upp på Vänsterpartiets valsedel i Umeå. Han gratuleras då av Rashid Musa. Musa skriver ”Grattis och lycka till broshan”.

Den fråga som alla mina läsare kan ställa sig själva är vad de tror att Rashid Musa hade svarat om Abdi Hanad hade skrivit att han skulle komma att ställa upp på Socialdemokraternas valsedel, eller Moderaternas eller något annat partis valsedel? Vi vet alla svaret. Svaret från Rashid Musa hade blivit ”Grattis och lycka till broshan” – oavsett på vilket partis valsedel Abdi Hanad skrivit att han skulle ställa upp på i valet (kanske med något undantag).

Denna typ av mycket starka band, som det mellan Abdi Hanad och Rashid Musa, är ett uttryck för den plattform som islamismen har skaffat sig inom Vänsterpartiet.
Denna islamistiska plattform inom V tar sig också andra uttryck. Ett uttryck är agerandet från de många medlöparna till islamismen som finns inom V.

Men först vill jag besvara den inledande frågan: Ja, det betyder något på vilket partis valsedel du ställer upp!

Undantaget är om du tillhör ett islamistiskt nätverk som söker stöd för olika krav som för Sverige närmare ett TVÅDELAT parallellsamhälle där den muslimska delen av befolkningen ska påtvingas ett styre från ett självutnämnt prästerskap som strävar efter att ersätta fria och allmänna val med sharialagstiftning för vanliga muslimer som de vill ta makten över – som i hemlandet. Då spelar det ingen roll på vilket partis valsedel du ställer upp

Men då ska du avslöjas – precis som de två nämndemän som hade infiltrerat det svenska rättssystemet genom att utnyttja Centerpartiet – för att utforma domar i Solna Tingsrätt i enlighet med shariavärderingar .

Avsnitt B

Min uppgift består nu bland annat i att besvara följande frågor:
1. finns det ett nätverk av islamister här i Umeå med en gemensam agenda, som agerar över partigränserna, i jakt efter makt att skapa ett parallellsamhälle där de, islamisterna, kan påtvinga vanliga muslimerna ett samhälle där de styrs av sharialagar,
2. om ett sådant nätverk över partigränserna existerar – vilka är med i detta nätverk och vilka springer detta nätverks ärenden som medlöpare?

Jag vill understryka att vanliga muslimer tillhör våra viktigaste allierade i kampen mot ett sådant islamistiskt nätverk. Vanliga muslimer är de som skulle bli offren för det tvång som ett sådant parallellsamhälle, underställt sharialagar, skulle innebära.

Exempel på islamisternas inflytande
Gudrun Nordborg, då ordförande för Vänsterpartiet i Umeå, fällde följande ord i samband med att romerna tvingades lämna Campingen på Nydala. Denna skammens dag ”riskerar att följas av fler i allt brunare nyanser”.

Kommentar: Begreppet ”brun” är en omskrivning för nazism. Pröva att säga det Gudrun Nordborg sa, och som hade udden riktad mot S, efter att Du bytt ut ”brun” mot ”nazist”, och lyssna sedan på hur det låter: Denna skammens dag riskerar att följas av fler i allt mer nazistiska färger.

Bore Sköld, distriktsordförande för Vänsterpartiet i Västerbotten, frågade ordföranden i vårt parti om inte även denne ansåg att S ”rört sig i nazistisk riktning?” Vår ordförande svarade naturligtvis Nej på detta påstående.

Arbetarpartiets kritik mot S i Umeå handlar om att detta parti satsar på skrytprojekt i så hög utsträckning att pengarna inte räcker för utbildning, omsorger, underhåll av gator och fastigheter, ökad personaltäthet och ökat inflytande för anställda och för medborgarna i Umeå. Men om vi skulle kalla alla partier som inte delade vår syn för nazister, så är frågan vad vi skulle kalla Nordiska motståndsrörelsen? ”Högersossar”. Detta är logiken i Vänsterpartiets politiska utfall – utfall som inte förtjänar respekt. Vem kan du då samarbeta med i viktiga sakfrågor.

Gudrun Nordborg satt kvar som ordförande för V i Umeå efter sitt uttalande. Bore Sköld omvaldes till distriktsordförande för V i länet. Båda behöll sina platser i bland annat Umeå kommunfullmäktige efter sina politiska makabra uttalanden. Såvitt vi vet har varken Gudrun Nordborg eller Bore Sköld bett Socialdemokraterna om ursäkt. Vi känner inte till att V, varken i Umeå eller i länet, har bett S om ursäkt. Det är därför uppenbart att det finns en plattform inom V, i Umeå och i länet, för de åsikter som Gudrun Nordborg och Bore Sköld förde fram om socialdemokraterna.

Samtidigt säger V:s gruppledare i Umeå kommunfullmäktige, Ulrika Edman, att Socialdemokraterna borde styra Umeå tillsammans med V. Och Ulrika Edman säger detta – om och om och om – igen!

Det är orimligt och ofattbart att tunga namn inom Vänsterpartiet påstå att Socialdemokraterna
a) riskerar att föra kommunen i en riktning med ”allt brunare nyanser”, och
b) som parti ”rört sig i nazistisk riktning”

Samtidigt som andra tunga namn inom Vänsterpartiet ständigt anklagar Socialdemokraterna för att inte vilja styra Umeå kommun tillsammans med V. Det framstår dels som att Vänsterpartiet självt inte förstår allvaret i sina uttalanden, dels som om de inte begriper att dessa uttalanden kommer att få framtida konsekvenser för Socialdemokraternas vilja att ha något att göra med Vänsterpartiet. Det enda som skulle kunna förklara detta politiskt overkliga spel är att dessa uttalanden från de nämnda vänsterpartister har en klangbotten från islamister, eller deras medlöpare, inom socialdemokraterna.

Vore det inte på detta viset blir det hela orimligt.
Tidigare i historien har nämligen sådana utfall mot Socialdemokraterna från Vänsterpartiets föregångare SKP (Sveriges Kommunistiska Parti) starkt bidragit till att SKP splittrades 1929. Men idag är det som om samma sorts yttranden varken gav upphov till någon reaktion inom V – men heller inte inom Socialdemokraterna själva.

Min slutsats är att bristen på reaktioner, både inom V och S, på dessa utfall från Nordborg och Sköld antyder att det finns ett nätverk av islamister och medlöpare, över partigränserna mellan S och V här i Umeå, som har en så pass stark förankring inom båda partierna att sådana uttalanden som de jag beskrivit kan göras utan att det får några konsekvenser. De politiskt normala vänsterpartisterna ”håller käften” trots att de anser att det som sker inom deras eget parti är orimligt. Och de politiskt normala socialdemokraterna tystas av den maktstrid som har utkämpats inom detta parti, ett parti som alltid tidigare i historien både fattat allvaret i denna typ av anklagelser och reagerat på dessa. Tyvärr verkar dagens Socialdemokrater, åtminstone i Umeå, varken fatta allvaret i anklagelserna som V utslungar mot dem eller kapabla att besvara dem. Även denna handlingsförlamning antyder att det existerar ett islamistiskt nätverk som, hjälpta av den maktkamp som utkämpats inom S, fått ett orimligt stort inflytande inom detta parti.

Avsnitt C
Låt oss se hur det står till på riksplanet?

Kan det vara så att denna orimliga beskrivning av Socialdemokraterna från Gudrun Nordborg och Bore Sköld – som ett parti som riskerar att föra kommunen i en riktning med ”allt brunare nyanser” och som parti ”rört sig i nazistisk riktning” – utan kritik från sina egna partiorganisationer beror på att Vänsterpartiet i Umeå och i länet utgör en isolerad sekt inom ett större och sundare Vänsterparti?

Sådana groteska utfall hördes aldrig då Lars Werner, Gudrun Schyman eller Lars Ohly ledde Vänsterpartiet. Lars Ohly, enligt egen utsago en kommunist, gjorde trots detta inga utfall mot Socialdemokraterna varken för att driva kommuner i en riktning med ”allt brunare nyanser” och anklagade S för att ha ”rört sig i nazistisk riktning”.

Så hur står det då till med Vänsterpartiet på riksplanet idag. För de fram samma dubbelt politiskt orimliga budskap där som i Umeå med omnejd?

Avsnitt D

Vänsterpartiet i Malmö, Sara Svensson och Jonas Sjöstedt
-I Malmö har Vänsterpartiet, i ett internt brev till partistyrelsen, skrivit bland annat följande: ”Vi kan inte göra upp med en regering som har samma retorik och logik som rasisterna”.

– Sara Svensson, gruppledare för Vänsterpartiet i Region Skåne, har fällt följande uttalande på Vänsterpartiets kongress: ”Vänsterpartiet riskerar att sammankopplas med en regering som tagit stora kliv högerut och som börjat använda en brun retorik i migrationsfrågan”.

– Då Jonas Sjöstedt konfronterades med detta uttalande i TV-programmet ”Agenda” tog Vänsterpartiets ledare Sjöstedt inte avstånd från Sara Svenssons uttalande.

Den oifrånkomliga slutsatsen blir att dessa stämningar av hets mot Socialdemokraterna även finns på riksplanet inom Vänsterpartiet.

Låt oss repetera:
I Malmö skriver partiavdelningen att de”inte kan göra upp med en regering som har samma retorik och logik som rasisterna”. Och gruppledaren för Vänsterpartiet i Region Skåne blir inte motsagd av partiledare Jonas Sjöstedt i TV-programmet Agenda.
Detta trots att hon på partikongressen säger följande:”Vänsterpartiet riskerar att sammankopplas med en regering som tagit stora kliv högerut och som börjat använda en brun retorik i migrationsfrågan”.

Samtidigt är det uppenbart för alla som följer med i politiken att Vänsterpartiet, mer än något annat, vill erövra samma roll som Miljöpartiet har. De vill få sitta med i en S-ledd regering. Å ena sidan. Å andra sidan bedriver även Vänsterpartiet samma spel på riksplanet som i Umeå. Partiavdelningar som den i Malmö, och tunga politiker som Sara Svensson på en partikongress, kan driva en politik som säger Nej till att göra upp med Socialdemokraterna, påstå att de V löper en risk för att sammankopplas med regeringen som börjat använda en brun retorik i migrationsfrågan.

Avsnitt E
De frågor som jag ställer mig är:

– Då Sara Svensson talar om risken för att V sammankopplas med regeringen – vilka är det då hon är rädd för ska sammankoppla V med regeringen?
– Vilka tror Vänsterpartiet i Malmö att Stefan Löfven kommer att göra upp med istället för Vänsterpartiet?

I morgon onsdag 2 maj återkommer jag till kopplingen mellan vänsterpartisten Abdi Hanad i Umeå och Rashid Musa – den islamist som inte fick tala på Ersboda Folkets Hus.

Du är härmed inbjuden till en föreläsning
____________________________________

* Föreläsare: Kudo Baksi,

* Tema: Min kamp mot hedersförtryck och religiös extremism

* Tid: 13.00 – 15.00

* Plats: Ordenshuset, Skolgatan 48

* vem får komma in: Då hot har uttalats kan det hända att vi avvisar personer – utan motivering.

Abdi Hanads kontakter med Rashid Musa utgör ett uttryck för den plattform som islamismen fått inom Vänsterpartiet. men det finns fler.

Fråga 1.
Spelar det någon roll på vilkets partis valsedel du ställer upp?

I december 2017 skrev Abdi Hanad på Facebook att han kommer ställa upp på Vänsterpartiets valsedel i Umeå. Han gratuleras då av Rashid Musa som skriver ”Grattis och lycka till broshan”.

Den fråga som alla mina läsare kan fråga sig själva, och andra politiskt intresserade sina partikamrater, är vad Rashid Musa hade svarat om Abdi Hanad hade skrivit att han skulle komma att ställa upp på Socialdemokraternas eller Moderaternas eller på något annat partis valsedel? Jag tror att vi alla vet svaret, även om vissa kommer att förneka det officiellt.

Svaret från Rashid Musa hade blivit ”Grattis och lycka till broshan” – oavsett på vilket partis valsedel Abdi Hanad skrivit att han skulle ställa upp på i valet (med något undantag).

Denna typ av mycket starka band, som det mellan Abdi Hanad och Rashid Musa, är ett uttryck för den plattform som islamismen har skaffat sig, bland annat, inom Vänsterpartiet. Men den plattform som islamismen har skaffat sig inom V tar sig också andra uttryck. Ett sådant är de många medlöpare till islamismen som finns inom detta parti. 

Som svar på frågan:
Ja, det ska betyda något vilken valsedel du ställer upp på!

Fråga 2.
Hur visar sig medlöperiets effekter inom Vänsterpartiet.

Vissa medlöpare är mer medvetna om vad de gör, andra är mindre medvetna och ytterligare andra fattar inget alls. Jag skriver inte dessa rader för att urskulda Vänsterpartiet. Jag skriver dessa rader för att understryka förklara varför det är rätt att välja bort Vänsterpartiet. I årets kommunalval.

Över till medlöperiets synbara effekter!

Nedanför ska jag visa upp ett Vänsterparti som inte går ihop med ett annat Vänsterparti. Jag ska visa att det finns TVÅ Vänsterpartier – och just detta anser jag utgör ett uttryck för den politiska plattform islamisterna, tillsammans med medlöparna inom V, har tillförskansat sig inom detta parti.

Å ena sidan har vi uttalandena från Ulrika Edman.
Hon är ledare för V i Umeå kommunfullmäktige. Det finns ingen politiskt intresserad umebo som inte har hört Ulrika Edman yttra följande ord: om bara Socialdemokraterna styrde Umeå kommun tillsammans med oss i V så skulle allt bli så mycket bättre.

Under den mandatperiod som påbörjades efter valet 2014 har Ulrika Edman repeterat denna fras gång, på gång, på gång. På det senaste fullmäktige den 23 april slog Edman troligen ett nytt rekord när det gällde hur många gånger hon upprepade denna fras.

Å andra sidan de sanslösa angreppen på Socialdemokraterna från samma V.
Det finns två typer av angrepp som kan riktas mot S. Den första typen av angrepp handlar om S sanna brister. I Umeå. De satsar på skrytprojekt i så hög grad att detta drabbar vardagsverksamheter som utbildning, äldreomsorg och personalpolitik. (Samma kritik kan för övrigt riktas mot V).

Det går även att rikta angrepp på S som bygger på sanslösa lögner.
Detta visas av ledande vänsterpartister i Umeå och Västerbotten. Utan att V som parti tar avstånd från dessa angrepp. Låt mig ge några exempel på Vänsterpartiets sanslösa lögner om Socialdemokraterna.

Gudrun Nordborg, då ordförande för Vänsterpartiet i Umeå, fällde följande ord i samband med att romerna tvingades lämna Campingen på Nydala. Efter att hon, vilket jag inte anser innebar något övertramp, kallat detta för en ”skammens dag”, fortsatte Gudrun Nordborg med påståendet att denna (skammens dag) ”riskerar att följas av fler i allt brunare nyanser”.

Kommentar:
Begreppet ”brun” är, i politiska sammanhang, en omskrivning för nazism. Begreppet brukar användas av de som inte vågar löpa linan ut och ta begreppet ”nazist” i sin mun när de ska smutskasta en motståndare. Men pröva att säga det Gudrun Nordborg sa, och som hade udden riktad mot S, efter att ha bytt ut ”brun” mot ”nazist”, och lyssna på hur det låter: denna skammens dag riskerar att följas av fler i allt mer nazistiska färger.

Bore Sköld, distriktsordförande för Vänsterpartiet i Västerbotten, frågade ordföranden i Arbetarpartiet, om inte även denne ansåg att S ”rört sig i nazistisk riktning?” Vår ordförande svarade Nej.

Arbetarpartiets kritik mot S i Umeå handlar bland annat om att S satsar på skrytprojekt i så hög utsträckning att detta resulterar i för lite pengar både till vardagsverksamheter och till en högre  personaltäthet. Men vi anser inte att S ”rört sig i nazistisk riktning”. Bore Sköld omvaldes till distriktsordförande för V i Västerbotten nu i mars i år. Såvitt vi vet har varken Gudrun Nordborg eller Bore Sköld bett S om ursäkt. Såvitt vi vet har varken V i Umeå, eller i länet eller nationellt bett S om ursäkt.

Så uppenbarligen finns det en plattform, med starkt stöd både i Umeå och i Västerbotten, för de åsikter som Gudrun Nordborg och Bore Sköld fört fram.

Men frågan blir då denna:
Hur går Ulrika Edmans kritik mot Socialdemokraterna för att de inte vill styra Umeå ihop med henne och Vänsterpartiet å ena sidan, ihop med Gudrun Nordborgs och Bore Skölds utfall mot Socialdemokraterna som de kopplar samman risken för en utveckling ”i allt brunare nyanser” samt med en rörelse ”i nazistisk riktning”å andra sidan?

Svaret på frågan är mycket enkelt: det går inte ihop.

Det är här som faktor X kommer in.
Den som inte förstår den hat- och hets-stämning mot skapats mot S för att dessa satt käppar i hjulet för islamisterna – exempelvis genom att de stoppat islamisten Omar Mustafa från att bli en ledamot i den socialdemokratiska partistyrelsen och genom att de avskedat Mehmet Kaplan ur den nuvarande regeringen – kan heller inte förstå att dessa avspeglar sig inom Vänsterpartiet.

Hetsen mot Socialdemokraterna måste också ses som en förebyggande åtgärd. Stefan Löfven & Co skulle ju plötsligt kunna börja lyssna på personer som Nalin Pekgul och Carina Hägg och via dessa få upp ögonen för det mer omfattande inflytande som islamisterna håller på att skaffa sig över hela landet. Ta infiltrationen av rättsväsendet i Solna där shariavärderingar låg bakom ett juridiskt övergrepp mot en kvinna. Den hets som odlas bland breda skikt inom Vänsterpartiet har, och fortsätter att, påverkat stora delar av det socialdemokratiska partiet som, vilket bör påpekas i detta sammanhang, också innehåller islamister.

Gudrun Nordborg och Bore Sköld är inga islamister. Men deras uttalanden speglar, medvetet eller omedvetet, islamisternas strävanden efter ett parallellsamhälle styrt av sharialagar. Detta är faktor X, förklaringen till den oförklarliga motsättning som finns mellan Ulrika Edmans ständiga upprepande om ett lokalt samregerande med S å ena sidan, och Nordborgs & Skölds sammankopplande av socialdemokratin med det bruna och det nazistiska å andra sidan. Denna otroliga självmotsägelse, som V- gruppen i Umeås kommunfullmäktige helt enkelt inte verkar förstå  vidden eller djupet av, är just det sätt på vilket ”medlöperiets” effekter visar sig inom V.

En sådan grundläggande motsättning i synen på S av en avgörande faktor i splittringen av det kommunistiska partiet 1929. Men idag verkar vad som helst kunna sägas dag ett och dag två verkar Vänsterpartiet tro att allt är som tidigare. Ett skäl till detta är alltså att islamisterna använder sig av folk – som inte begriper bättre – till att vräka ur sig fruktansvärda saker. Detta för att hålla Socialdemokraterna ”på mattan” när det gäller att se sanningen om islamismen. Samtidigt skulle det inte gynna islamisterna om Vänsterpartiet upplöstes. Det skulle heller inte gynna islamisterna om Miljöpartiet föll ut ur riksdagen. Islamisternas chans ligger i en formell eller informell regerings-koalition mellan S+MP+V. Därför har det politiska språkbruket förändrats. Det är å ena mycket mer aggressivt än tidigare. Å andra sidan leder utfallen nästan inte till någonting. Båda dessa delar är nya inslag i det svenska politiska livet. Båda inslagen speglar faktor X – islamisternas inflytande inom partier som bland annat V.

Fråga 3.
Om V kopplar samman S med det bruna och nazistiska – hur ska då V analysera och angripa SD eller NMR?

Ställ nu dig själv frågan: Om V angriper S på detta sätt – med vilka analyser och begrepp ska V sedan användas då partiet ska beskriva och angripa SD – och Nordiska Motståndsrörelsen?
Kanske blir SD ”höger-sossar”? För Nordborg har ju kopplat samman S med begreppet brunt och Bore Sköld har kopplat samman S med begreppet nazism. Logiken är då att Socialdemokraterna skulle bli ”Vänsterbruna” eller ”Vänsternazister”. Medan SD skulle bli ”Högerbruna” eller ”Högernazister”. Låt mig här påminna om historien. Begreppet av Socialdemokraterna som ”vänsternazister” var Stalins eget uttryck för Socialdemokraterna – under slutet på 1920-talet och under början på 1930-talet.

Fundera sedan, du som är medlem i eller röstar på Vänsterpartiet i Umeå, vad detta parti har för omdöme.
Jag upprepar: Gudrun Nordborg var ordförande för V i Umeå då hon fällde dessa ord. Hon sitter fortfarande i Umeå kommunfullmäktige. Vad jag vet har hon aldrig tagit tillbaka vad hon sa. Bore Sköld var och är fortfarande ordförande för V i Västerbotten. Jag anser inte att det är acceptabelt att angripa Socialdemokraterna för att vara ”bruna”.

Då Vänsterpartiet gör detta: Vem kommer då att lyssna på de sanna angreppen på S – för deras satsning på skrytbyggen och för deras bristande personalpolitik?

Svaret på frågan är att med sådana utfall mot S så har Vänsterpartiet i Umeå inga metoder kvar för analysera och förstår varken SD eller Nordiska Motståndsrörelsen.

PS. Självklart jämställer jag inte SD med NMR – varken när det gäller politiska ståndpunkter eller metoder. DS.

I morgon ska vi ställa och försöka besvara frågorna 4-5:
-Vänsterpartiets medlöperi mot islamisterna inom sitt eget parti – i övriga Sverige?
-Innefattar den starka kopplingen mellan Rashid Musa och Abdi Hanad fler – i Umeå?

Den politiska fegheten i Sverige är ingen myt, Del III

Avsnitt A

Vänsterpartiet och islamisterna – ett stadigt äktenskap

Förord
Innan vi går in och tittar på äktenskapet mellan Vänsterpartiet och islamisterna måste vi ställa oss en fråga av avgörande vikt: Är det S, V och MP som utnyttjar muslimer för att vinna fler röster i valen?
Eller finns det ett nätverk av islamister som hoppar från parti till parti och som utnyttjar S, V och MP för sina egna syften?

Ju fler fakta jag tagit del av – i form av politiska ställningstaganden, personliga kopplingar och stöduttalanden vid känsliga tillfällen i konflikter – desto mer berättigad anser jag att denna fråga är. Alla har vi, vid något tillfälle i livet, studerat någon form av ”flödesprocess”. Flödet fungerar. Men när du försöker kartlägga HUR det fungerar går inte ekvationen ihop. Det finns en faktor X. Min uppgift är inte endast att kartlägga äktenskapet mellan V och islamisterna. Det ska jag göra här. Idag.

Men jag har också en annan uppgift. Den består i att ställa följande fråga: existerar det en faktor X i Umeås politiska liv – ett islamistiskt nätverk inom främst S, MP och V?

Om det finns ett sådant vore det nämligen inte alls unikt. Tvärtom.

ETT exempel härifrån Umeå: Muslimska brödraskapets största framgång var naturligtvis att de fick in en av sina representanter i regeringen som bostadsminister (Mehmet Kaplan). Men de har även infiltrerat rättsväsendet i Solna via Centerpartiet. I Umeå skulle jag kunna nämna en person vid namn som började hos oss, sedan gick vidare till sossarna, därifrån till Liberalerna (då FP) och idag återfinns inom V. Är denna person endast en hejdlös opportunist. Eller sysslar personen med ett systematisk sökande efter det parti där den största makten finns – när det gäller att driva på mot sharia och ett parallellsamhälle. S är naturligtvis mest intressant – OM du får någon position. V är intressant OM de får styra med S. MP är intressant av samma skäl. L var intressant OM Alliansen hade tagit över. Jag repeterar frågeställningen: en hejdlös opportunist. Eller en som söker MAKTEN där den finns?

Avsnitt B

”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” (MSB) har gjort två rapporter för att bland annat kartlägga det Muslimska brödraskapet och deras arbetsmetoder.
I dessa två rapporter beskrivs hur ”brödraskapet” arbetar. Den ena sidan av ”muslimska brödraskapet utgörs av deras väldigt stora flexibilitet vad gäller organisationsformer. De är mästare på att ”nätverka”. Den endra sidan av ”brödraskapet” utgörs av dess fasta grund, och sammanhållande kärna, nämligen deras ideologiska tolkning av islam. Om Muslimska brödraskapets organisatoriska flexibilitet utgör den ena sidan av myntet, så utgör deras målmedvetna och teologiskt hårdhänta strävan efter ett tolkningsmonopol när det gäller hur islam ska förstås myntets andra sida. Det är detta tolkningsmonopol, eller tolkningsföreträde, som Muslimska brödraskapet strävar efter att vinna. När ”brödraskapet” väl har vunnit denna strid, i förhållande till andra muslimska inriktningar, och tillförskansat sig tolkningsmonopolet behöver inte de formella banden vara så starka.

Det som håller ihop ”brödraskapets” olika organisationer, i det större nätverket, är inte så mycket den formella strukturen. Det är främst två faktorer: främst den gemensamma tolkningen av islam – ”brödraskapets” tolkning. Sedan olika personalunioner. Den som studerar nätverket av islamistiska organisationer kommer att slås av hur ofta vissa namn, på personer och organisationer, återkommer. De återkommer gång, på gång, på gång.

När det ”Muslimska brödraskapet” har erövrat det ideologiska tolkningsmonopolet om hur islam ska förstås kan ”brödraskapet” börja föra fram sin politik inom i stort alla typer av organisationer:
-Uppenbarligen inom riksdagspartierna,
-Inom Röda korset,
-Inom Rädda barnen, o s v.

Sedan har vi en uppsjö av medlöpare.
Medlöparna består av både individer, delar av organisationer och hela organisationer. En mycket anmärkningsvärd organisation i detta sammanhang som (delvis) har agerat som en medlöpare åt ”brödraskapet” är Svenska kyrkan!

Därför vore det inte alls konstigt om det fanns ett islamistiskt nätverk, bestående av renodlade islamister och deras medlöpare, även här i Umeå. Med detta sagt kan jag inte bevisa att något sådant nätverk existerar. Men jag tänker återkomma till denna frågan för att försöka finna sanningen.

Avsnitt C

Ett av Muslimska brödraskapets huvudmål är att skydda muslimer från vad de anser vara det skadliga inflytandet från majoritetssamhället och deras skadliga demokratiska fri- och rättigheter. Medlet är att skapa ett parallellsamhälle där människor som kommer från muslimska länder ska styras av sharialagar – inte via lagar beslutade av en riksdag utsedd via allmänna och fria val. En viktig roll i detta arbete fyller alla fega medlöpare till islamisterna. ”Den politiska fegheten i Sverige” är helt enkelt perfekt för Muslimska brödraskapet som utgör islamismens huvudkraft i Europa och Sverige. I Sverige representeras ”brödraskapet” av  Islamiska Förbundet.

Islamiska Förbundet har en rad av frontorganisationer runt omkring sig. De binds alla samman av a) en gemensam tolkning av islam, b) Muslimska brödraskapets väldiga auktoritet, c) samt av personalunioner. Islamiska Förbundet ÄR Muslimska brödraskapet i Sverige. Runt denna huvudorganisation kretsar islamistiska frontorganisationer som studieförbundet Ibn Rushd, paraplyorganisationen Sveriges Muslimska Råd och den organisation som används för att skapa en så bred kontaktyta som möjligt med ungdomar i detta land: organisationen ”Sveriges Unga Muslimer”.

Avsnitt D

Den islamist jag vill rikta blickarna mot inom V i Umeå är Abdi Hanad – och hans samröre med Rashid Musa
Abdi Hanad är idag vänsterpartistisk ledamot i Fritidsnämnden och utgör en av partiets kandidater till Umeå kommunfullmäktige. Han står på plats tio på partiets kommunalvalsedel och det är uppenbart att han tänker försöka kryssa sig förbi andra Vänsterpartiet för att få en ordinarie plats i kommunfullmäktige.

För att bätte förstå vem Abni Hanad är ska vi först ta och titta på personen Rashid Musa och den organisation denne har lett sedan 2014 nämligen Sveriges Unga Muslimer. Ersboda Folkets Hus tog det modiga beslutet att ställa in mötet med denne Rashid Musa som annars skulle ha hållits lördag 28 april .

Rashid Musa är alltså sedan 2014 bland annat ordförande för organisationen ”Sveriges Unga Muslimer”. Denna organisation fick i april i år avslag på sin ansökan om statsbidrag. Avslaget kom från ”Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (Mucf). Myndigheten anser nämligen inte att organisationen Sveriges Unga Muslimer uppfyllde kravet på att (citat) ”i sin verksamhet respektera demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering”.
Detta är en allvarlig motivering.

Det blev också ett ”hårt” avslag på organisationens bidragsansökan.
Förutom att ”Sveriges Unga Muslimer” inte fick några nya pengar beslutades det även att organisationen skulle återbetala tidigare bidrag. När det gäller återbetalningen handlar det dels om att betala tillbaka hela 1 366 741 kr för verksamhetsåret 2016. Dels handlar det även om krav på återbetalning av tidigare utbetalade statsbidrag, detta för åren 2011, 2012, 2013 och 2015. Då dessa ärenden ansågs vara avslutade beslöt myndigheten dock att efterskänka kraven på återbetalning för dessa år.

Bakgrunden till avslaget på statsbidrag till organisationen ”Sveriges Unga Muslimer”, som Rashid Musa varit ordförande för sedan 2014, redovisas i ett 57 sidor långt dokument som Du själv kan skaffa och läsa. Myndigheten beskriver där hur ”Sveriges Unga Muslimers” medlemsorganisationer anlitat föreläsare som:
– gjort antisemitiska uttalanden,
– förhärligat martyrskapet – döden för det rättfärdiga kriget jihad,
– försvarat självmordsbombningar,
– förordat dödsstraff för avfällingar från islam,
– uttalat sig nedlåtande om homosexuella,
-uttalat sig nedlåtande om kvinnor.

Avsnitt E

Men det finns ännu allvarligare inslag i detta 57-sidiga dokument.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (Mucf) kunde även visa på kopplingar mellan, till ”Sveriges Unga Muslimer” knutna, medlemsorganisationer som hyllat Islamiska Staten (IS). Och värre ändå: det fanns kopplingar mellan medlemmar i ”Sveriges Unga Muslimer” och personer som rest ned till Syrien för att själva ansluta sig till Islamiska Staten (IS)!

Därtill konstaterade Myndigheten (Mucf) även att organisationen Sveriges Unga Muslimer, med stor sannolikhet, har internationella kopplingar till den islamistiska rörelsen Muslimska Brödraskapet. Kom ihåg att jag tog upp förekomsten av denna mäktiga islamistiska organisation redan under Avsnitten A, B och C i detta blogginlägg.

Detta är den allvarliga bakgrunden till varför Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (Mucf) ansåg att ”Sveriges Unga Muslimer” inte uppfyllde kravet på att ”i sin verksamhet respektera demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering” och därför kräver tillbaka över 1,3 miljoner i statliga bidrag av organisationen.
Detta är också skälet till att Ersboda Folkets Hus, rakryggat ,ställde in Rashid Musas föreläsning. Ersboda Folkets Hus tillhör riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Riksorganisationen har en policy av att inte hyra ut sina mötesplatser till ”rasistiska, främlingsfientliga, ickedemokratiska och exkluderande rörelser”.

Avsnitt F

I mitt förra blogginlägg om Rashid Musas föreläsning visade jag hur två socialdemokrater – en ledamot i kulturnämnden och den andre ordförande för Ersboda S-förening – både spred Rashid Musas föreläsning (på nätet) och tog även Rashid Musa i försvar mot den mycket allvarliga kritik som jag har redovisat här. De två socialdemokraterna tog Rashid Musa i försvar trots innehållet i det 57-sidiga dokumentet som bland annat påvisar:
– hur den organisation som Rashid Musa lett sedan 2014 (”Sveriges Unga Muslimer”) anlitat föreläsare med antisemitiska åsikter; föreläsare som hyllar självmordsbombare; föreläsare som förhärligat martyrskapet – döden för det rättfärdiga kriget jihad; föreläsare som förordat dödsstraff för avfällingar från islam, mm,
-att det fanns kopplingar mellan medlemsorganisationer i ”Sveriges Unga Muslimer” och personer som hyllat den Islamiska Staten (IS) men också kopplingar till ungdomar som själva åkt ned till Syrien för att ansluta sig till IS.

Abdi Hanad har också delat föreläsningen med Rashid Musa på sin facebook.
Abdi Hanad har kommenterat Nasteho Osman Landers inlägg rörande att föreläsningen med Rashid Musa är inställd. I denna kommentar använder Abdi Hanad följande ord: ”Helt sjukt samma krafter som talar yttrandefrihet demokrati som vill tysta andra”.

Då Ibn Rushd, ett det Muslimska brödraskapet närstående studieförbund, försökte stoppa en föreläsning som jag och två andra personer organiserade hösten 2017, tillsammans med ett annat studieförbund, hörde vi ingen kritik från Abni Hanad mot detta uppenbara försök att just tysta yttrandefriheten. Abdi Hanads engagemang för för det fria ordet verkar vara ytterst selektivt. Och dessutom väldigt okänsligt. Jag vill återigen understryka att det fanns väldigt starka skäl för Ersboda Folkets Hus att inte tillåta Rashid Musa att tala i deras lokaler.
Skillnaden här var att Ibn Rushd försökte stoppa vårt seminarium över huvud taget. Ersboda Folkets Hus försöker inte stoppa Rashid Musa från att sprida sina odemokratiska idéer. De vill bara inte upplåta SINA lokaler till detta ändamål. Jag vill att alla ska uppmärksamma denna betydelsefulla skillnad.

Avsnitt G

Abni Hanad skändar två stora människor och muslimer – på ett sätt som gör mig fullständigt ursinnig. På sin Facebook har Abdi Hanad delat en bild där han jämställer Malcolm X, Muhammad Ali med islamisten Rashid Musa. Till bilden har han satt  orden ”tre tuffa bröder”. Det enda ord jag har för detta fruktansvärda övergrepp mot de döda är moralisk gravskändning.

Jag följde Muhammad Ali från 1964, då jag var elva år gammal, fram till hans död, i juni 2016.

År 1990 fick jag den fantastiska chansen att träffa Dr. Betty Shabazz, på Medgar Evers College i Brooklyn, New York, där hon undervisade. Jag fick tillåtelse att spela in vårt samtal. Det vi talade om var det politiska arvet från hennes man – Malcolm X.

Den som missbrukar stora historiska personer, som Muhammad Ali och Malcolm X, genom att använda dem för sitt eget småsinta och själviska syfte, släpar han dessa historiska personligheter, och även deras religiösa tro, i smutsen. Abdi Hanad saknar all kunskap och därför även respekt och anständighet när han försöker blanda samman Muhammad Ali och Malcolm X med sin kompis Rashid Musa. Moraliskt sett är detta en stöld.

Abdi Hanad kallar dessa historiska personer för ”tre tuffa bröder”!

Muhammad Ali eller Malcolm X var inte ”tuffa bröder” med någon. Genom att använda detta uttryck reducerar han Muhammad Ali och Malcolm X till nivån av gatu-ligister. Abdi Hanad förfalskar på detta sätt även den muslimska tro som Muhammad Ali och Malcolm X utövade.

Ja, Abdi Hanad, nu talar du inte med någon som ser ned på islam. Eller är helt okunnig.

Varken Muhammad Ali eller Malcolm X arbetade för att införa sharialagar eller ett parallellsamhälle i USA. I sitt försök att förfalska den muslimska tro som både Malcolm X och Muhammad Ali representerade går Abdi Hanad ännu ett steg längre när han försöker sammankoppla dem med en person som har direkta eller indirekta kopplingar till Islamiska Staten. Jag syftar naturligtvis på Rashid Musa.

För er som inte känner till det var Muhammad Ali var en gång världens mest kända människa. De som kände igen hans ansikte räknades i miljarder. Han var en förebild för 100-tals miljoner människor. Hans ord betydde mycket både för muslimer och för icke-muslimer. Muhammad Ali använde inte sitt gigantiska kändisskap till att aktivt försöka omvända alla till att bli muslimer – även om han visste han att hans ord betydde mycket till och med i det dåvarande Sovjetunionen! Hans ord betydde också mycket för småkillar som mig, och nästan ALLA som svenskar som jag kände. Han skapade en stor respekt för islam bland många i USA. Men främst för att han krävde att andra skulle respektera honom för hans tro. Muhammad Ali missionerade inte aktivt. Jag sitter just nu, i skrivande stund, med den bok i handen som gavs ut efter Alis död. Boken är gjord av honom och en av hans döttrar tillsammans. De sista orden i boken som finns på omslaget lyder så här: ”Jag skulle vilja bli ihågkommen … som en man som försökte ena all mänsklighet genom tro och kärlek”. Muhammad Ali skulle vända sig i sin grav om han visste att hans namn och tro missbrukades på det satt som Abdi Hanad gör.

Malcolm X´ kamp för de svartas rättigheter i USA är idag inte lika känd som för tidigare generationer. Men bland USA:s svarta hålls hans minne levande även idag. Det var Malcolm X som omvände Muhammad Ali till den muslimska tron. Malcolm X ställde en fråga till det vita etablissemanget i USA, i ett tal han höll i april 1964. Han slog fast att USA:s svarta skulle få sina rättigheter ”by any means necessary”. Men Malcolm X höll frågan öppen om med vilken metod detta skulle ske: genom att valsedeln eller kulan (”The Ballot or the Bullet”). Hans liv gav inget svar på denna fråga. Men han gav sitt liv för denna fråga – i sin kamp för de svartas framtid. När Malcolm X mördades i januari 1965 befann han sig i en politisk utvecklingsprocess där ett samarbete med Martin Luther King var på väg att växa fram. Även Martin Luther King befann sig i en politisk utvecklingsprocess där han rörde sig mot demokratisk socialism, stödde strejkande arbetare med pengar och närmade sig fackföreningsrörelsen klasskamp. Och låt mig berätta för dig, Abdi Hanad, Malcolm X var muslim och Martin Luther King var kristen. Ett samarbete mellan dessa hade enad USA:s svarta på ett sätt som hade fått det vita amerikanska etablissemanget att skaka. Detta var skälet till att två av dem dödades och en sattes i fängelse på toppen av sin karriär.

Ett samarbete mellan två svarta ledare med olika tro som Malcolm X och Martin Luther King står i DIREKT MOTSÄTTNING till den kamp för ett shariastyrt parallellsamhälle som du och din kompis Rashid Musa står för. Och dessa historiskt så betydelsefulla personer – Malcolm X, Muhammad Ali och Martin Luther King – skulle med vämjelse ha vänt sig mot de metoder som används av Muslimska Staten och andra liknande rörelser.

Jag repeterar: Den som försöker koppla så oerhört betydelsefulla personligheter, historiskt sett, som Muhammad Ali och Malcolm X, med sin egen kompis Rashid Musa visar en outhärdlig brist på kunskap och du förfalskar deras tro. Detta för att du, i ditt eget självintresse, ska vinna poänger. Ditt handlande är så lågt att jag faktiskt saknar alla ord utom ett – och därför ska jag använda detta ord igen: Abni Hanad – du skändar!

Avsnitt H – detta avsnitt håller inte den kvalitet som jag kräver av mig själv och måste bearbetas, så läs det med detta i bakhuvudet / Jh.

Abdi Hanads vänskapliga kontakter med Rashid Musa verkar ha pågått länge.
I december 2017 skrev Abdi Hanad på Facebook att han kommer ställa upp på Vänsterpartiets valsedel i Umeå. Han gratuleras då av Rashid Musa som skriver ”Grattis och lycka till broshan”. Det är i bandet mellan Abni Hanad och Rashid Musa som islamismen i Vänsterpartiet syns så tidigt. För jag vill åter påminna om de saker som stoppade Rashid Musa från att hålla sitt möte på Ersboda Folkets Hus idag:
-under Rashid Musas ledning har Sveriges Unga Muslimer

Men Abdi Hanads kopplingar till den islamistiska miljön i Sverige går ännu längre tillbaka i tiden.

I april 2016 avslöjades att dåvarande bostadsminister Mehmet Kaplan:
a) firat ramadan tillsammans med den turkiska fascistorganisationen Grå vargarna,
b) men också vid ett flertal tillfällen gästat islamiströrelsen Milli Görüs.

I samband med denna så allvarliga situation delade Abdi Hanad – som då satt i styrelsen för Vänsterpartiet i Umeå – en rad artiklar som försvarade Mehmet Kaplan och försökte bagatellisera och bortförklara hans samröre med islamister och turkiska fascister! Detta trots att Kaplans kopplingar till den islamistiska miljön varit kända länge.

Redan i februari 2013 skrev Mahmoud Khalfi, direktör vid Stockholmsmoskén, följande i tidningen Tunisnews: ”Genom Mehmet Kaplans politiska karriär skedde ett genombrott för islamisterna i svensk politik”.

Men inte ens detta fick alltså Abni Hanad att fundera.

Den fråga som jag ställer mig är hur övriga offentliga företrädare för Vänsterpartiet i Umeå ställer sig till att Abdi Hanad stödjer Rashid Musa? Abdi Hanads uppfattningar när det gäller exempelvis hans stöd till Mehmet Kaplan kan inte ha varit okända för den lokala V-ledningen.

Hur längre har Vänsterpartiet känt till denna koppling mellan sin partiorganisation och den svenska islamismen?

Vad har Vänsterpartiet har gjort mot de medlemmar som är islamister.

Avsnitt I

Nu ska jag ta itu med det eventuella nätverket som finns, som vill driva igenom sin egna intressen, hoppande från parti till parti. Men det kommer att ta ett tag innan jag kan publicerar något kring denna frågan.

För detta är viktigt.