Mellan dröm och verklighet

Av , , Bli först att kommentera 5

Vaken och sovande på samma gång

 

Vaknade 04.00. Sovit klart. Fyra timmar. Parkinsondrömmar som i korthet kan beskrivas att man fastnat mitt emellan två världar: Djupsömn och vakenhet. Man kan verka vaken, sitta på sängkanten och småprata, kliva upp och äta, utan att minnas det på morgonen. Men på diskbänken står tallrikar. Brödet ligger för öppen drager. Torkat. Där – mitt högen av porslin står en kvarglömd mjölkförpackning och ett paket Bregott vars innehåll har antagit en flytande form. Vaknar av mitt eget skrik, ofta har jag varit jagad; folk vill spöa upp mig av någon anledning. Denna typ av sömnstörningar när man har ena benet NREM-sömnen (djupsömn) och vakenheten, kan man hitta på vad tusan som helst. Man kan falla nerför trappor, finna sig i köket i tron att man är på toa. Sömnstörningar i sin extrema form, har lett till att folk faktiskt tagit sina liv (sovande).

Sova bör man annars dör man!

 

Det är farligt att sova för lite och för lite är mindre än 6 timmar. Jag sover under mina dåliga perioder 3-4 timmar – vilket gör mig trött och ofokuserad dagtid. Den korta sömnen startar en inre stress då blodsockernivån går upp, blodtryck och pulsen går upp, liksom att immunförsvaret blir sämre, skapar hunger och på sikt så leder det fördubblad risk för cancer, stroke, hjärtinfarkt, depression. Kortare liv ju mindre vi sover. Vi i I-världen sover för lite, vilket fått WHO att tala om en epidemisk sömnbrist. De som sover gott och 8 timmar har en utvilad hjärna som har en bättre inlärningsförmåga, ett bättre minne vilket leder till att vi kan fatta mer logiska beslut. Framför allt, sjusovarna har en bättre psykisk hälsa.

Varför sover vi? Under evolutionen borde vi ha gjort oss av med åtskilliga timmar med sömn. Grottmänniskorna och de som senare drog sig ut på savannerna, var ju rysligt sårbara när de var tvungna att sova, samtidigt som sabeltandade tigrar och stora krokodiler jagade om natten, och käkade sovande grottmän. Om de varit vakna hade dessutom haft mer tid att samla mat och jaga.

Drömde fram Yesterday?

 

När man läser om sömnen/sömnbrist så inser man vi bär på en kemisk fabrik inne i våra skallar; vissa hormoner ska minska, andra öka, vi måste ”kylas ner” för att få optimal kroppstemperatur. Sen stöter man på dem som drömmer kreativa drömmar. Paul McCarty har påstått att han vaknat nynnande på låtar som blev riktigt hyggliga: ”Yesterday” och ”Let it be”. Många författare beskriver hur de efter en god natts sömn vaknar och vet hur romanen ska börja/sluta, somliga har drömt fram flera kapitel i en bok.

Men för oss sömnlösa författare väntar en förmiddag av trögt tänkande och med risken att immunsystemet  kraschar så att vi dör mitt i en mening av blodförgiftning.

Kämpar på med korrekturet till romanen ”Älskade Ester”. Har problem med slutet. Men det löser jag  – när jag fått sova 8 timmar i rad (vilket inte hänt de senaste 30-40 åren …

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Farlig lögnare

Av , , Bli först att kommentera 10

En farlig lögnare.

Nu är Joe Biden formellt president, genom kongressens beslut. Äntligen. Demokraterna vann efter de mest kontrollerade och rättvisa valen någonsin. Men Trump vägrar acceptera inse det, utan fortsätter om att tjata på om detta valfusk som bestulit honom makten. Trump hetsar mobben av konspirationsstinna att storma kongressen. Torde bara vara början i det som är en attack mot demokratin. Han har struntat i coronapandemin, säger att klimatkrisen är en lögn, ett påhitt, att allt i pressen är fake news. Han har gett dumheten ett ansikte.

Trumps förebild?

Trumps tal till demonstranterna under gårdagen, då han eldade upp massorna genom återigen varna för vänstervridna Demokraterna och journalisternas fake news – och om ”stölden” av makten genom ett landsomfattande valfusk. En stor, svart lögn. Han uppmanade ”patrioterna” att gå mot kongressen och de konspirationstroende lydde naturligtvis sin ledare och gick till attack mot Kapitolium, demokratins hjärta. Så nära en statskupp man kan komma. När Trump sedan pliktskyldigt försökte lugna sina underhuggare och be dem att gå hem, var han tvungen att lägga till: ”De stal makten av oss! Trots att vi vunnit en jordskredsseger!” Pöbeln tycks i sektledaren Trump se en gudomlig ängel, som ska rädda Amerika. Attackerna mot demokratin i USA lär fortsätta. Attacken mot journalister och media i stort, påminner ju om hur tyrannerna gör i diktaturer. De gör sig av de som granskar makten – vilket är en av demokratins hörnstenar.

QAon konspirationsälskare.

Trumps anhängare är inga änglar. Inte heller verkar de vara särskilt bildade. Trump är en sektledare och anhängarna sväljer lögnerna med hull och hår. Precis som i religiösa sekter, uppfattar anhängarna kritiken som ett tecken (från ovan/djävulen) att de har rätt – det är ju de onda tungorna som attackerar Trump och de ”troende”. Han har ju inte ens tagit avstånd från den stolliga QAnon-rörelsen som är den bärande konspirationsteorin. De menar att finns det en global, dold makt som styr USA. En klassisk konspirationsteori, en otäck och knäpp sådan, med rötterna i medeltidens konspirationer mot judarna som stal kristna barn och drack deras blod. Den nutida varianten är Trump den ende som kan stoppa de blodtörstiga, hemlighetsfulla pedofilmonstren. QAnon tror (vet???) att denna stora, mäktig konspiration styr USA  (förstås av ondskefulla Demokrater och folk från Hollywood) – bestående av satanistiska pedofiler, barnätande monster. Bland de som styr denna ”pedofilliga” är enligt enligt QAnon är bland annat: Hillary Clinton, Barack Obama, Oprah Winfrey och Tom Hanks.

Trump får återgå till att leka affär och bygga stora hotell – men vem tusan vill göra affärer med en man som talar osanning och ljuger så att tungan blir svart.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Minnets pussel

Av , , Bli först att kommentera 8

Coronan – pesten 2020.

 

Ett nytt år – 2021. Åren blir allt större tal, allt svårbegripligare. Brukar försöka skriva krönikor om det gångna året med tjusiga formuleringar och allvarliga analyser av världsläget, men hela fjolåret ligger i dis. Kortfattat kan jag väl säga om året 2020: Ett riktigt skitår! När jag försökte börja på denna blogg för tre dar sen, så var det tomt i skallen. Ett ord blinkar nu: Corona, Corona … som fick mig att sitta inomhus april-maj. Efter att ha lurat mig själv i juli-augusti att det hade vänt, att det inte skulle bli några fler perioder av isolering och plågsam ensamhet, men i november kom ”andra vågen” och nu talar man om en tredje våg.

Nyinflyttad på Ersboda.

Flyttade sista mars från Backenvägen 9 (efter 14 år) på Grisbacka till Ostvägen på Ersboda. Fan, nu minns jag. Jag satt ju isolerad oktober-december 2019 och januari 2020, då benen inte bar och jag inte kunde ta mig nerför trappen. Dottern handlade mat åt mig. Jag jagade en lägenhet med hiss eller på bottenplanet, men hade inte ork att försöka byta till mig en lägenhet. Särskilt då jag inte tog mig nerför trappan och sen åka och kika på de bytesobjekt som dök upp. Kontaktade kommunen, fick först ingen hjälp – till dess Guran klev in i leken. Lösningen var att göra mig till ett ”socialfall” och få en ”nödlägenhet” med hiss. Så jag hyr en lägenhet av socialförvaltningen, som ägs av Bostaden. Har alltså som ”socialfall” inget förstahandskontrakt – men jag kan få det i april, efter ett år, om jag har skött mig, betalat hyran i tid, inte gjort hål i parketten, rivit ner tapeterna …

Man kan bli knäpp av isolering.

 

2020. Tre polacker flyttade åt mig för 5000 kronor. De tryckte in alla min prylar, ”mitt liv” i en lastbil och lade prylarna i fel rum, då ingen förstod svenska. Knäppt minne. Gav bort 1100 böcker – mitt livs stora sorg.

Inga föreläsningar, inga pengar. Coronaeffekt.

 

Läkarna började fatta hur multisjuk jag var och att borde behandlas som en ”helhet” och det blev en jäkla fart på flera av dem – men sen försvann de. Hopplöst fall? Jag lär ändå snart dö. De som sover mindre än 6 timmar per natt (jag sover 4) förkortar i snitt livet med 20-30 år. Min diabetes förkortar mitt liv med 20 år, min bipolära sjukdom 20 år, isoleringen 10 år (lika farligt att tvingas till ensamhet som att röka 15 cigg per dag), stroken jag hade ökar risken för fler, låt säg 10 år. Jag borde ha dött för 80-90 år sen … Ser inte bra ut.

Blev stark av rehabilitering.

 

Mådde prima av att få komma till neurologirehabiliteringen och tokträna i 4 veckor, de två sista kunde jag inte fortsätta då personalen blivit smittade och fått covid-19. Mådde bra i tre veckor, sen fick jag ett skov i min Parkinson och drabbades av en jävligt plågsam smärta som flyttade runt i kroppen.

CNN. Vädergubbar rapporterar från valet. Trump förlorade!

 

Julen nyår och trettondagen har firats tillsammans med rara Lena. Just nu i Skellefteå, men vi åker till Umeå på tisdag.

Älskade Ester, min hjältinna, räddade mig.

Det som håller mig vid liv är skrivandet på Ester-romanen. Just nu är jag inne på en rejäl omskrivning. Rättar stavfel, tog bort den viktigaste bifiguren, fick ändra berättarperspektiv. Mycket sittande. Svullna fötter. Men det blir en bra roman. Förlaget vill ge ut den redan i vår, så det hastar. Förläggaren säger att jag bara får skriva två tim på förmiddagen och två timmar på em. Men då blir ju inte romanen klar förrän om ett par år. Skriver, tänker så mycket långsammare pga av min Parkinson. Så åttatimmarspassen blir som tå timmar för fen år sen.

Varning – spela inte IQ-spel med denna kvinna.

 

Leve vaccinet!

 

Lev väl! Glöm inte: ”Vi måste glömma för att kunna minnas.” (Slas)

Bli först att kommentera

Datorn dog!

Av , , Bli först att kommentera 7

Klev i går upp vid femsnåret för att under ett par, tre timar hinna rätta i korrekturet, då det var meningen var att vi denna dag skulle ha begett oss mot Skellefteå. Gårdagen var tänkt att användas till att utan stress packa våra väskor och städa lägenheten. Men då hände det som inte fick hända: Datorn kraschade!

Som tur var hade jag sparat korrekturet på USB-sticka, 30 sidor som jag rättat dagen innan. Innan jag lade mig kvällen före, vid 01-tiden, så fick jag  en ingivelse att spara dagens arbete. Tur det. Har 80 procent av mina texter lagrade, men glömt att exempelvis spara de fem novellerna jag skrev för ett par veckor sedan och studiematerialet till Vårdfacket och ABF. Bilderna har jag ju i mobilen.

Jävla datorer!Jag var tvungen att bege mig ut Coronavärlden och snabbt köpa en ny stationär dator och en skärm, en del kablar, ett nytt Officepaket – och en extern hårddisk som med jämna mellanrum sparar ALLT som finns i min nya dator.Har haft svårt med molntjänsterna som inte alltid sparat det senaste jag skrivit, utan jag har joxat på med små USB-stickor. Nu fick jag betala surt för denna inställning. Det verkar vara på det viset att dagens datorer tillverkas för att bara hålla i tre år. Ungefär med så ofta har jag fått köpa ny utrustning. Det tog hela gårdagen och en bit in denna dag, med att på nytt installera appar, program, texter … och sen jävlas med alla miljoner lösenord som fanns nerkluddade i en liten svart bok där jag skrivit upp dem alla. Nästan alla …

Texterna till Podcasten försvann.


Håller mig för skratt.
Skriver vidare. Ester ska i hamn. Om så jag stryker med av ett Corona virus. Eller blir det månne ett datorvirus som däckar mig?

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Ester i VK

Av , , Bli först att kommentera 9

Ester Nilsson i VK

I gårdagens VK publicerades två kapitel ur min kommande roman ”Älskade Ester”. Har fått en enorm respons från läsarna och flera vill köpa den roman som ännu inte är klar. Alla fina ord värmde mig. Det gick med ens lättare att rätta stavfelen i korrekturet som min förläggare upptäck under sin genomläsning. Sen ska korrekturet tillbaka till förläggaren så att han kan läsa texten en gång till och sen ska jag rätta eventuella kvarvarande fel.

Efter det ska ytterligare två personer på förlaget lusläsa texten, sedan kommer korrekturet åter till mig. Jag ändrar fler fel och grammatiska kullerbyttor, men då är vi inne sluttexten som jag brukar läsa igenom ett par-tre gånger. Så det räcker inte  med att skicka in en text och få den tryckt. Korrekturläsningen är den tyngsta delen i skrivandeprocessen. Men ack så viktig. Förlaget och min noggrannhet leder alltid till att texterna är befriade från irriterande små fel.

Inledningstexten i VK

Även om texten inte gått genom hela systemet av korrekturläsare och rättandet av alla småfel, tackade jag ja till publiceringen, Jag satt en hel dag med texten och den korrekturlästes även av redaktören. Det var för en dryg månad sen. Tre dagar innan publiceringen läste jag igenom texten återigen, för säkerhetsskull. Jag fann drygt tio fel – i en text som vi tidigare varit idiotsäkra på. Lättad skickade jag en ny version, den tredje, till Roland Edlund på VK. Ändå slank ett fel igenom. Men det må så vara. Ingen har klagat.

Utdrag ur texten:

Från en tidigare intervju.

VK våren 2020

Ett Gott Bättre År

Av , , Bli först att kommentera 7

God fortsättning 
och ett gott Bättre år!

 

Några julkort till minne av firandet av en jul där vi alla satt i sociala bubblor (max personer). Julen där många blev sittande i sin ensamhet och där isoleringen fortsätter in i år 2021. Vaccinet är på väg! Nu kan vi ta upp striden mot Coronaviruset och hotet från pandemin som hotar mänskligheten.

Sen har vi de som sjunger: ”Staffan var en stolledräng” …

Jag har vid flera tillfällen de senaste dagarna stött på förljugna, påhittade bilder och texter som påstår att vaccinet kommer att döda oss. Å dessa obildningsbara som drivs av kunskapsförakt och låter sig inspireras av den ena knäppa konspirationsteorin efter den andra.

Tomtefar

Surtomten

Ester Nilsson

Kent å Lena

Leve vaccinet!

Bli först att kommentera

Julfirande under dödshot

Av , , Bli först att kommentera 7

Krönika i Lokaltidningen
under vinjetten ”Mina tankar” 2020-12-23

 

Julen 2020 blir onekligen eljest. Det hjälper inte att julaftonens ritualer är huggna i sten. Årets jul firas under dödshot, vilket naturligtvis får konsekvenser. Varje hushåll ska bilda en ”sociala bubbla” där max åtta personer får plats. Storhopen av de som under åren varit återkommande gäster på ett visst ställe, får vackert bilda egna bubblor. Vi måste välja bort bekanta, nära och kära, och med detta smittläge är det gamlingarna som i första hand lämnas åt sin ensamhet.

Ensamheten håller på att bli världens största gemenskap.

Men vi har inget val! Vi befinner oss i krig mot en osynlig fiende. Det är allvar nu. Men go vänner, tappa inte hoppet, för då förlorar vi även framtidstron. Vi behöver ana ljuset där framme. Vaccinet är ett sådant.

I den ofrivilliga ensamheten är det viktigt att skapa såväl rutiner som struktur. Långtråkigheten kan leda oss rakt in i fördärvet. En del får för sig att livet blir roligare med hjälp av brännvin när det istället handlar om lånat mod, till skyhög ränta. Andra söker kickar genom att spela bort hus och hem och satsa rejält på en idiotsäker lottorad. Den psykiska ohälsan ökade redan före coronavirusets tid. Väntar en psykisk pandemi i framtiden?

Sprickorna i samhällsbyggets fundament blir allt bredare.

Från åren som sjuksyrra minns jag en hjärtskärande händelse. Tidigt på julafton satte sig en finklädd gubbe i korridoren och sken som han vore stjärnan över Betlehem. Sonen skulle hämta honom. Gubben väntade förgäves hela dagen. Att den kvällen se gubben ligga till sängs och stirra mot taket med vattniga ögon, var att se ensamheten i sin allra sorgligaste skepnad.

Vi är flockdjur som blir olyckliga om vi hamnar utanför gemenskapen. Ensamheten startar ett ”tyst” stresstillstånd i kroppen som till slut gör oss sjuka. Ofrivillig ensamhet är lika farligt som att röka 15 cigarretter om dagen. Vi reagerar på samma sätt som när grottmannen övergavs av flocken mitt ute på savannen.

Släpp inte taget, ge inte upp. Sänd en tanke till alla de som måste isolera sig för att överleva. De gör sin samhällsplikt och genom sin isolering undviker de att belasta vårdapparaten. Tänk på det. Till alla er ensamma: håll er i form – en dag vänder det till det bättre.

Trots alla virus har julen anlänt. Nästa år kan vi kanske samla hela klungan igen, men inte i år. Vår stund på jorden råkade sammanfalla med pandemin. Vi får göra så gott vi kan av den här julen. Granen är pyntad, ljusslingorna upphängda, klapparna framlagda och Kalle Anka sänds som vanligt, maten är klar. Men se till så att tomten håller sig inomhus.

God jul!

Bli först att kommentera

Julfirande 2020

Av , , Bli först att kommentera 11

Det lackar mot jul vilket föranlett mig att städa min tvårummare på Ostvägen i Umeå. Får ju främmande över julhelgen. Tur att jag har Lena, annars hade jag fått fira julen ensam här på andra våningen. Riktigt trist är att det är första gången inte kunna fira julen tillsammans med min dotter. Smittrisken är för stor då hon arbetar i butik och sambon även träffar många i sitt jobb. De har inte möjligt att sitta i karantän innan en eventuell träff.

Jag och min dotter

Visserligen har jag många gånger firat denna gemenskapens högtid helt allena. Antingen för att jag jobbat som sjuksyrra eller inte varit i psykisk balans för att trängas med för mycket folk och skrikande ungar som spridit ut en par kubikmeter julklappspapper i huset, som motsvarar ett mindre kalhygge. Jag har hela livet att inte orka hänga med i samtalen ifall det är för många kring matbordet (eller i klassrummet). Tidigare var det min ADHD som gjorde att jag tappade fokus och började tänka på annat, vilket kom mig att uppfattas som sur och tvär. Nu har denna oförmåga, att inte hänga med i samtalen, förstärkts av min Parkinson. Detta slow thinking gör att jag inte har en chans att hinna med i samtal som förs med fler än tre personer. Så jag undviker numera större sällskap, inte bara pga av pandemin, utan lika ofta för det utanförskap jag känner när jag jag hamnar utanför samtalet.

Ester i helgens VK

I helgen publicerar VK två kapitel ur min kommande roman ”Älskade Ester”, vilket är en ynnest att få så mycket utrymme i Norrlands största tidning, som inte ens ansåg sig behöva recensera min förra roman ”Män som spelar schack”  Detta efter att tidigare fått alla mina romaner omskrivna i den tidningen. Likadant var det med Norran. Jag tycker nog att en lokalpressens kulturella uppgifter är att följa de författarskap som finns inom tidningens spridningsområde, men istället så finns där en fåfäng tävlan mot storstadstidningarnas. Det leder till att bara kändisar blir recenserade. Jag har ju själv varit kulturredaktör på Folkbladet och då var tidningens ambitioner att i första hand skriva om kulturen på det lokala planet.

Min empatiske förläggare Göran Lundin.

Min förläggare är orolig över min ohälsa, då jag tillbringar minst åtta timar vid datorn för att arbeta med Ester-romanen. Att det blir så många timmar beror på min Parkinson dragit ner tempot i skrivandet, både mekaniskt med fingrar som inte lyder, och att trögheten i mitt tänkande och dålig fokuseringsförmåga leder många småfel och att jag ofta hamnar i märkliga stickspår, som tvingar mig att skriva om och skriva om. Men sittandet leder till sämre balans, sämre gångstil, mera värk och svullna fötterna (får knappt på mig mina nya kängor). Planen har från förlagets sida varit utgivning under vår-vintern och då brukar publiceringen ske i februari-mars, men jag tror mer på april-maj. På grund av min tröghet – och omfånget som närmar sig 500 sidor. Men jag är tacksam att få tillhöra ett litet förlag där det finns plats för empati och medlidande. Inte bara ekonomiska spekulationer som kan leda till att unga författare som fått ge ut en eller två romaner på dessa Drakar, sparkas ut för att de säljer för dåligt. De flesta författare säljer dåligt de första tio åren, om man nu inte skriver en bestseller.

Om vi inte hörs innan julen:

God Jul på er
alla vänner och bloggläsare.

Tomtefar

Bli först att kommentera

Lögner om vacciner

Av , , 2 kommentarer 11

Vetenskapen och forskarvärlden är under attack. Det som varit fakta om vår tids stora frågor som klimatförändringar, miljöfrågorna. Dit hör även de vaccinationer som vi gett mot barnsjukdomar, osanningar, fake news, som sprids i stora mängder på sociala medier. Forskarna framställs som lögnare och lakejer till läkemedelsindustrin. Beprövad vetenskap slits i bitar av konspirationsteorier.

Är uppgiven och förbannad efter att sent i gårkväll sett SVT dokumentären ”Vaccinationskrigarna.” Journalisterna Malin Olofsson och Anna Nordbeck, har under ett drygt år infiltrerat antivaccineringsrörelsen; en rörelse som sprider sig över hela världen. Frontfigurerna som ofta saknar medicinsk utbildning sprider lögner och talar om ”vetenskapliga bevis” som inte finns. De påstår att alla sorters vacciner är gifter som orsakar allt från autism till dödsfall. Det kan till och med vara en del av en stor, hemlig sammansvärjning. Till stor del består rörelsen av oroliga föräldrar och föräldrar till autistiska barn. Den går även att passa in i trenden av allmänt missnöje och en trötthet med den ”gamla” världen.

Forskning som under strikta former lett i bevis att massvaccinationerna av barn räddat miljontals liv, sågas av ”experter” som varken har medicinsk utbildning eller inte kan lägga ett enda vetenskapligt bevis som styrker deras påståenden. Den största spridningen av rörelsen sker i I-länderna, i synnerhet Europa och USA. Märkligt nog dras unga, välutbildade människor till rörelsen. Men det är ju en tid då det är inne med att följa sin EGEN magkänsla och att skaffa sig en högst personlig andlighet  och tro genom att plocka till sig från det religiösa smörgåsbordet som passar just det egna JAGET.

I sitt motståndet mot barnvaccinationerna påstår rörelsen det finns en koppling mellan vaccinationer och autism. Utan ett enda hållbart vetenskapligt bevis. Jo ett. Andrew Wakefield påstod sig ha funnit en länk mellan MPR-vaccinet och autism. En studie som byggde på 12 (!) barn. Hans forskning hamnade i papperskorgen och han blev av  med sin läkarlegitimation 2010. Trots det dyker Wakefields ”bevis” i rörelsen. De säger att barn som får genomlida en barnsjukdom får bättre immunförsvar. Något som inte kan beläggas med fakta. Jo, vi kan skydda våra barn, men mot faktaförnekelse finns inget vaccin. Barn som INTE blivit vaccinerade och får mässlingen kan smitta spädbarn som inte uppnått vaccinationsåldern – och som då kan dö på kuppen.

Detta är fakta från UNISEF. Läs och begrunda!

  • Vaccinationer räknas som en av de största hälsoframgångarna i världshistorien. Under 2018 fick 116 miljoner barn vaccin mot de så kallade barnsjukdomarna.
  • Varje år räddas dock mellan två och tre miljoner barn från att dö i vanliga sjukdomar tack vare vaccin. Under de senaste 20 åren har över 20 miljoner liv räddats
  • Varje år räddas dock mellan två och tre miljoner barn från att dö i vanliga sjukdomar tack vare vaccin. Under de senaste 20 åren har över 20 miljoner liv räddats
  • Antalet dödsfall till följd av mässling har minskat dramatiskt, från tre miljoner på 1980-talet till runt 110 000 idag. Majoriteten av dem är barn under fem år. Minskningen har skett tack vare utvecklingen av allmänna vaccinationsprogram.

Vaccineras mot mässling.

Att vaccin kan ge biverkningar ska inte förnekas. Framför allt allergiska reaktioner. Men detta med biverkningar är ett faktum med de flesta mediciner. Jag personligen skulle kunna sluta ta mina Parkinsonmediciner som har många, svåra biverkningar – men då skulle jag förmodligen bli liggande likt en stenstaty. För och emot. Välja att lita på sin läkare eller gå sin egen väg? Jag väljer doktorns kunskaper.

Vetenskap börjar med att vi ställer frågor. Det kan vara frågor som ifrågasätter gamla påståenden. Vetenskapen försöker lösa problem. Det handlar inte om nåt allmänt tyckande där man kan lägga till och dra ifrån som det passar en. Forskare arbetar systematiskt, metodiskt för att leda en teori i bevis. I stora kvantitativa forskningsprojekt kan det finnas tiotusentals försökspersoner. Men det räcker inte. Det krävs likvärdiga grupper där kanske den ena får en placebomedicin medan en lika stor grupp får den riktiga medicin. Man går från en hypotes, till val av forskningsmodell för att efter åratal eventuellt kunna dra en slutsats. Krav på krav på objektivitet, distans, och de sedan vågar påstå att ”Detta piller minskar smärtorna hos cancersjuka” så ska forskningsförsöken som lett fram till detta kunna upprepas med samma resultat. Genom vetenskapens frågor får vi människor svar och  en säker, likvärdig vård och behandling.

Väntar spänt och hoppfullt på att jag ska få vaccinera mig mot Corona/covid-19.

Struktur i juletider

Av , , Bli först att kommentera 8

Parkinsonstrött man


Efter ett par
veckors skov i sjukdomen, har jag åter börjat träna och ta korta promenader. Mådde ju prima efter de fyra veckorna på neurologirehabiliteringen. Genom intensiv träning fick jag bättre hållning, balans och blev starkare. Har tappat en hel del muskler. Fan, benen påminde om piprensare. Köpte hantlar och dragsnoddar för att kunna träna här hemma. Var flitig. Men  två  veckor efter hemgång, slog värken till, och nervsmärtorna hoppade runt i kroppen.

Strukturtavla

Jag blev mentalt sänkt av bakslaget vilket utlöste mig en Parkinson relaterad depression. Sa inget  om detta till mina doktorer. Det fick självläka. Plågades av en molande tungsinthet som försämrade mitt minne och fantasi. Visste knappt vilken veckodag det var. Ett tag fick jag för mig att jag blivit dement. En bipolär depression är explosiv, förlamande och är fallet tillräckligt högt, om man strax innan varit uppe i det blå, så tappar man helt luften vid landningen. En depression som är sprungen ur min Parkinson är lika trög som sjukdomen i sig.
Jag har försökt följa rutiner och styrt upp dagarna med få struktur  över var dag. När man mår dåligt och lever ensam är det lätt att släppa taget om sin omgivning, sin bostad och sig själv. Man blir sittande. Därför fick jag en struktur- och planeringstavla av min arbetsterapeut. Det låter kanske löjligt att sätta upp lappar där det står skrivet: Städa, plocka ur diskmaskinen, tvätta kläder, vila, träning, men faktum är att det fungerar. Genom att planera sina dagar blir tiden tydlig och man inser hur många småsysslor man har att hålla reda på och då uppstår kaos.

Jag har i väntan på att förlaget korrekturläste Esterromanen, har jag utfört uppdrag till FoU-panelen, skrivit julkrönika till Lokaltidningen, skrivit fem noveller och pulat på med något som påminner om en diktsamling – samtidigt som jag hållit koll på mina småsysslor i vardagen. Sakta har tungsinnet släppt.

Romanen om Ester

I torsdags återfick korrekturet som lektören och förläggaren läst. I den stora textmassan (ca 450-500 sidor i en tryckt bok) finns som vanligt en del knäppa dyslexifel, men det var väntat. Efter  långa diskussioner har jag tagit bort en tongivande karaktär som tog för mycket plats och störde gestaltningen av Ester. Kill your darlings som det kallas på författarspråk. Men efter 45 sidor saknar jag inte diakonissan som var tänkt att vara Esters andliga stigfinnare. Det fixar Ester på egen hand. Jag har även filat på dialogerna och noga följt mitt berättaperspektiv. Det kommer att krävas 3-4 korrekturläsningar till (minst), så det är en lång sträcka kvar innan romanen trycks. Skulle gissa till hösten. Förlaget påstår att detta är den bästa roman jag skrivit, vilket gör mig barnsligt glad. Därför var jag uppe i ottan för att ta mig an arbetet med romanen ”Älskade Ester”.

Liten flock

 

Snart är det jul. Ibland slås jag av sorgen över att ha förlorat min flock. Jag får strunta i inlandsflocken och istället ty mig till den lilla flock som jag har bildat med dottern Hanna och min älskade Lena + mina vänner här i Umeå. Det bli sannerligen en märklig jul som denna gång ska firas i sociala bubblor bestående av max åtta personer per hushåll. Jag och Lena firar julen här i Umeå. Ledsamt att inte kunna träffa dottern då hon i sitt jobb som butiksbiträde i en affär i stora Avion och att hennes kille snurrar runt på universitetet gör att risken finns att de bär på smitta.

 

Hoppas att vaccinet stoppar Corona och covid-19, men det  är synnerligen oklart hur vaccinationen ska genomföras. Gamlingar och sjukhuspersonal först – och även högriskpatienter (sådana som jag.) Men ingen tycks veta hur de samordnade enheterna ”hittar” oss som tillhör gruppen av de som icke överlever en attack från covid-19.

Arbetslösa tomtar

De lär inte bli insläppta i dessa Coronatider.