Snabbt tillfrisknande
Nu är svenskarnas sjukfrånvaro återigen nere på samma nivåer som övriga Europeiska länders.
Sänkt ersättning från Försäkringskassan i kombination med jobbskatteavdragen anses allmänt vara det som mest bidragit till förändringen.
II så fall är det ju inte medicinska eller biologiska faktorer som varit avgörande, vilket direkt emotsäger attityden från de evigt trosvissa, som hävdat att sjukfrånvaro helt baseras på sjukdom och att den inte är flexibel.
Det sista argumentet brukar vara att med minskad ersättning går folk till jobbet även fast de är sjuka.
Men det argumentet vilar på väldigt svaga grunder, då sjukförsäkringens tillskapande byggde på att man skulle ha nytta av den just bara när man var FÖR SJUK för att kunna jobba. En snorkuse i näsan, bakfylla eller försovning var aldrig avsedd att bli legitima skäl att belasta försäkringen.
Att de som verkligen behöver försäkringen också drabbas av de striktare reglerna och den hårdare kontrollen är däremot mycket beklagligt och vittnar om en attityd av kollektiv bestraffning som genomsyrar vårt samhälle.
En rest från kollektivismens högsäsong under slutet av förra århundradet.
Det är beklämmande att inteheller Alliansen klarade av att reformera systemet på ett mer precisionsmässigt sätt.
Att sedan Försäkringskassans handläggare tydligen utbildats till bokstavstrogna byråkrater, utan egen förmåga att nyttja det utrymme till flexibilitet som finns i alla regelsystem, minskar inte ansvaret för den minister som skötte reformeringen.Christina Husmark-Persson (M) ledde reformarbetet och fick sedan foten av uppenbara skäl.
Men ingen tog vid och städade bort de brister som smög sig in som orättvisor i handläggningen.
Senaste kommentarerna