Etikett: Kulturhuvudstadsåret

I Malmö och Umeå: det offentliga plundras med hjälp av ”kulturen”

Av , , Bli först att kommentera 26

I både Umeå och Malmö överförs väldiga summor av skattemedel till de skrytprojekt som politikerna tror ska innebära nya tillväxtmotorer. Detta genom de s k kultursatsningarna (en Kulturväv här, ett Malmö Live där). I Umeå ligger idag totalkostnaden för ”väv” och bad på cirka 850 miljoner. I Malmö har bara konserthuset kostat nära 1,3 miljarder.

Under många årtionden har regionsjukhuset NUS och de båda universiteten utgjort tillväxtmotorerna i Umeå (det finns bara sju regionsjukhus i hela Sverige). Sjukhus och universitet har utgjort basen för Umeås väldiga tillväxt vad gäller jobb och invånare, sett med norrländska mått mätt, alltsedan 60-talet. Dessa innebar starten för en uppåtgående spiral för kommunen. Men sjukhus och universitet har nått sin kulmen som tillväxtmotorer. I samband med att Umeå ansökte hos EU om att få bli Europas Kulturhuvudstad 2014 lovade kommunens politiker att uppföra flera skrytbyggen. De dyraste utgjordes av kulturhuset Väven och Äventyrsbadet. Denna satsning byggde på ett flummigt resonemang om att kulturen skulle kunna avlösa industrin som den nya ekonomiska tillväxtmotorn.

Kulturhuset Väven. Detta skrytprojekt byggdes gemensamt av Umeå kommun och Balticgruppen. ”Baltic” ville ha ett hotell samt annan kommersiell verksamhet i sin del. Umeås politiker gjorde nästan exakt som kollegorna i Malmö. I båda städerna byggdes överdådiga kulturbyggnader för att locka invånarna till de privata aktörernas hotell- och konferensverksamhet. I Malmö handlade det om att bygga ett konserthus (Malmö Live) så att detta skulle dra folk till Petter Stordalens anläggningar. I Umeå handlade det främst om att flytta stadsbiblioteket, från sitt optimala läge mitt i centrum, ned till kajen och Krister ”Baltic” Olssons hotell- och konferens.

 Äventyrsbadet. Detta bygge gick lös på ca 400 miljoner kronor. Förutom den alldeles för dyra investeringen är badet placerat på den miljömässigt sämsta platsen i hela Umeå. Den ekonomiska planen för badet förutsätter ca 380 000 besökare per år. Många kommer med bil från kranskommunerna. Luften i centrala Umeå, som innehållit olagligt höga halter av kvävedioxid i nästan ett decennium, riskerar att försämras ytterligare av projektet.

Omsorg och utbildning utarmas av skrytbyggen
Visst har dessa skrytbyggen inneburit en tillväxt. Men inte genom att en industriell epok avlösts av en kulturell epok vad gäller ekonomisk tillväxt. Det har skett en tillväxt. Men denna har främst bestått av ökade vinster för byggherrar och lokala fastighetsspekulanter – bekostade med skattemedel.

Både i Umeå och Malmö har (S) varit drivande i att förverkliga projekten – med Alliansen och V i släptåg. För Umeås del innebär ”väv” och bad årliga fördyringar i kommunens driftsbudget på mellan 80-100 miljoner. Varje år. Detta drabbar för- och grundskola, äldreomsorg och bostadsområden. Detsamma sker i Malmö.

Det är inte för sent att sätta stopp för skrytprojekten

Av , , Bli först att kommentera 8

Arbetarpartiet vågar ta hårda och nödvändiga beslut. Som att sätta stopp för skrytprojekten. Detta kan gå till på följande sätt:
Banta. Äventyrsbadet byggs helt och hållet i kommunens regi. Det enda som behövs är ett beslut i fullmäktige om att banta projektet, från 400 miljoner till 100. Sedan måste badet flyttas ut från centrum av miljöskäl. Den grund som lagts vill vi omvandla till nödvändiga hyresrätter.
Backa. Vi vill tvärstoppa flytten av Stadsbiblioteket och samtidigt börja leta nya hyresgäster till Kulturväven. Hyrorna där är inte anpassade för ideella kulturföreningar – utan för affärsbanker och IT-företag. Kommunen måste backa ut ur Kulturväven, både för ekonomins och kulturens skull.
Begrav. I kulturhuvudstadsansökan till EU lovade Umeå att bygga tre skrytprojekt. Kulturväven, Äventyrsbadet samt en evenemangsarena! Arenan har tills vidare lagts på is av anhängarna – utom SD. Arbetarpartiet kommer att göra sitt yttersta för att begrava planerna på denna arena.

Kulturhuvudstadsåret – tillväxtfaktor eller jippo?

Av , , 1 kommentar 5

På flera områden har Kulturhuvudstadens ledning hamnat på kollisionskurs med stadens kulturutövare. När det nya kulturhuset skulle byggas protesterade biblioteks-personal och besökare som menade att färre skulle hitta till biblioteket när det lämnade Umeås absoluta centrum. Dessutom protesterade Umeå teaterförening som inte ville lämna sina lokaler på Sagateatern. Mest omfattande blev protesterna när kommunledningen ville sälja Scharinska Villan – en klassisk konsertlokal i centrala stan. Många av stadens musiker hotade med bojkott av K14-året och kommunen tvingades att backa. 

 
Skandalerna kring K14-året visar att projektet inte vuxit fram bland kulturutövarna. Istället speglar det behoven hos kommunalråd och fastighetsspekulanter, vägledda av teorin om s.k. ”kulturledd tillväxt”. Tanken är att jippon, som K14-året, ska kombineras med hämningslösa satsningar på utökade handelsområden och hotellverksamhet. Dessa ska ta emot de människor som man hoppas ska dras till Umeå. Beslutet att tillåta skyskrapor i centrala Umeå, som riskerar att pressa upp tomtpriser och lägga grunden för en fastighetsbubbla, är en del av detta. I grund och botten handlar kulturåret alltså om ekonomi – inte om kultur. 
 
Frågan är då om den ”kulturledda tillväxt” som Umeås kommunledning talar om har potential att lyckas? Utgångsläget är svårt för Umeå. Med ett invånarantal på 115 000 och ett glest befolkat omland är publikunderlaget för olika evenemang relativt begränsat. Mot den bakgrunden framstår kommunledningens ambition att göra Umeå till ”en ledande kulturstad i Europa vad gäller såväl bredd som spetskultur…” som verklighetsfrånvänd. 
 
Det är en sak att kultur är viktig för vilken stad som helst och att det finns många duktiga kulturutövare i Umeå. Det är en helt annan sak att slunga ur sig att Umeå skulle vara en ”internationell kulturstad”. Att behandla kulturen som en ekonomisk tillväxtfaktor är dessutom att göra den en otjänst. Istället för jippon borde man satsa på längre öppettider på stadsdelsbiblioteken och mer resurser till läsprojekt på skolorna. 
 
Kommunledningens ”kulturledda tillväxt”, som bygger på fastighetsspekulation och storslagna jippon, riskerar att leda till konkurser och krascher. När det gäller tillväxt borde man istället rikta blickarna mot den industri som redan finns i Umeregionen och som både måste försvaras och utvecklas. Ett exempel är det skogstekniska klustret, med företag i Umeå, Vindeln, Nordmaling osv, som har en potential att delta i utvecklandet av tekniska lösningar för framställande exempelvis biobränsle. Med en långsiktig industriell tillväxt, med miljövänlig grön teknologi, kan en grund skapas för både välfärd och kultursatsningar. Satsningar som bygger på behoven hos kulturutövare och medborgare – inte hos byggherrar och kommunalråd.
1 kommentar
Etiketter: , , ,

Riskerar Umeås skattebetalare nya utgifter i samband med kulturhuvudstadsåret?

Av , , Bli först att kommentera 3

Denna sommar har varit ovanligt händelserik inom lokalpolitiken i Umeå. Det gäller både de lokala miljöfrågorna – där IKEA och de ökade utsläppen från trafiken stått i centrum – och kommunens snålhet mot bl a hemtjänsten och övriga delar av äldreomsorgen.

Till detta kommer nu att staten presenterat hur mycket pengar de tänker bidra med till kulturhuvudstadsåret i Umeå. Summan blir endast 80 miljoner! Det är 100 miljoner mindre än vad kommunen hade räknat med. Tillsammans med de 100 miljoner som Umeå kommun (dess skattebetalare) satt av, samt de 12-13 miljoner man hoppas på att få från EU, så innebär det att det fortfarande saknas hela 220 miljoner (!) kronor innan man når upp till kulturhuvudstadsårets totala budget på 410 miljoner kr! Att denna situation sannolikt skulle uppstå är något som vi i Arbetarpartiet har varnat för hela tiden. Nu har våra farhågor besannats. Tyvärr.

Med anledning av detta har vi skrivit följande interpellation (fråga) till kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund:

Riskerar Umeå kommuns skattebetalare nya utgifter i samband med kulturhuvudstadsåret?
Frågan måste ställas med tanke på att det i skrivande stund är mindre än ett år och fyra månader kvar till 2014. Inkomsterna ligger långt under den nivå som kommunen byggde sin storstilade kulturhuvudstads- ansökan på. Umeå kommuns ansökan, och resonemangen kring denna, var verkligen storslagen. Den siffra som presenterades låg på hela 410 miljoner svenska kronor! Och detta gav ekonomiskt utrymme för vidlyftiga resonemang.

Låt oss citera från kulturhuvudstadsansökan där öppningsceremonin beskrivs på följande sätt: ”Umeå kommer att höras långt ut i världen och vara synligt från rymden”, något som bland annat skulle uppnås genom ”tusentals renar som bildar fond för en multidisciplinär kollision mellan det nordliga rummet och resten av det europeiska huset”. Staden skulle dessutom lysas upp av ett konstgjort norrsken och en symfoni framföras på instrument ”specialkonstruerade för att klara kyla och vind”. Samtidigt skulle isen på älven sprängas bort!

I det överdådiga språkbruk som tynger kulturhuvudstadsansökan finns öppningsceremonin beskriven med bland annat följande så typiska ord: ”Den brinnande snön blir en metafor för de starka kontraster som det nordliga rummet representerar” (våra kursiveringar av citaten från sidan 13 i ansökan).

Det krassa nuläget
I dagsläget har Umeå kommun, som vi förstår det, säkrat offentliga intäkter på totalt 178,3 miljoner kronor. Av dessa står Umeås skattebetalare för 98,3 miljoner och Sveriges alla skattebetalare för 80 miljoner. Till detta ska läggas dels en tidigare uppgift om att en privat sponsor, från Bygdsiljum, hade bidragit med 200 000 kronor, dels Melina Mercouri-priset på idag motsvarande 12,6 miljoner kr (1,5 miljoner euro). Detta motsvarar ganska exakt 191 miljoner kronor.

I diskussionen har det även förekommit en siffra på 45 miljoner kronor, från EU, men dessa pengar var enligt ett tidigare interpellationssvar inte avsedda direkt för budgeten rörande kulturhuvudstadsåret i Umeå utan även för ” t ex utvecklingen av turismen i Umeåregionen”.

Det saknas alltså nära 220 miljoner kronor för att komma upp till den summa på 410 miljoner som kulturhuvudstadsansökans språkbruk är baserat på. Umeå kommun hade begärt 170 miljoner kronor av regeringen men fick sammanlagt 80 miljoner kr, d v s 90 miljoner mindre än vad kommunens ledande politiker hade hoppats på. I en insändare i SvD 21/8-2012 skriver bland andra kommunfullmäktiges ordförande Marie-Louise Rönnmark: ”För att Umeå ska kunna göra Europas kulturhuvudstad till en framgång för hela Sverige krävs en nationell uppbackning som minst motsvarar den Stockholm fick när huvudstaden hade motsvarande uppdrag 1998.” I dagens penningvärde fick Stockholm ganska exakt 170 miljoner. Men Umeå kommun fick alltså endast halva detta belopp. Vi är oroliga för vad detta kan komma att betyda, dels för stadsbibliotek och annan vardagskultur, dels för vård-skola-omsorg.

Mot denna bakgrund vill vi ställa fyra konkreta frågor:
1. Finns det ytterligare några säkra inkomster än de 191 miljoner kr som vi har redogjort för här ovan?
2. Kommer programverksamheten för kulturhuvudstadsåret att bantas med skillnaden mellan de 410 miljonerna och intäkterna (som i skrivande stund ligger på 191 miljoner)?
3. Kommer ambitionsnivån för kulturhuvudstadsprojektet att sänkas i jämförelse med den nivå som motsvarade 410 miljoner?
4. Kan det uppstå en situation där Umeås skattebetalare tvingas att ställa upp med ytterligare pengar för att ro kulturhuvudstadsprojektet iland – exempelvis i en situation då ambitionsnivån sänks för mycket i förhållande till vad EU kräver och vad kommunen utlovade i sin ansökan ?

Lägg ned satsningen på Kulturhuvudstadsåret!

Av , , 3 kommentarer 10

 

Umeå kommun måste dra sig ur satsningen att bli Europas Kulturhuvudstad. Därför har jag om mina partikamrater skrivit en motion till kommunfullmäktige som kräver detta. Anledningarna att dra sig ur är flera:  
a) Det ekonomiska läget i Umeå kommun har försämrats på grund av den ekonomiska krisen. Trots extra intäkter på cirka 200 miljoner kronor väntar nya nedskärningar inom kommunens kärnverksamheter. Skolor hotas av nedläggningar (för Sofiehemsskolans del är beslutet redan fattat) och löftet att minska barngrupperna har brutits. Inom äldre- och handikappomsorgen kämpar personalen för att klara allt fler arbetsuppgifter med allt lägre personaltäthet. Dessutom väntar troligen nya nedskärningar inom socialnämndens verksamhet, nästa år, på tiotals miljoner. Under de senaste åren har även kultursektorn fått känna på svångremspolitiken, bland annat genom en minskning av öppethållandet på stadsdelsbiblioteken.

b) Jobb och god service måste gå före skrytprojekt. När det gäller arbetslösheten beräknas den öka och närma sig elva procent år 2010 – för landet som helhet. De flesta bedömare är överens om att det kommer att dröja länge innan antalet jobb ökar, även om ekonomin vänder uppåt. Och precis som efter krisen i början på 90-talet förväntas en bestående ökning av arbetslösheten. I detta utsatta läge är det extra viktigt att kommuner och landsting prioriterar försvaret av jobben i sina vardagsverksamheter, både för att bekämpa arbetslösheten och försvara kvalitetén i verksamheterna, detta istället för att satsa på dyrbara skrytprojekt.

c) När Umeå lämnade in sin ansökan saknades en seriös budget!
Beslutet att Umeå ska bli Kulturhuvudstad ska formellt fattas av EU:s kulturministrar i maj 2010. Detta betyder att det ännu finns tid att dra sig ur kulturhuvudstadsprojektet. Den naturliga motiveringen för att dra sig ur är det nya ekonomiska läget. Då vi kollade den ekonomiska planen för kulturhuvudstadsåret i september i år fanns ingen egentlig budget! Däremot hade utgiftssidan ökat från 300 miljoner till 410. Det enda som var klart på inkomstsidan var Umeå kommuns bidrag på 100 miljoner samt EU-pengar på 15 miljoner.
I övrigt handlade inkomstsidan om förhoppningar där finansieringen vilade på statens/regeringens välvilja. Och regeringens välvilja riskerar att minska med ökad arbetslöshet och fördjupad kris inom exempelvis bilindustrin. Jag undrar om Umeås konkurrenter, och de beslutsfattare som gav kulturhuvudstadsåret till Umeå, kände till att Umeå kommun konkurrerade om kulturhuvudstadsåret – utan att ha någon finansieringen klar! Är detta över huvudtaget ett korrekt förfarande?
 
d) Kulturhuvudstadsåret kan användas som ett slagträ mot demokratin
Jag befarar att kulturhuvudstadsåret även är på väg att användas för att hetsa igenom fler större byggprojekt – detta utan tillräcklig bedömning när det gäller kostnader och långsiktiga behov. Bakgrunden till våra farhågor är bl a följande: för att öka tyngden i Umeås kulturhuvudstadsansökan nämns i denna en rad projekt. Flera av projekten var inte beslutade, och inte ens diskuterade på ett öppet sätt, i exempelvis kommunfullmäktige. Jag befarar att kulturhuvudstadsåret kommer att användas som ett slagträ för att skynda på beslutsprocesserna så att även den demokratiska debatten blir lidande.
 
e) Det finns tid att dra sig ur. Umeå kommun måste prioritera jobben och servicen inom bl a skola, äldre- och handikappomsorg samt vardagskulturen och inte ett kulturhuvudstadsår, med dess många bieffekter, med risk för bland annat ogenomtänka, överdimensierade och otillräckligt förankrade byggprojekt. Detta i en situation som präglas av vad många beskriver som den allvarligaste ekonomiska krisen på 80 år. Att dra sig ur kulturhuvudstadsåret är det enda ansvarsfulla. Och det finns inga juridiska hinder för att dra sig ur. Formellt fattas alltså inte beslutet förrän i maj nästa år. Rättvisepartiet Socialisterna är övertygade om att ett beslut att dra sig ur, mot den bakgrund vi här redogjort för, skulle mötas både med respekt och glädje av de umebor som känner till situationen i dess helhet.

 

3 kommentarer
Etiketter: ,

Kulturjippot – tar från omsorger och kultur

Av , , 1 kommentar 5




Enda partiet i fullmäktige som röstade Nej till att Umeå skulle satsa på att bli EU:s kulturhuvudstad (K14-jippot) var Rättvisepartiet Socialisterna (RS). Vi blir allt mer övertygade om att vi gjorde rätt. Ta öppningsprogrammet som ska kosta 15 miljoner och få Umeå att "höras långt ut i världen och vara synligt från rymden". (Ja, det står så i ansökan till EU!) För att leva upp till detta kommer isen att sprängas bort från delar av umeälven och tusentals renar fås att, till tonerna av körsång, springa genom centrum!


Hur ska makteliten finansiera de verksamheter på 410 miljoner de lovat EU? Ingen vet. De enda säkra inkomsterna idag är 115 miljoner varav 100 miljoner kommer från Umeås skattebetalare. Resten bygger på "förhoppningar" och "positiva signaler".

Makteliten i Umeå gav löften man saknade täckning för! Kostnaderna har dessutom ökat från 300 miljoner till 410 samtidigt som krisen gjort det svårare att hitta sponsorer. Om inte kommunen ska drabbas av ett redigt bakslag kan det bli så att regeringen tvingas bära en betydligt större del av kostnaden än som var tänkt. Frågan är hur mycket regeringen vill bidra med. Om krisen, med rekordhög arbetslöshet, blir bestående kan regeringens vilja att ställa upp minska. I slutänden kan umeborna tvingas betala långt mer än 100 miljoner.

Skolan och omsorgerna i Umeå står inför nya dramatiska nedskärningar. Så även kulturnämnden. Bibliotek kan tvingas lägga ned och föreningslivet riskerar minskat stöd. Motsättningen mellan K14-jippot och vardagsverksamheterna är tydlig. Ifjol hade kommunen ett överskott på 38 miljoner. Vårt förslag var att pengarna skulle gå till äldre- och handikappomsorgen (personaltätheten inom särskilda boenden hade minskat med hela 20 % under tre år vilket inneburit 5 timmar mindre omvårdnad i veckan för de äldre)! Vårt förslag röstades ned. En majoritet beslöt att avsätta de 38 miljonerna till kulturjippot istället för att satsa på fler jobb inom bl a äldreomsorgen.

I ansökan till EU har de styrande även lovat bygga en ny inomhushall på Gammlia, en ny läktare, en evenemangsarena, ett äventyrsbad ett s k Kulturens hus – skrytprojekt som räknas i miljarder. Detta har lovats vara färdigt före 2014! Men flera av projekten är inte beslutade eller ens diskuterade i fullmäktige. Detta framgår inte i ansökan till EU! Alltså: har de styrande satt demokratin ur spel – eller har de fört EU bakom ljuset? De styrande spelar roulett med pengar som borde säkras för skola-vård-omsorg och vardagskultur.

 

1 kommentar
Etiketter: , , ,