Hotet kommer inte att försvinna av sig självt.

Ett samhälle som så till den graden övertygat sina medborgare om den ”rätta vägen”, att de var och en utan betänkligheter offrar sina liv för att förinta sina motståndare, blir alltid mycket svårt att besegra.

Många av oss minns de japanska självmordspiloterna under slutfasen av andra världskriget.

Ännu längre tillbaks ingick det i Spartanernas krigsföring att utgå från att ens eget liv var underordnat striden.

Vikingarna hade även de en stark tro på att gudarna skulle belöna den  som stupat i strid.

Hjärntvättade soldater går bara att besegra genom att antingen högteknologisera kriget och bemöta dem med lika själlösa maskiner som stridsrobotar, eller genom en omfattande avkodningspropaganda innan striden brutit ut.

Idag har vi Al Ouaida som systematiskt laddar upp sina mänskliga torpeder att skickas in i Europa, USA och Israel.

Vi får nog snart börja välja hur vi taktiskt ska agera för att möta hotet från terrorn.

Al Quaida har sina fästen i mellanöstern och nordafrika och vi förväntas ta hand om alla som flyr därifrån.

Det kanske vore bättre för alla att vi gick in med enade krafter och dels utrotade de celler som skapar monstren, men samtidigt satsar kraft och resurser på att bygga upp de samhällsstrukturer som raserats där?  Det blir kanske billigast i längden?