Rätten till arbete

Av , , 6 kommentarer 0

Efter att ha sett hur det ser ut i andra länder har jag börjat fundera över det som varit självklart tidigare,

Jag vet inte hur många gånger jag, under min uppväxt och även senare i mitt vuxna liv, fått mig inmatat att varje levande svensk har en naturgiven rätt till arbete.

Det kan nog vara en sund inställning och inget har dykt upp som förändrat det som självklar utgångspunkt för mig även idag.

Men det som börjat växa fram, är att rätten till arbete inte kan betyda samma sak som rätten till anställning.

Att ha sin frihet att välja utbildning och yrke är, i ett globalt perspektiv, något enastående och fantastiskt. Att dessutom ha fri möjlighet att starta en egen verksamhet och börja konkurrera inom snart sagt vilket område som helst, är även det något ägnat att känna stor tillfredsställelse med.

Det är vad som rätten till arbete betyder för mig.

Däremot blir det alldeles absurt att tro att denna rätt innebär att man har rätten att kräva att någon annan ska anställa och avlöna en.

En anställning går utöver rätten till arbete, och så måste det rimligen vara ifall alla ska ha frihet att själva avgöra och styra över sitt eget öde.

Tyvärr uppfattar jag det som att alla inte delar denna min grundsyn.

Vad tycker du ?

6 kommentarer

  1. Toni Appelqvist

    Det är väl självklart för alla att man inte kan kräva att bli anställd och avlönad.
    Och att starta en egen rörelse får nästan vem som helst göra. Problemet vi har här i inlandet är att hitta en verksamhet som ger tillräcklig avkastning så man kan leva på den.
    Jag inbillar mig att marknaden lokalt är tämligen begränsad. Men då finns även möjligheten att kunna nyttja internet för att saluföra och driva en rörelse. Nu är det så klart inte alla former av företag som funkar på det sättet. Men det gäller att ha en ide som kommer att fungera.

    Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Toni Appelqvist !

      Först och främst behöver man lära sig något som man blir bra på.
      Det spelar ingen större roll vad det är så brukar man kunna få intäkter, bara man är villig att arbeta.
      Hantverkare råder det nästan alltid brist på, men man får räkna med att jobba hårt och inte fuska, samt att hålla sig långt borta från tanken ”att kunden får väl betala vad det kostar”…
      Som entrepenör gäller det att sätta kunden främst och hela tiden utgå från hur man kan göra det så billigt som möjligt för beställaren, utan att göra avkall på baskvaliteten.

      Som entrepenör kommer man inte att kunna räkna med full ersättning för varje arbetad timme, men ibland så kan man lyckas ta ut lite extra och ändå göra kunden nöjd och tillfreds.
      Men det viktigaste är att kunden alltid ska bli nöjd.
      Och har man ingen order eller uppdrag vid något tillfälle, då får man komplettera med att skapa något som går att sälja senare.
      Som en takläggare som tillfälligt blir utan uppdrag, och som då bygger skotergarage för senare försäljning.

      Vi ser en tydlig skillnad i attityder på de som kommer invandrade hit och ofta har betydligt sämre förutsättningar, men ändå lyckas skapa ett litet företag som de kan livnära sig på mellan ströjobben eller enbart.

      Svara
  2. Toni Appelqvist

    Ja visst är det märkligt att våra nysvenskar är mer på ”hugget” gällande detta med att för egen maskin försöka skapa sig ett levebröd. Även om det så klart inte gäller alla. Det finns många som kommer enbart för bidragens skull. Det är inget att hymla med. Lite märkligt är det att dom besitter mer kunskap om vårt bidragssystem än vad vi svenskar gör i många fall.
    Men jag tror att många av dom som kommer hit till Sverige inser att dom troligen blir ”ett” med sitt nya samhälle om dom finns ute i verkliga livet. Och inte bara sitter med sina näa i en lägenhet.

    Svara
    • keka

      Toni, du skriver:
      ”Det finns många som kommer enbart för bidragens skull.”
      Hur många är det?
      Sen fortsätter du med:
      ”Lite märkligt är det att dom besitter mer kunskap om vårt bidragssystem än vad vi svenskar gör i många fall”
      Hur vet du det?…finns det statistik på det?

      Svara
  3. Johnny Holmgren

    Jag är såpass gammal att jag kan med viss säkerhet kan påstå att jag har en samlad livserfarenhet. På 50- 60 talet fanns det i Vilhelmina flera yrkesskolor.
    1959 var jag elev vid dåvarande Malgomajskolan i Laxbäcken, där jag lärde mig förberedande lantbruksutbildning. Mycket lärorikt och användbart i mitt hjälparbete på mina föräldrars jordbruk. Klokt nog insåg mina föräldrar att nya tider kräver ny utbildning och mitt intresse var större för motorer och teknik än för lantbruk, så jag blev antagen vid Vilhelmina Yrkesskola som bilmekaniker elev 1961. Under 3års mekaniker utbildning lärde man sig noggrannhet och hur den tidens fordon skulle repareras för att fungera. Utbildningen avslutades med ett gesällprov och diplom. Direkt efter militärtjänsten som skyttesoldat, så erbjöds jag omedelbar anställning från flera arbetsgivare. Mina kurskamrater fick också anställningar. Att jag under senare delen av 60-talet vidareutbildade mig är en annan historia. Det jag vill framhålla är att en grundläggande hantverkskunskap är av en stor betydelse för den personliga utvecklingen och självkänslan att man duger till någonting. Med den grundtryggheten kan man gå vidare till anställning,uppdragstagare eller egenföretagare. Jag skulle vilja se att en grundläggande yrkesutbildning åter togs upp för våra barn och immigranter som önskade att lära sig något praktiskt som man kan ha nytta av. Jag vet att nuvarande Malgomajskolan har utbildningsprogram inom flera yrkesområden. Om den utbildningen kan utvidgas och bli bredare så att den anpassas till den del av Sverige som vi lever i, där man mer måste kunna lite om mycket istället för mycket om lite,så tror jag att grunden för nya entreprenörer kan läggas.

    Svara
    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Johnny Holmgren !

      Jag tror du vidrör något mycket väsentligt här i din kommentar.
      Trots alla nya tekniska apparater inom IT och Datahantering, så kommer vi även i framtiden att behöva yrkeskunnande inom alla basområden. Hantverk tillhör det vardagligt nödvändiga för at vi ska ha värme i elementen, tak över huvudet och mat på bordet.
      Att ett brett kunnande ger en självständig egentillit och självrespekt kan jag bara skriva under på.
      KKombinationen teoretisk och praktisk kunskap och förmåga är det som gör att man vågar lita till sig själv och kritiskt granska alla nya teser och trosuppfattningar.

      Känner man sig däremot osäker och misstror sin egen förmåga att klara av vardagens förtretligheter och hinder, så är det lätt att man ställer sig handfallen och saknar den gnista som fordras för att starta eget.

      Under min yrkeskarriär har jag mött flera företagsledare som uttryckt saknad över att det inte längre finns självsäkra ungdomar uppväxta på jordbruk, att tillgå. Uppfattningen har varit att unga män och kvinnor som vuxit upp på bondgårdarna, fick med sig en teknisk kompetens över hur man tacklar problem i allmänhet och reparationer i synnerhet, och blev därför en stor tillgång i industrin när de sökte sig till tätorterna.

      Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se