Ta med SD i nästa regeringsförsök

Det skulle kraftigt beskära deras handlingsfrihet i det offentliga rummet.

Har man ingått en överenskommen kompromisslösning så försvinner ensamrätten att äga frågan och partiets identitet måste byggas utifrån den praktiska handlingen i det gemensamma beslutet.

Det skulle vara väldigt intressant att se hur mycket progressivt attackutrymme som återstod, när SD blev en av flera partiorganisationer bakom propositionerna till riksdagen ?

Och skulle de då återigen välja att sänka sina allianskollegor, så  skulle de med största sannolikhet dra på sig väljarnas kraftiga ogillande över det kaos detta åstadkommer i den nationella politiken.

Men frågan är om de verkligen skulle anta utmaningen att sitta med i en samlingsregering ?

Å andra sidan har de knappast någon ytterligare möjlighet att spela ut samma trumfkort en gång till, så de sitter i ett dilemma nu, hur än de väljer att ta sig vidare.

Men de är de ju inte ensamma om.

Ett nyval ger knappast något radikalt annorluna resultat än de nuvarande proportionerna och valdeltagandet torde inte ens nå upp till samma nivå som septembervalet.

Möjligen kan (S) förlora på misslyckandet i regeringsbildningen, men vart de rösterna tar vägen törs jag inte gissa ?

Det börjar likna Italien allt mer och den enda rimliga lösningen jag kan se är att inkludera så många att man får en rejäl riksdagsmajoritet. Då kan man inte fortsätta frysa ut SD, hur mycket man än ogillar vissa enstaka delar av deras programförklaring.

Frågan är bara vilka partigrupperingar som verkligen skulle kunna kompromissa sig samman, trots att alla under lång tid trängt ihop sig kring mittenfåran ?

2 kommentarer

  1. Östen Stenlund

    Hej Göran,
    Intressant resonemang du tar upp. De flesta, om inte alla partier har sin tid att mogna. Om man ser till sossarna på -20 talet byggde man upp ett rasbiologiskt institut som skulle forska fram bättre och sämre sorts människor. Man var ute och mätte skallar mest här uppe i norr för att få fram teorier att de kortskalliga var en underlägsen ras som inte var värdig att äga marker, man befallde läkare att rapportera in underlägsna människor för att bli föräldrar och därmed skulle steriliseras.
    Det finns mycket mer som skedde inom alla partier från den här tiden, men det anmärkningsvärda är att mycket av teorierna levererades till Tyskland.
    Det som pågår nu tycker jag är lite att kasta sten i glashus. För de som drabbades att dessa —–fasoner blev inte tillvaron så lätt.
    Har man nu lärt sig något av sin egen historia borde man vara mer ödmjuk och som du säger, tala med varandra.
    Första kammaren hade en riksdagsman Erik Brant, han skrev till Norge och föreslog Hitler som fredspristagare 1939 trots att man visste vad som pågick redan 1937 i Tyskland.
    Pressen törs inte tala om liknande saker för då ryker presstödet. Detta förfaringssätt har Inga Britt Ahlenius lärt oss.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Tack för din kommentar Östen !
      Intressant att du tar upp det enda namn jag verkligen högaktar, nämligen Inga-Britt Ahlenius !
      Maken till rak och uppriktig person får man leta efter.
      För några år sedan gjorde jag en hel artikelserie om det nationalsocialistiska medlöperiet från de flesta svenska politiska partierna.
      Ja, till och med en del kyrkliga organisationer inrymde vissa tider en del märkliga sympatier åt samma håll.
      Läkare, jurister och många poliser tycks även de ha fattat tycke för den formen av socialism.
      Sedan svängde det och pendeln låg under många decennier åt andra hållet, men acceptansen för att samhället kunde stj’äla från den enskilde var den förenande faktorn mellan de båda paradigmen.

      Inte ens i våra dagar har intelligensen och insikterna helt slagit igenom.
      Vi kunde ju helt offentligt höra Anna Kindberg-Batra fastslå att storstadsbor generellt var mer intelligenta än lantisarna.
      Själv har jag svårt att se någon grund för ett sådant uttalande, men däremot skulle jag inte reagera ifall någon påstod att lantisar var generellt mer allmänbildade !

      Fördömandet mot det nya partiet SD förtjänar en fördjupande granskning och för det tänker jag skriva ett separat inlägg som kommer här inom kort.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.