Det drar kallt

Kallt och dragit. Bostaden går verkligen in för att profilera sig som ett bolag där miljön ska komma i första hand. Bilplatsen har tvingas säga upp, så att hyran av en stolpe lär mångdubblas. Jag är så svagbent att inte orkar gå till den plats där all min överblivna mat ska samlas. Det blir en uppgift för mina gäster.

Det klart att de undviker att besöka mig, när jag bjuder på rutten mat ur papperspåsar som är fulla med bananflugor.

Mångdubblas p-platserna så måste jag på sikt göra mig av med min fina lilla bil – den som jag tar mig till matbutiken med och åker till veckans Gubbfika. Alla människor är inte lika pigga och raska som Bostadens miljöplanerare.

Marken under mig sluttar brant. All energi slukas av smärtan. Orkar rakt ingenting.

Vad gäller den så kallade vårdapparaten, så har den i mångt och mycket anammat Tystnadens strategi.  De kniper käft till dess patienten blivit nergrävd i vigd tjälfrusen jord.

Lev väl.