Allänningarna = kolonialt tvång

Av , , 8 kommentarer 3

Se inslaget i Västerbottensnytt som aldrig sändes.

8 kommentarer

  1. Östen Stenlund

    Hej Göran, Jag sitter och läser på Västerbotten radios sidor i datorn om Inez Abrahamssons besök hos EU. Man blir glad då EU tycks visa intresse av hur vi har det. Det är nog viktigt att beskriva förhållandena i Europas sista vildmark och att det är befolkningen som gör sin röst hörd. Politikerna verkar inte vara något att räkna med, där gäller partipiskan. Inhemska myndigheter osv. skjuter ifrån sig, ”det är inte mitt bord”. Man mår så mycket bättre om man hittar stationer som visar intresse för sakfrågor och dessutom har stort inflytande och kunskap hur man kan få ändringar tillstånd.

    Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Östen Stenlund !
      Och tack för din fina insats i Storuman häromsistens.
      Jag håller fullständigt med dig på den punkten.
      När jag bjöd in samtliga riksdagspartier svarade centern att man ansåg sig sakna nödvändig sakkunskap för att närvara ?!?
      Samtidigt har samma parti suttit med i riksdagen och skrivit under lagändringar som gör kolonalförhållandena i ärendet än mer prekära !
      Det får en att börja undra hur belsuten tillgår ?
      När man som politiker väjer föör frågor bara för att man inte tror sig kunna ha svar på alla frågor, då måste väl ödmjukheten ha fått sig en allvarlig knäck ?
      Man måste väl kunna lyssna in sådant man inte besitter insikter i, vad har man annars inom politiken att göra ?

      Svara
      • Östen Stenlund

        Hej och tack, jag fick igår kväll telefon från en delägare i besparingsskogarna i Dalarna. Han hade blivit glad att saken tas upp och man är missnöjd även där. Kolonialväldet har tydligen sin utbredning. I TV-programmet Debatt i går kväll framgick det av Landsbygdsministern att man skulle besvära sig till respektive myndighet. Det är bara synd att det oftast inte leder någon vart. Vi får fortsätta på den inslagna vägen, ägarna av stamfastigheter som vill ha kvar Allmänningen på sina ägor ska naturligtvis få ha den kvar samtidigt som den självägande jordägaren måste få bli det.

        Svara
        • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

          Tack för din kommentar Östen Stenlund !
          Jag tror vi är på rätt väg genom att sammanfatta de olika rättsövergreppen och åsidosättandena av äganderätten i en vitbok.
          När vi fått den klar bör vi kunna få ett medialt geomslag samtidigt som vi driver frågan direkt mot EU.
          I morgon ska jag försöka väcka partiledningens intresse för frågan.

          Svara
  2. Bengt

    Det är roligt att G.J.har tagit upp frågan om A-skogarnas vara eller icke vara.Det står faktiskt i lagen om delning av jord på landet att när skogarna har tjänat ut sitt syfte skall de upplösas.Enligt lagen om röstning kommer vi till klarheten att skogarna skall upplösas,§3 anger att ägaren är på ständig eller ärftlig besittning röstberättigad,eller såsom boställe.§ 4 hänvisar till att oavsett avtal eller överrenskommelse kan inte ny ägare rösta.§ 31 hänvisar till i § 3 omförmälde får rösta.nu har lagen om samägda jordbruksfastigheter blivit rättesnöret vad beträffar röstning,lagen har ingen hänvisning till lagen om A-skogar varför den torde ogiltigförklaras eftersom den nya grundlagen pekar på den lagstiftning som är skriven för ändamålet.Detta visar på att den fastighetsuppdelning som skett bör inte stärka en fortsättning av A-skogarna.Något som skulle vara av största betydelse i denna fråga är att G.J. och hans parti kan förverkliga ett införande av en Författningsdomstol.Det är ett måste i ett land som Sverige där tydligen lobbyverksamhet är starkare än de skrivna lagarna.jag fick en fråga hur det skulle gå att uppdela A-skogen där det var så många delägare.Det är enkelt,vi följer det skrivna ordet,varje byalag har handlingar och saknar någon dessa så finns originalet arkiverat.Där finns en karta,kartan anger stamfastigheten samt ett förtydligande om fastigheten är delägare eller delaktig i gemensamhetsskogen.Vidare finns skogsstyrelsens skogstaxering över A-skogen,här ser vi var A-skogens område är utsatt,därmed blir det enskild äganderätt.Inom SÖA är det inte många fastigheter som är vad lagen säger,(delägare)största antalet är delaktigheten i skogen,det är endast skogsanslaget som gäller.Därför uttryckte Kammarrätten i sin dom (985-1995)på sidan 4-5 att A-skogen saknar jakträtt på A-skogens område,detta går även att läsa i en HD.dom från 1938.Nu har detta ändrats av Hovrätten för övre Norrland,det lustiga är att rätten kan inte försvara de lagar som hänvisas till,man slingrar sig i att man inte vet och kan svara på frågorna.Vi får se vad E.U.har för invändning i ärendet.Jag anser att det börjar luta åt en allvarlig förseelse.Visst ska A-skogen upplösas den har tjänat ut sitt syfte,jordbruken är nedlagda vilket var skogens syfte att stödja dess uppbygnad och bestånd.Idag är detta en tummelplats för de som vill styra och bestämma över andra och se till att meningsmotståndare och ägare av skogen skall utfrysas med motivering att,(dem är tokut).Tack Göran för att det finns politiker som har ögon och öron öppna.

    Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tusen tack för de värmande orden Bengt !

      Vi dras med en rad orättvisor som härrär från en tid när respekten för den enskildes rättigheter var ännu sämre än idag.
      Vi hade dragits med i den allmänna yran över vad staten skulle kunna åstadkomma, bara man fick oinskränkt makt över sina medborgare.
      Men Allmänningsskogarna är bara ett exempel på rå oförställd kolonialpolitik, och som domstolarna har väldigt svårt att förhålla sig till, så länge de försöker uppfylla sina demokratiska förpliktelser.

      Vi ser ett samhälle i sönderfall med institutioner som falerar och myndigheter som i många avseenden återspeglar tjänstemännens inkompetens. Godtycke och genvägar förbi grundlagsskyddade rättigheter, samt åsidosättande av offentliga skyldigheter kommer allt oftare i dagen, trots att journalister och andra mediarepresentanter gör allt mindre för att fylla sina förpliktelser som granskare av maktens utövande.

      En författningsdomstol är ett måste i en utvecklad demokrati, där författningssamlingen blivit så omfattande att ingen enskild politiker klarar av att bedöma ifall en ny lag står i strid mot andra antagna författningar.
      Men det sitter en liten socialist på axeln åt de flesta av dagens politiker, där man anser sig kunna godta orättvisor som drabbar minoriteterna, så länge de röststarkaste är nöjda.
      Därmed står Kristdemokraterna ut i flocken som de enda som strider för att få till stånd en författningsdomstol.
      När vi lyckas få riksdagsmajoritet för en sådan kommer de att få fullt upp under ett bra tag framöver, det är ett som är säkert !
      Svenska gamla kolonialmaktslagar behöver städas ut eller anpassas till vår grundlags överordnade stipulationer.

      Svara
  3. Stig Vännberg

    Heja Göran, Östen och Bengt!
    Allt som är skrivet är helt fantastiskt, jag har inte bevakat din blogg Göran på ett tag.
    En sak till som inte är nämnt i kommentarerna ska vi ha inskrivet i den vita boken som ska upprättas och det är rena dynamiten för myndigheterna och även lagstiftarna, men det tar vi då.
    God Jul alla Ni som arbetar för rättvisa i en så kallad demokrati utan författningsdomstol.
    Stig Vännberg

    Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Stig Vännberg !

      Ja, jag är så tacksam för att det finns rakryggade personer kvar som du och ni och att vi tillsammans beslutat oss för att hjälpas åt att tvinga fram sanningen om orättvisorna.
      Jag hoppas att vi snart efter nyåret kan komma till skott med inledande möte för grupparbetet.
      Just nu har jag det lite trångt med att tillvarata så mycket som möjligt av min stormfällda skog innan snön blir för djup.
      Tack för ditt energiska motstånd mot övergreppen och din uthållighet i frågan.
      Sköt om dig broder och ha en lugn och fin helg i harmoni med dina nära.
      Vännen Göran

      Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se