Organisera – att bygga med individer

Max Fredriksson har i sin blogg pekat på alternativa egenskaper hos olika typer av ledare.

Jag vill framhålla en annan aspekt av ledarskapet, nämligen hur man får maximal nytta av alla medarbetare.

Organisationer som byggs upp med kärna bestående av en ”starke man” blir möjligen snabbare till beslut, men besluten blir sällan så väl förankrade att majoriteten av medarbetarna kan känna engagemang för genomförandet.

Om man istället försöker skapa en styrmodell med kraftigt differentierade kompetenser fördelade på flera individer, går mer tid åt till diskussioner innan man är mogen att fatta beslut, men i gengäld finns flera som kan hjälpas åt att lyssna av hela organisationen, samt kommunicera beslut och följa upp och styra genomförandet.

Som företagare har jag alltid varit noga med att försöka få fram minst tre olika persontyper i styrelserna.

Jag anser att man minst behöver en visionär som kan skapa mål, en entrepenör som kan planlägga och genomföra samt en kamrerstyp som håller igen och bromsar de vildaste och mest otyglade projekten.

Det har fungerat väldigt bra för mig anser jag.

Som jag känner mig själv består jag av alla tre typerna, men tyvärr inte i jämviktsläge.

Jag skulle vilja klassa mig själv som 30% visionär, 60% genomförare med bara 10% kamrer.

Många jag känner har motsvarande accentuerade personligheter, fast i andra proporttioner, så jag misstänker att den person som skulle motsvara den perfekta balansen, knappast står att finna ?

På motsvarande sätt kan man på varje position i en organisation hitta styrkor och svagheter hos individerna.

Därför anser jag att den bästa organisationen är den dynamiska, som utgår från vad var och en är duktig på, men samtidigt lyhörd för dolda egenskaper som kan utvecklas till nytta för hela organisationen.

För kommunens del gäller det att hitta kunniga förespråkare från alla viktiga verksamhetsområden, att representera i fullmäktige. Och då inte som röstboskap eller nickedockor, utan som självständiga individer som vill och törs ge sina erfarenheter och synpunkter till den gemensamma utvärdering, som alltid föregår ett bra beslut.

 

9 kommentarer

  1. €dor

    Jag tror den som vill bli en bra ledare (i Vilhelmina) bör ta initiativ till en Pridefestival och gå i spetsen för den. Tänk dig hela Kd-styrelsen med du i spetsen tätt följt av Ronny och Max samt alla övriga sedan. Massor av andra skulle ansluta sig. Vad tror du om det i kontrast till K-G och hans 1:maj demonstration? Ni kunde också sjunga: Sejern är vår, sejern är vår…du kanske tror jag skämtar, jag menar allvar.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Edor Andersson !

      Heter det inte ”med DIG i spetsen…”?

      Skönjer jag inte så lite fördomsfullhet, när du förutsätter att vi som ansluter till KD skulle vara mer intoleranta än du själv ?
      Vet du egentligen vad KD står för, eller tillhör du den grupp som så ivrigt försvarar sin egen inskränkthet att man mellan skäl och vägg kallar partiet för KDS fortfarande ?

      Tidningen Expressen gjorde för några år sedan en blindenkät där man lät svenska försökspersoner svara på frågor som inte normalt ingick i mediapropagandan kring de olika parternas programförklaringar.
      Då visade det sig att svenskar stödjer Kristdemokratisk politik i lika hög utsträckning som i Tyskland. Drygt 40% minns jag det var som egentligen var KD:are utan att de visste om det själva !
      Här i VIlhelmina arbetar vi systematiskt mot att hitta medlemmar ur samtliga näringsgrenar och sociala miljöer för att få den mängfald som är garanten för en god organisation.
      Vi siktar mot att kunna axla det stora ansvaret att försöka styra upp vår kommun från den dikeskörning som vi nu befinner oss i.

      Var inte rädd, utan det finns plats för dig också !

  2. Toni Appelqvist

    Jag märker att du tagit som vana att rätta ord och komma med pekpinnar hur man ”ska” skriva enligt dig. Detta passar dig dåligt.
    Men för övrigt så är det en hel del bra i din textmassa.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Toni Appelqvist !
      Det tycks som att lärarna i svanska har samma inställning som du har. (Inte som dej)
      Resultatet blr att språket förflackas och skräckexemplen är när man helt utelämnar interpunktionen.
      Än vanligare är det att man blandar ihop kasus.
      Stavfel stör mig mindre, men syftningsfel inbjuder till rena missförstånd.
      Tar någon illa upp, för att jag försvarar en riktig satsbyggnad, så får jag be om ursäkt.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Toni Appelqvist !
      Jag har läst din kommentar 3 gånger nu, men får erkänna att jag inte förstår vad du menar?
      Vad menar du blir ledsamt?
      ”Då då vet vat som menas”, ska jag läsa det som , då du vet vad som menas och vad är det jag i så fall vet vad som menas?
      Sista meningen är även den svårtydd för mig. Menar du att jag försöker visa mig smartare och kunnigare än jag är fast jag egentligen vet vad som menas med kritiken mot mitt språkbruk ?
      Kanske jag är för trött i hjärnan för att begripa vad du menar, så det vore en ynnest om du förtydligade dig en gnutta.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.