Det goda befruktande samtalet

Uttrycket används av och till i olika sammanhang och av olika politiska grupperingar, och är nog i förstone lätt att ansluta sig till för de flesta.

Men synar vi lite närmare vad som fordras för att få till stånd det uttrycket anger, blir det snabbt lite mer komplicerat.

För att ett samtal ska kunna befruktas krävs avvikande eller rent av motstående uppfattningar !

Att resonera med den som i allt tycker precis som man själv gör, ger bara åsiktsinavel som resultat.

Där sker de facto ingen utveckling.

När man bryter och vrider sin egen uppfattning mot den eller de som är av annan åsikt däremot, kommer svag argumentation att duka under och de enkla lösningarnas filosofi att grumlas av mer komplicerade villkor.

Endräkt är bekvämt och ger möjlighet till snabba och resoluta beslut och insatser , men leder knappast till det uttrycket försöker beskriva. Endräkt leder förr eller senare till enfald, medan mångfald leder till konflikter, vilket ju faktiskt utgör själva tillväxtgrunden för befruktande samtal.

Konflikter är i detta och de flesta andra sammanhang något av godo, men för vilket vi oftast saknar systematisk uppfostran och träning att hantera.

För att ”det goda befruktande samtalet” ska komma till stånd krävs flera parametrar i samklang.

• En personlig integritet och trygghet som inte vilar på konstruerade idelogiska grunder, utan i en egenföreställning som medger distans till alla filosofier och sakfrågor.
• En kultur av öppenhet och respekt för alla andra och de olika sätt att tänka, tycka och resonera som andra uppbär.
• En vilja att utveckla och utvecklas, vilket i sig alltid innebär ansträngningar för alla inblandade.  Obekvämt och inget för den late med andra ord.
• En förmåga att överstyra eller undertrycka sitt kontrollbehov och låta dynamiken i samtalet leva sitt eget liv.

Sammanfattar vi alla dessa förutsättningar blir det snart nog ganska begripligt varför så få av de som säger sig vilja bejaka ”det goda befruktande samtalet”, faktiskt även själva bidrar till att det uppstår.

Vi kan bara betrakta det offentliga samtalsklimatet på ”Tyck till” – kommentarfält, för att förstå svårigheterna. Och inte är det så mycket bättre inom den gruppering som påtagit sig ansvaret att styra och leda oss andra i det som rör det gemensamma.

”Alla kan ju inte älska alla här i världen” sjöng Jejja Sundström i sången Stefan Demert skrev, och beskriver ju enkelt alla de fall där personligheterna bär på alltför stora avvikelser, för att tycke ska uppstå. Men för att åsiktsbefruktning ska kunna uppstå, behöver man faktiskt inte gilla personen bakom åsikten eller argumentationen !