Misantrop

Vi har haft vårt första HUSMÖTE, men aldrig trodde jag att den första arga lappen skulle riktas till MIG! Däremot har det satts upp lappar lite överallt, och just nu känns det som om alla ringaktar och kastar getögon på varandra. Men det kan också bero på att jag har fått min mens och inte har någon choklad hemma. Ni vet, "den period kvinnan drar sig undan som en blodig hona och ber alla dra åt helvete". Liksom.

Annars har jag bra grannar i mitt hus och trivs förvånansvärt bra i ett kök jag delar med för mig sex helt främmande människor för fyra veckor sedan. Trots att det är jag som får massera ut allas muskelknutor blir man utimellan bjuden på något gott, vilket gör det hela klart värt. Och skolan.. aldrig trodde jag att skolan… skulle få en känsla av hemma. Biblioteket inrymmer en vägghög kamin, grillplatserna har jag slutat räkna och träningspassen har hittils blivit fler än vad jag räknade ihop ifjol.

Nu ska jag plugga, har en redovisning om min familj som jag ska hålla på teckenspråk imorgon. Nervös? 

– Det är ändå glömt om hundra år!