Min underbara, vackra och mycket graciösa förkylning har kommit tillbaka. Vi spenderade hela veckan ihop och i torsdags kunde jag äntligen äntra Herr Sahlgrens imperium utan att smitta varenda levande varelse. Och i fredags, efter jobbet, så ringer Anna och skriker i mitt öra. Hon har fått ett stipendium!!! My pumpkin har fått ett stipendium, så hon sa till mig ’Jag skiter i dina ursäkter för att inte kunna dricka skumpa med mig ikväll, dom finns inte längre! Vi ska fira ikväll!!’
Och vi började fira, vi hade jättetrevligt hos Anna och åkte sen till Joannis och ungefär där någonstans gjorde min förkylning come back. Slemproduktionen i min hals ökade markant och min näsa slutade andas. Underbart.
Klockan 11 satt jag på vagnen hem. En timme senare sov jag som en gris i min säng.

Idag har jag inte gjort många knop. Bokat tvättid, hängt upp kläder, ätit fil och faktiskt varit på apoteket och inhandlat ett överlevnadskit.
Jag har även tagit ett moget beslut om att hoppa inflyttningsfesten jag är bjuden på ikväll, isället ska jag åka och hyra film och inta soffläge.

Utöver detta har jag endast ilandsproblem, som att min kappa behöver kemtvättas men jag inte tar mig tid att åka dit med den. Eller som att jag inte behövde handla annat än the när jag var på hemköp idag.

Anna berättade förresten något ganska roligt för mig igår.
Vi hade en patient hos oss för ett tag sen som låg ganska länge. En ung man som jag kom väldigt bra överens med och så åkte han vidare till en annan avdelning och de va inte mer med de. Men iaf så hade han varit och hälsat på en dag när anna jobbat och frågat efter mig, för att han ville tacka mig för god omvårdnad och stöttning och lite sånt. Och jag bev så glad! Sånt får en att vilja fortsätta inom vården.

Dags för filmhyra.

So long!