jag var inte i säng förrän 2-3 och att då stiga upp kl 5 är inte vad jag vill göra, särskilt inte nu när jag fryser bara av att titta ut… antagligen för att det är vitt på marken, inte för att det är kallt…. jag sover med öppet fönster till -3 för att i huvudtaget få nån sömn.

Vaknade ur den ytterst ytliga sömnen av att en spindel tänkte gå i ide i min mun, jag stiger upp och ser att det är ljusare än vanligt och visst, det snöar.

Etsy beadweavers utmaning till december är en som jag blir riktigt glad över, Arabesque! Jag får snirkla till det, leka med färger och göra något som jag uppskattar. Ska bli kul 🙂

Idag börjar kursen, om en viss butik hade varit mer uppmärksam så skulle dom fått sälja en hel del inför den men men… Dom flesta kursdeltagare har saker sen tidigare kurser.

Min pippi Frank älskar den här låten, oväntat faktiskt.

Tror jag kan vara på väg att bli tokig, en talgoxe flög framför min balkondörr under grannens balkong länge, nästan 30 sekunder, den flög men på samma ställe hela tiden, kändes som om Pookie kom för att hälsa på.

Jag är på "ett sånt där" humör idag, hoppas att det lättar innan kursen… Jag vill inte börja storböla inför alla dessa underbara människor… inte när jag är där för att lära dom.

Om jag ändå vågade ta ut svängarna mer i mitt pärlarbete…. om jag hade modet att försöka mig på dom svårare idéerna jag har… Stort OM

Varma mackor med ananasbitar och champinioner och curry är sjukt gott.

Jag är lite orolig att ärrvävnanden i matstrupen kommer att göra det ännu svårare för mig att äta… jag berättar inte för nån för min läkare har flyttat till 08… så det finns ingen läkare jag litar på… särskilt inte en som faktiskt vet skillnaden mellan kramp: Kallsvettning, kräkningar och smärta i vad som var bandet och allergi mot opiater: andningsuppehåll, kramper , kallsvettningar och medvetslöshet..

Sen kan det ju vara en god idé att dom vet skillnaden mellan AS och schizofreni också… jäkla stolpskott.

Så jag äter det jag kan, vi är tillbaka till problematiken innan op. men nu har vi en godispåse full med komplikationer också.

Jag försöker sova så mycket som möjligt just nu, jag vill kunna prata på onsdag när jag får starta kurs igen, ska bli så kul 🙂 Jag älskar att lära ut och jag antar att jag är en rätt okonvensionell lärare men vi brukar ha kul 🙂 Kommer att återse åtminstone en av mina vänner och förhoppningsvis några fler också 🙂

Den här gången ska jag försöka styra in dom på RAW, jag jobbar ju med det själv just nu och oavsett vad jag tycker om det så är det ett otroligt användbart stygn… men givetvis kommer jag att fortsätta att jobba som jag gjort tidigare, det dom vill lära sig får dom lära sig 🙂

Jag tror jag har den konstigaste dygnsrytm någonsin…. men om jag inte kan slappna av,  dom borrar en hel dag och jag är lite orolig så sover jag inte så när jag då ser chansen att få sova så tar jag den, oavsett vad det gör med dygnsrytmen.

Men jag sitter här, lyssnar på en gammal goding med kaffet i hand och nu stiger jag upp. Sängjäveln går inte att ligga i längre så jag har så ont i kroppen att jag bara vill gråta när jag drar mig ur hålet i madrassen.

Vad som är positivt dock är att jag kommer att få lite jobb gjort, kursen i smyckestillverkning startar på onsdag (jätteglad för det) och jag vill ha ett nytt smycke att visa, ok att dom tar otrolig tid att göra men att bara visa 1-2 nya är ju bara taskigt.

Kan alla som läser detta snälla skriva på uppropet och stoppa den otroligt löjliga lagen att Wicca och Paganism inte ska få vara godkända religioner

Wicca är en ren naturreligion. Inte en enda Wiccan har startat ett krig.

Gömmer jag mig för att jag inte kan hantera jobbiga saker eller är jag bara kall?

Vet inte, jag vet att jag känner mig som en levande död men samtidigt så har jag så otroligt svårt för dom som är på väg att dö rent fysiskt nu…. Inte för att jag är rädd för döden i sig utan det är smärtan hos dom som älskat varelsen som jag inte kan hantera… den är för stark och jag känner varenda känsla, finns ingen bubbla av vitt ljus som kan skydda en ifrån sorg…

Jag tänkte göra en person som just blivit sjukskriven för adhd en tjänst genom att berätta att livet är inte över, nu vet du varför saker har gått åt helsikke och att det är ingen som är emot dig, du har förstört för dig själv men du kan inte skylla på någon annan och nu kan du hantera dina impulser så att saker slutar gå fel. Din diagnos är inte en dödsdom. Du är inte ens konstig. Andas och känn att folk bryr sig även när dom inte har en anledning

Livet, så skört och lätt att förlora… det fysiska livet eller det som folk kallar vardag, allt kan vara borta i ett andetag.

För mig har vardagen jag kände varit borta i över 2 år. Den mördades av inkompetens och lathet. Jag har inte kunnat sitta i min soffa på 2 år. Jag har varit tvungen att skydda hela min torso för den är skadad, en del säger bortom all räddning.

Jag har varit tvungen att avsäga mig fysisk kontakt… all sådan har kommit från läkare och sköterskor och det gör en lite illamående. Ingen kommer att vilja vara med en som inte kan ge något annat än ord, kramar, kyssar… men that´s it.

Så livet är egentligen borta… jag är en levande död.

Nu skiter jag i att rösterna inte är räknade, dom skulle varit det i fredags och jag ser ju att jag inte har en suck, jag var för subtil… Igen.

Liv och död, så enorm skillnad och trots allt så otroligt lika.