Etikett: äldreomsorgen

Vad händer med de 25 miljonerna till äldreomsorgen?

Av Jan Hägglund, 11 december 2014 kl 14:45, Bli först att kommentera

Inför kommunfullmäktige den 22 december har jag och mina partikamrater skrivit en interpellation till äldrenämndens nya ordförande. Det gäller de 25 miljoner som avsatts till äldreomsorgen i kommunen. Efter ett antal arbetsplatsbesök vet vi att det finns många frågor kring dessa miljoner bland personalen. Jag återkommer med mer information när vi fått svar.

Här är interpellationen:

Interpellation till Janet Ågren (S), ordförande i äldreomsorgsnämnden

Vad händer med de 25 miljonerna som skulle gå till projekt inom äldreomsorgen?

I samband med de två senaste budgetarna för Umeå kommun, som framtagits och röstats igenom av S och V, har det talats om att 12 respektive 13 miljoner ska satsas på äldreomsorgen. Samtidigt har äldreomsorgen tvingats strama åt på andra håll eftersom att volymökningar inte kompenserats.

De sammanlagt 25 miljonerna budgeterades som s.k. projektpengar för att minska sjukskrivningarna. Vi har förstått att olika boenden/verksamheter har fått ansöka om att få del av dessa medel. Problemet med dessa medel är att de är kortsiktiga satsningar på 1-2 år.

På en arbetsplats som vi besökt restes farhågan att den förbättring som projektet skulle innebära kunde förbytas i försämring och förbittring när projektet avslutades ett år senare. Detta skulle stressa en redan stressad personal ytterligare. Vilket i sin tur riskerar att öka sjukskrivningarna istället för att minska dem.

Vi undrar:

– Vilka konkreta projekt har finansierats med de 25 miljonerna?

– Kommer några nya projekt att inledas?

– Kommer dessa projekt att utvärderas och sedan permanentas om de förbättrat sjukskrivningstalen?

– Finns det något projekt som redan idag permanentats?

Arbetarpartiet

Med lögnen som vapen = Vänsterpartiet under Tamara Spiric

Av Jan Hägglund, 13 september 2014 kl 15:02, 1 kommentar

Tamara Spiric skriver i en insändare i VK 12/9: ”Vi har visat i Umeå att politik kan handla om förbättringar när andra ropar på nedskärningar. Att pengar finns till skolan och omsorgen istället för vinster till privata företag och skattesänkningar till dem som redan har”.

Sanningen är den att det krävs nedskärningar i Umeå. Och stora nedskärningar.

Det krävs nämligen stora nedskärningar på skrytprojekten för att pengarna ska räcka – till skola, omsorg och ökad personaltäthet. Men de två partier som nu skriker åt varandra, de som styrt Umeå tillsammans sedan valet 2010, har medvetet prioriterat Kulturhuset väven för 915 miljoner och Äventyrsbadet för 400 miljoner. Detta har drabbat basverksamheterna hårt. Låt oss titta på kostnadsökningarna i budgeten för nästa år (jämfört med i år).

* Äldreomsorgen:
ökningen av antalet gamla och ökad vårdtyngd gör att det behövs 55 miljoner mer år 2015 för att årets vårdkvalitet, och personaltäthet, ska kunna bibehållas. Men det satsas endast 32,7 miljoner. Det handlar alltså om en neskärning på 22,3 miljoner. Denna nedskärning beklagas av Eva Andersson (S). Tamara Spiric (V) kallar nedskärningen för en satsning. Uppenbarligen ljuger kommunalrådet Spiric.
* För- och grundskolan:
ökningen av antalet barn och elever med 427 individer gör att det behövs 56 miljoner mer nästa år, detta för att en ytterligare press på lärarna inte ska leda tillsämre undervisning – det handlar om 427 nya barn och elever. Men S+V+Alliansen satsar inte en enda krona mer. Detta leder till en nedskärning på 56 miljoner.
* Individ och familjeomsorg:
antalet handikappade ökar och ”nya” barn ska placeras. För att samma kvalitet som ifjol ska bibehållas krävs ett tillskott med 32 miljoner. Men S+V+Alliansen tillskjuter ingenting. Resultat: en ytterligare nedskärning med 32 miljoner.

Om vi räknar samman de ökade behoven för de fyra största verksamheterna i Umeå kommun (de tre ovan redovisade plus gymnasiet) krävs det en resursökning med 141,6 miljoner för år 2015 jämförelse med i år – bara för att bibehålla kvaliteten på dagens nåvå. Och för att inte personalen inom äldreomsorg, skola och förskola ska pressas än hårdare. Men S+V satsar endast 27,6 miljoner mer. För alla räknekunniga innebär detta en nedskärning på exakt 114 miljoner. Detta är ganska exakt den extra kostnad som umeborna kommer att få betala för Kulturväven plus Äventyrsbadet – varje år. År efter år.
Och Vänstrpartiet stöder ”väven”. Partiet har, under Spirics ledning, skriftligt berömt sig för att aktivt ha drivit på förverkligandet av projekt som hora ruinera basverksamheterna.

(V) kryper för Balticgruppen – är beredda offra Hamrinsberget
Tamara Spiric påstår också att hon och (V) skulle sakna ”lojalitetsband men byggherrar, riskkapitalister och andra girigburkar i denna stad. Vår lojalitet ligger hos den ensamstående mamman …”. Men i så fall borde individ- och familjeomsorgen ha sluppit nedskärningar på 32 miljoner. Sanningen om (V):s förhållande till girigbukarna kan alla läsa om i VK. I en insändare skriven efter förra valet (25/10-10) skrev (V) följande:

”…Krister Olsson glömmer att Vänsterpartiet som enda parti lyfte Balticgruppens alldeles utmärkta förslag om byggande av ett kombinerat badhus och arena på Hamrinsberget ” men ”(V) fick storstryk i fullmäktige på motionen vi lade i frågan” för detta projekt ”som om den blivit verklighet för Balticgruppens del handlat om en investering i halvmiljardklassen och kanske mer…”.

För den som är läskunnig framgår att (V) dels är beredda att stödja Balticgruppens planer på att förstöra ett av Umeås finaste grönområde Hamrinsberget, dels hur osmakligt (V) kryper för just de byggherrar och girigbukar som Tamara Spiric säger sig sakna band till. Under Spirics ledning har (V) omvandlats till ett parti som systematiskt använder lögnen som vapen.

Lögner kan inte dölja att Vänsterpartiet skär ned ytterligare inom äldreomsorg, för- och grundskola

Av Jan Hägglund, 3 september 2014 kl 11:16, 3 kommentarer

Umeå kommun styrs av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. I budgeten för nästa år ökar behoven kraftigt. Skälet är främst att antalet äldre, barn- och grundskoleelever ökar. Om de ökade behoven inom äldreomsorgen skulle tillgodoses kräver detta ett tillskott med 55 miljoner. Då skulle kvaliteten på omsorgen och pressen på personalen vara densamma. Men (S) och (V) tillskjuter endast 33 miljoner kr. Detta innebär en nedskärning, i förhållande till de ökande behoven, med hela 22 miljoner kr. För varje vårdtagare, och för arbetarkvinnorna inom äldreomsorgen, innebär detta nya nedskärningar.

Situationen är densamma inom för- och grundskolan. Där ökar behoven med 56 miljoner. Här skjuter inte (S) och (V) till en enda varaktig krona. Jag skriver varaktig. För både när det gäller äldreomsorg och för- och grundskolan pytsar de styrande partierna ut pengar i olika ”projekt”. Men pengarna gäller nu endast för ett år. Därför kan inga nya äldreboenden och skolor byggas eller någon fast personal anställas.

Socialnämndens ordförande, Eva Andersson (S), sa under budgetdebatten att behovsökningen inom äldreomsorgen inte hade kunnat täckas. Detta var ärligt. Men Tamara Spiric (V) har en annan uppfattning. I en VK-intervju (28/8-14) anser hon att ”vi har full finansiering inom äldreomsorgen och det är en feministisk åtgärd för det är ett kvinnodominerat yrke”. Kommunalrådet Spiric (V) erkänner uppenbarligen inte, till skillnad från Eva Andersson (S), förekomsten av glappet mellan tillskottet på 33 miljoner och behovet av 55 miljoner. Men den som kan räkna vet att de 33 miljonerna endast täcker 60 procent av behovsökningen inom äldreomsorgen på 55 miljoner kr!

Skillnaden mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är denna: (S) tar ansvar både för maktens möjligheter att förverkliga projekt OCH för maktens pris – som innebär att stå för impopulära beslut. Kommunalrådet Tamara Spiric (V) är dock endast villig att ta ansvar för maktens positiva sida. Då det blir dags att ta ansvar för impopulära beslut förnekar hon att deras existens. Det är detta som leder till Vänsterpartiets svek och lögner.

Ett av kommunalrådet Tamara Spirics mest uppenbara svek handlade om stadsbiblioteket. Före valet 2010 lovade hon att Vänsterpartiet skulle kämpa för att stadsbiblioteket skulle få vara kvar vid Vasaplan. Men då Lennart Holmlund (S) erbjöd (V) toppositioner (Tamara Spiric fick en kommunalrådsplats) så kovände (V). I nämnda VK-intervju finns ett citat från Tamara Spiric där hon säger ”Jag säljer inte ut mig”. Men när det gäller stadsbiblioteket var detta just vad Tamara Spiric gjorde. En kort tid efter valet 2010 svek (V) och Spiric sitt vallöfte och sedan dess har partiet stött flytten av stadsbiblioteket till Kulturhuset Väven på kajen.

Men det är inte nog med detta.

I ett försök att dölja det första sveket (stadsbiblioteket) hemfaller Spiric till lögner som är lika grova som lätt avslöjade. Låt oss återigen titta på VK-intervjun. Där finns ett annat citat av kommunalrådet Spiric. I detta säger Spiric, apropå kulturväven dit stadsbiblioteket ska flyttas, följande: ”Jag tycker inte att väven skulle ha byggts för det är ett fruktansvärt dyrt projekt, men nu har vi fått ärva det …”.

Denna lögn är en ren förolämpning mot umeborna!

Det är uppenbart att Spiric (V) räknar med att folk inte ska minnas vad som hände. Men Spirics fräcka lögner avslöjas av de beslutsprotokoll som upprättas i samband med Umeå kommunfullmäktiges möten.

Låt oss upprepa: Tamara Spiric säger rakt ut i VK-intervjun att hennes åsikt var att ”väven” [inte] ”skulle ha byggts”. Kommunalrådet Spiric påstår till och med att hon har fått ”ärva det”.

Ok. Låt oss nu se de vad de skriftliga beslutsprotokollen visar?

Beslut nr 1: Den 31 januari 2011 skulle Umeå kommunfullmäktige bl a besluta om följande: att det som idag kallas för Kulturhuset väven skulle drivas i form av ett gemensamt bolag mellan Umeå kommun och Balticgruppen; att projektet skulle vara färdigställt vid årsskiftet 2013/2014; att en högsta nivå för byggkostnaderna fastställdes till 26 000 kr per kvadratmeter BTA (brutto-area). Bifall stod mot avslag. Ingen enda vänsterpartist röstade Nej till beslutet. Partiet slöt upp för ”Väven” tillsammans med (S) och Alliansen. Detta skedde under Tamara Spirics ledning.

Beslut nr 2: Sju månader senare, den 29 augusti samma år, skulle den detaljplan antas som var förutsättningen för att ”Väven” skulle kunna börja byggas. Bifall stod mot återremiss. Ingen vänsterpartist försökte stoppa bygget. Partiet slöt upp för ”Väven” tillsammans med (S) och Alliansen. Tamara Spiric stod bakom beslutet fullt ut.

Men det mest intressanta är Vänsterpartiets protokollsanteckning!

Det räckte nämligen inte för Vänsterpartiet att bara rösta för detaljplanen. I sin iver att visa Lennart Holmlund, Balticgruppen och Alliansen hur pålitliga partiet var, i sitt stöd för Kulturhuset Väven, bifogade Vänsterpartiet en särskild anteckning till protokollet. Denna anteckning är särskilt avslöjande när det gäller med vilken iver (V) både ville bygga Kulturhuset Väven – och därmed flytta stadsbiblioteket (in i Väven).

Protokollsanteckningen lyder som följer (min kursivering):

”1. Till att börja med: Vänsterpartiet står bakom projekterande och byggande av det planerande Kulturhuset. Inte enbart utifrån en passiv position, utan (V) har genom att vara aktivt och pådrivande i beslutsprocessen verksamt dragit sitt strå till stacken… ”!

Den som kan läsa har ingen svårighet att se sanningen – trots Spirics försök att dölja denna:

1. (V) i Umeå röstade för samarbetet med Balticgruppen; partiet röstade även för den kostnadskalkyl som lett fram till dagens fruktansvärda utgifter för Kulturhuset Väven; detta skedde den 31/1-2011,

2. (V) i Umeå röstade för den detaljplan som möjliggjorde byggstarten för Kulturhuset Väven; detta skedde den 29/8-2011,

3. (V) i Umeå var så ivriga att visa (S), Baltic och Alliansen sitt pålitliga stöd för ”Väven” att partiet bifogade en protokollsanteckning där (V) särskilt underströk sitt aktiva stöd och agerande för att Kulturhuset Väven skulle bli till – ett agerande från (V) och kommunalrådet Spiric som därmed bidragit till att beröva äldreomsorgen, för- och grundskolan samt personalen ekonomiska resurser. Detsamma gäller kulturen. Detta märks bl a genom att varken äldreomsorgen eller för- och grundskolan får de pengar de behöver för att täcka sina ökade behov.

De två protokollen samt protokollsanteckningen avslöjar Spirics grova lögner. För den som vill läsa står det, hur tydligt som helst, att kommunalrådet Spiric, och Vänsterpartiet i övrigt, inte ärvde något projekt som de var motståndare till. Det framgår ingenstans att Spiric skulle ha ansett att ”Väven” var fruktansvärt dyr. Det protokollsanteckningen visar är att (V) har varit pådrivande för att Kulturhuset Väven skulle byggas. Det enda fruktansvärda är Tamara Spirics lögner. Det som drivit in Vänsterpartiet i detta nät av grova politiska lögner och självmotsägelser är partiets vilja att både vara en del av makten i kommunstyrelsen – tillsammans med Lennart Holmlund – och samtidigt vara fritt och obundet då det passar. Men detta är en omöjlighet.

Arbetarpartiet kämpade ensamma mot Kulturhusanhängarna under hela 2011. Vi insåg mycket tidigt att skrytprojekten skulle slå mot äldreomsorg, för- och grundskolan och mot möjligheten att öka personaltätheten. Men också mot kulturen i Umeå. Vi fick ta mycket skit inne i kommunfullmäktige för att vi vågade rösta nej till skrytprojekt som Kulturhuset Väven och till Äventyrsbadet. Men detta uppvägdes mer än väl av det stöd vi hela tiden har känt ute bland vanligt folk då vi hållit torgmöten i centrum, knackat dörr ute på olika stadsdelar eller besökt kommunala och andra arbetsplatser.

Det Spiric nu försöker sig på är en ny lögn av samma sort som hon bedrog väljarna med 2010. Före valet 2010 dolde Tamara Spiric att hon ville flytta stadsbiblioteket till ”Väven”. Före valet 2014 försöker kommunalrådet Spiric slå i folk att hon aldrig ens har velat bygga den ”Väv” dit hon, sedan strax efter valet 2010, har arbetat så hårt för att flytta stadsbiblioteket.

Arbetarpartiet vill tvärstoppa flytten av stadsbiblioteket och låta detta vara kvar i lokalerna vid Vasaplan. Dessa kontrolleras fortfarande av Umeå kommunkoncern. Samtidigt vill vi påbörja arbetet med att hyra ut lokalerna i Kulturhuset väven till mer kapitalstarka grupper – grupper som Baltic och affärsbankerna. Om pengarna ska räcka till äldreomsorgen, skolan och ökad personaltäthet måste badet bantas och kommunen backa ut ur ”väven”. Sossarna, Vänstern och Alliansen har misslyckats. Nu är det vår tur i kommunalpolitiken.

Länkar till utdrag ur protokollen från kommunfullmäktige 31 jan samt 29 aug 2011:

Vardagsverksamheterna kommer i kläm då S och V fullföljer skrytprojekten

Av Jan Hägglund, 16 oktober 2013 kl 08:04, Bli först att kommentera

Det finns ett stort behov av att öka personaltätheten inom äldreomsorg och skola. I den budget som S och V lägger för 2014 uteblir dessa satsningar. Istället fullföljs linjen av att satsa på skrytprojekt. Skrytprojekt som dessutom inte är finansierade! Den totala kostnaden för att bygga kulturhuset ”Väven” på kajen beräknas öka från 700 miljoner kr till 910 miljoner kr (varav Umeå kommun står för hälften). Den årliga driftskostnaden för kulturhuset har i budgethandlingarna uppgivits vara 148 miljoner kronor – per år, varje år. I det ingår hyra och drift. För att täcka dessa kostnader ska Stadsbiblioteket och några andra verksamheter tvingas flytta in i det stora huset på kajen. Detta beräknas ge 50 miljoner kr. Hyran kommer att gå på 65 miljoner per helår (för 2014 blir det 32,5 miljoner). Utgifterna för detta skrytbygge är inte finansierade i den budget som S och V lägger.

Detsamma gäller för Äventyrsbadet på Mimerskolans fotbollsplan. Kostnaden för detta bygge ligger strax under 400 miljoner kr. Ansvariga tjänstemän uppger att den årliga driftskostnaden kommer att ligga på 25 miljoner kr mer än dagens badhus. I den budget som S och V har lagt är inte dessa 25 miljoner kr finansierade fullt ut.

Det är mycket som blir lidande på grund av detta. Satsningen på skrytbyggena sker bland annat på bekostnad av upprustning av gamla fastigheter, som exempelvis Sofiehemsskolan, Rödängsskolan och Tegs Centralskola.

Skrytprojekten prioriteras alltså före vardagsverksamheterna. Detta gäller i form av utebliven satsning på mer personal, bättre vikariesituation och ett avskaffande av de så illa omtyckta delade turerna. Men även i form av att det nödvändiga underhållet av äldre byggnader, som inhyser skolor, förskolor och äldreboenden, eftersätts. Detsamma kommer att gälla för gator, cykelstråk samt snöröjning.

I våras fick Vänsterpartiets gruppledare Tamara Spiric, och hennes vapendragare Lasse Jacobsson, närmast krupp då tjänstemännen i Umeå kommun presenterade de ekonomiska förutsättningarna för budgetarna för år 2014 och framöver. S och V hade nämligen lagt beslag på cirka 200 miljoner kr i en form av ”utspelspengar”. Ett av skälen till att Tamara Spiric smutskastade två kvinnliga chefstjänstemän var att dessa föreslagit att ”utspelspengarna” skulle användas inom den ordinarie verksamheten (skola, förskola, äldreomsorg). Men det som hindrar att 2014 års budget blir en total katastrof är att just detta tjänstemannaförslag omsätts i verkligheten. Som vanligt försöker Vänsterpartiet dölja sanningen. Dels berömmer man sig av att ha använt dessa 200 miljoner till ungdomsjobb, satsningar inom äldreomsorgen, m.m, dels berömmer man sig av att ha dämpat stålbadet genom att följa tjänstemannaförslaget och satsa pengarna inom just den ordinarie verksamheten. Men det går inte att använda samma pengar två gånger.

Denna budget är en seger för de kvinnliga tjänstemän som Tamara Spiric angrep så hårt i våras. Något som för övrigt ledde till att hon blev anmäld för kränkande särbehandling (Spiric hade påstått att de båda kvinnliga ekonomerna hade ”manipulerat” siffrorna i budgetunderlaget).

Varför det s.k ”stålbadet” mot kommunens verksamheter mildras år 2014 beror på att S och V skjuter problemen framför sig. Detta genom att använda engångsinkomster för just detta år. Ska Umeå kommuns vardagsverksamheter, såsom skola, barn- och äldreomsorg samt underhåll av gator och fastigheter, kunna upprätthållas måste det sparas någonstans. För oss är sparmålen självklara: kommunen måste göra allt för att dra sig ur kulturhuset på kajen; kommunen måste också låta bli att bygga äventyrsbadet mitt i centrala Umeå – detta både av ekonomiska och miljömässiga skäl. Som alla vet är luften i centrala Umeå farlig att andas. Ett äventyrsbad kommer att göra den än värre. Och vi får betala 400 miljoner kronor för nöjet.

Mer resurser krävs inom äldreomsorgen

Av Jan Hägglund, 14 september 2012 kl 16:21, 1 kommentar

Kampen för mer resurser till äldreomsorgen handlar om mer än bara kronor och ören. Det handlar om självkänsla, både för de äldre och för personalen.

Varje boende har rätt att ses som en individ, med individens behov av att se ett visst TV-program eller att komma ur lägenheten. Finns inte tillräckligt med personal, som kan tillgodose detta, drabbas just självkänslan. Både hos den äldre och hos den personal som inte hinner eller orkar med sitt jobb.

Vi i Arbetarpartiet har tagit initiativ till en kampanj för att öka resurserna till äldrevården i Umeå. Under de tio åren 2002-2011 minskade andelen umebor – 80 år och äldre – som fick plats på ett äldreboende från 31 av 100 till 21 av 100. Detta motsvarar cirka 350 platser.

På äldreboendena har personaltätheten dessutom sjunkit. Under de tre åren 2005 till 2008 minskade personaltätheten på sjukhemmen med 20 procent under dag/kväll. Detta berövade varje boende fem timmars omvårdnad i veckan.

En plats på ett boende kan innebära ökad trygghet. Att kunna äta tre måltider om dagen, tillsammans med andra, innebär dessutom en helt annan social situation. För vissa innebär en plats på ett boende att ensamheten bryts. Äldreensamheten är ett stort samhällsproblem.

Den låga personaltätheten minskar möjligheten till sociala kontakter mellan personal och brukare – man hinner inte prata i egenskap av medmänniskor, som man gör exempelvis när man promenerar tillsammans. Stressen gör att en sorts ”objektifiering” riskerar att smyga sig in. Det kan hända att man börjar se de gamla som ”arbetsuppgifter” som måste ”klaras av” så snabbt som möjligt – och inte som medmänniskor. En sådan utveckling är negativ både för de gamla och för personalen.

När platser på äldreboenden försvinner och personaltätheten minskar så återstår, för de äldre, att förlita sig på hemtjänsten. Men år 2009 skar man bort 6 miljoner kronor även inom hemtjänsten i Umeå. Detta innebar att möjligheten för de anställda att träffas och diskutera jobbet minskade. Stressen ökade. Under sommaren 2012 kom SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, med en kartläggning som visade att Umeå var en av de kommuner i Sverige som satsade minst på hemtjänsten.

Både personaltätheten och antalet boenden måste öka – det gynnar både personal och brukare. Den gamla Ålidhemsskolan skulle t ex kunna byggas om till äldreboende. I varje stadsdel borde det finnas ett centra för äldre som erbjuder boende, men också social samvaro för de som bor i närheten. Får man en boendeplats i sin egen stadsdel och dessutom möjlighet att komma ut ur lägenheten ökar möjligheten att behålla vänner och bekanta.

Det är en skandal att makthavarna i Umeå inte satsar mer på äldreomsorgen trots att kommunen går med stora överskott år efter år. De tio åren 2001-2011 hade Umeå kommun och dess bolag, som Bostaden och Umeå Energi, ett sammanlagt överskott på 1 914 miljoner kronor. Det visar att Umeå kommun är en rik kommun – som har råd att satsa mer på äldreomsorgen.

Ökad grundbemanning underlättar heltid inom äldreomsorgen

Av Jan Hägglund, 12 januari 2012 kl 13:11, Bli först att kommentera

På kommunfullmäktige 19 dec ställde Arbetarpartiet en fråga till Christer Lindwall (S) som berörde ”Hela tiden projektet”. Vår fråga löd: Kommer projektet att leda till höjd grundbemanning inom äldreomsorgen?

Tanken med ”Hela tiden projektet” är att erbjuda heltidstjänster åt de som önskar. Detta i sig är lovvärt. Men risken är att projektet kommer att finansieras genom försämrade arbetsvillkor. Enligt tidningen Kommunalarbetaren svarade 73% av tillfrågade sektioner inom Kommunalarbetarförbundet att det uppstått negativa effekter av olika projekt för att ge de anställda möjlighet att arbeta heltid. Några av de negativa effekter som har uppstått är bl a att:
–   all arbetstid inte har schemalagds och att det därför blir upp till personalen själv att försöka pussla ihop till en heltid,
–   varje enskild anställd tvingas jobba på fler arbetsplatser än sin hemavdelning,
–   det blir fler arbetspass på helger och fler delade turer,
–   att det blir kortare men fler arbetspass.

Christer Lindwalls behandling av vår fråga kring ”Hela tiden projektet” var aggressiv. Hans svar var också häpnadsväckande nonchalant mot den personal som är intresserad av om projektet leder till höjd grundbemanning. Lindwall vägrade helt enkelt att svara på frågan!

Och det var synd. För frågetecknen kring ”Hela tiden projektet” är många. Om man, utifrån gjorda erfarenheter, tittar på det avtal som slutits mellan Umeå kommun och Kommunal, finns anledning att känna viss oro. Det framgår exempelvis inte i avtalet a) hur mycket av arbetstiden som ska förläggas på andra arbetsplatser än den egna, b) någon maxnivå vad gäller hur många helger man ska jobba, c) om det finns begränsningar för hur ofta man kan tvingas jobba delade turer, d) hur många dagar en anställd ska jobba under en viss tidsperiod. Otydligheterna i avtalet riskerar att leda till en ökad flexibilitet – på arbetsgivarens villkor!

Vi anser att en reform som underlättar att få arbeta heltid borde kopplas ihop med en ökad grundbemanning inom äldre- och handikappomsorgen. Umeås kommunledning verkar utgå ifrån att det skulle vara något negativt med mer personal på en avdelning. Verkligheten är en helt annan. En demens-avdelning med 16 brukare och 4 personal får en helt annan karaktär med ytterligare en personal. Man får bättre möjligheter att ge brukarna en ”guldkant” i vardagen med t.ex. bakning, matlagning och lugnare miljö vid måltiderna. En utökad arbetsstyrka kan innebära skillnaden mellan en bra eller dålig dag för både brukare, personal och även anhöriga.

Prognoserna säger att Umeå kommunkoncern får ett överskott på 254 miljoner kronor 2011! Det innebär att Umeå kommun dels har råd att ge de anställda, inom äldre- och handikappomsorgen, som vill jobba heltid en möjlighet att göra detta, dels att koppla reformen till en ökad grundbemanning. Var det denna möjlighet som Christer Lindwall inte ville debattera?

Kulturjippot – tar från omsorger och kultur

Av Jan Hägglund, 6 oktober 2009 kl 08:57, 1 kommentar

Enda partiet i fullmäktige som röstade Nej till att Umeå skulle satsa på att bli EU:s kulturhuvudstad (K14-jippot) var Rättvisepartiet Socialisterna (RS). Vi blir allt mer övertygade om att vi gjorde rätt. Ta öppningsprogrammet som ska kosta 15 miljoner och få Umeå att "höras långt ut i världen och vara synligt från rymden". (Ja, det står så i ansökan till EU!) För att leva upp till detta kommer isen att sprängas bort från delar av umeälven och tusentals renar fås att, till tonerna av körsång, springa genom centrum!

Hur ska makteliten finansiera de verksamheter på 410 miljoner de lovat EU? Ingen vet. De enda säkra inkomsterna idag är 115 miljoner varav 100 miljoner kommer från Umeås skattebetalare. Resten bygger på "förhoppningar" och "positiva signaler".

Makteliten i Umeå gav löften man saknade täckning för! Kostnaderna har dessutom ökat från 300 miljoner till 410 samtidigt som krisen gjort det svårare att hitta sponsorer. Om inte kommunen ska drabbas av ett redigt bakslag kan det bli så att regeringen tvingas bära en betydligt större del av kostnaden än som var tänkt. Frågan är hur mycket regeringen vill bidra med. Om krisen, med rekordhög arbetslöshet, blir bestående kan regeringens vilja att ställa upp minska. I slutänden kan umeborna tvingas betala långt mer än 100 miljoner.

Skolan och omsorgerna i Umeå står inför nya dramatiska nedskärningar. Så även kulturnämnden. Bibliotek kan tvingas lägga ned och föreningslivet riskerar minskat stöd. Motsättningen mellan K14-jippot och vardagsverksamheterna är tydlig. Ifjol hade kommunen ett överskott på 38 miljoner. Vårt förslag var att pengarna skulle gå till äldre- och handikappomsorgen (personaltätheten inom särskilda boenden hade minskat med hela 20 % under tre år vilket inneburit 5 timmar mindre omvårdnad i veckan för de äldre)! Vårt förslag röstades ned. En majoritet beslöt att avsätta de 38 miljonerna till kulturjippot istället för att satsa på fler jobb inom bl a äldreomsorgen.

I ansökan till EU har de styrande även lovat bygga en ny inomhushall på Gammlia, en ny läktare, en evenemangsarena, ett äventyrsbad ett s k Kulturens hus – skrytprojekt som räknas i miljarder. Detta har lovats vara färdigt före 2014! Men flera av projekten är inte beslutade eller ens diskuterade i fullmäktige. Detta framgår inte i ansökan till EU! Alltså: har de styrande satt demokratin ur spel – eller har de fört EU bakom ljuset? De styrande spelar roulett med pengar som borde säkras för skola-vård-omsorg och vardagskultur.