Jag anar ugglor i..

..holken !

Körde förbi en av mina knipholkar efter att ha varit ute och vittjat näten.

Stod en stund och lockade på valpen och i holköppningen klev då en skarpkload uppenbarelse fram.

Hon flög inte iväg utan satte sig i holköppningen och iakttog våra förehavanden.

Tyvärr hade jag bara mobiltelefonens lilla fotoöga att dokumentera med, så kvaliteten är därefter.

Men jag blir lika varm i bröstet varje gång jag ser någon av mina många hyresgäster.

Det behövs mycket holkar i våra städade skogar, där hålträden blir allt ovanligare.

KD i Vilhelmina har gjort holken till en av sina ikoner och du kommer att upptäcka allt fler sådana i våra skogar.

Nu har även VIlhelmina kommun inskrivit holkarna i sitt nya skogsbruksprogram, efter vilken förvaltande entrepenörer har att rätta sig. Det tycker jag är mycket glädjande beslut och ser med förväntan fram emot vad det kan betyda för fågellivet i och runt samhället, men även ute i de rena produktionsskogar som kommunen förfogar över. Något för skogsbolagen och privata skogsägare att ta efter ?

Hellre en uggleholk per hygge än förstörda tallplanteringar genom ohämmade sorkpopulationer.

Hellre 5 mesholkar per hektar än permitrinbesprutade plantor för att förhindra insektsangreppen.

Det är rätt väg att gå och skapar möjligheter för några ungdomar att starta lokal serietillverkning som alla tjänar på.Pärluggla 2015

2 kommentarer

  1. Gunilla Billman

    Hej, så roligt att höra att du fått hyresgäster redan. Själv väntar jag med spänning om samma gäster återkommer till mina holkar även i år.

    • Göran Jonzon (inläggsförfattare)

      Knipholkarna har ju den fantastiska egenskapen att de kan hinna med två familjer under året; först ugglorna som snart nog kan hinna lämna boet om sorktillgången är god och sedan en andfamilj som tar över om man har tur.
      I vilket fall ger det belöning för den som tar sig tid att snickra ihop en konstgjord bostad, att se hur tacksamt den tas emot.
      Samma glädje kan den få som vet hur man ska bygga en ny lekplats för fisk och sedan verkligen tar sig i kragen och genomför det också.
      Men intresset är ännu så länge bedrövligt lågt för allt liv under vattenytan, i jämförelse med fågellivet som står för vårserenaderna.
      Jag önsker det vore annorlunda, men kommer att arbeta för att ändra på den saken så länge jag orkar och förmår.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.