Jon Palmebjörk leder skytteligan, Stefan Andersson leder backligan och det trots att han missat två matcher.

Det tar ganska mycket av uppmärksamheten just nu.

Vi har nästan börjat ta Andrew Raycrofts insatser för givna.

Han motar en massa puckar och sen vinner Löven.

Från början var även jag lite tveksam.

Visst släppte han lite enkla mål?

Visst var han lite låg i sitt spel?

Visst släppte han galet många returer?

Jo, allt det där men statistik ljuger inte,

14 matcher har Andrew Raycroft stått i Lövenmålet

8 av dom har det blivit seger.

23 poäng på 13 matcher och 1.85 poäng i snitt.

I de 4 matcher Andrew inte sått i buren har det blivit:

4 förluster, 0 poäng per match.

Sett till skotten har Andrew räddar 311 av 336 skott.

Alltså en räddningsprocent på 92.56 vilket placerar honom som sexa i ligan.

* * *

Om vi tar det ännu ett steg.

Vi tar bort matcherna före skadan mot Södertälje.

Efter att Andrew kommit tillbaka från ljumskskadan har han:

Räddat 157 av 166 skott (94.57) vilket placerar honom som etta i målvaktsligan under de 6 matcherna.

Tagit 15 poäng på sex matcher, vilket även det är allra främst när det kommer till segrar under samma period.

Vi kan statistiskt konstatera att Andrew Raycroft har varit bra hela säsongen, men efter skadan har han varit seriens bästa målvakt.

Naturligtvis har försvarsspelet blivit bättre, bjudningarna färre. men tittar vi till statistiken är han bäst.

Tittar vi till statistiken har alltså Björklöven just nu:

* Ligan bäste målskytt i Jon Palmebjörk

* Ligan bästa offensive back i Stefan Andersson

* Ligans bäste målvakt i Andrew Raycroft.

Det går bra nu.

Frågan är bara hur länge till?

Jag minns inte senast jag såg en Björklövenmatch utan att liverapportera, skriva eller vara på plats.

Ganska skönt faktiskt.

Ikväll var det dock så och jag var naturligtvis lika frustrerad som er andra när sändningen dog. Det är sånt som kan hända, men ändå inte ska få hända när en massa männsikor betalat 89 kronor.

Till matchen.

En ny seger för Löven och under de två perioderna jag kunde se var det inget snack.

Visst starten var på grund av Öhmans utvisning svår och andra perioden var svängig, men 19-9 i skott speglar tillställningen ganska väl.

Det är bara att imponeras av ur effektiva det gröngula laget har blivit. Defensivt stabila, disciplinerade och effektiva.

Det bara lyser självförtroende om Lövens första powerplay-lina. Dom tar sig ur situationer där dom tidigare under säsongen hade tappat ut pucken. Motståndarna blir passiva och vågar inte riktigt stöta fullt ut. Därför får dom lägen i parti och minut.

Jons mål rann in lite turligt, men det kom logiskt.

Roligt hur kommentatorn pratar om Löven PP. ”Man får inte ta utvisningar mot Löven. Då smäller det”.

Så lät det inte för en månad sedan….

Men, sedan blir det tydligt. När andra linan i powerplay kommer in, den med Neva och Acke känns det tyvärr meningslöst just nu. Bara som tidsfördriv. Jag bara väntar på att 1:a linan ska komma in igen så att något kan hända.

Däremot ska ingen ha beröm för spelet i fem mot tre. Där borde Löven satt en puck, men spelet blev långsamt och omständigt. Det är tredje gången Löven får ett långt 5 mot 3 under de senaste se matcherna där dom inte får ett giftigt avslut. Bara att nöta när det väntar träningar igen.

Den där förstakedjan som ska vara så giftig. Den såg vi inte så mycket av i de två första perioderna. Jag räknade till tre skott på mål från HockeyAllsvenskans poängmässigt bästa trio.

Att sedan tredjeperioden, så som jag kunde höra på radion, blev en kamp för Löven att jobba hem segern var inget konstigt. Det är så Löven har vunnit mot Malmö. Södertälje och Västerås i år. Varför inte göra det igen.

Andrew tar ju allt han ser och lite till just nu.

Speciellt när Moras 1-2 kom. Då var det poängen och inget annat.

En stark insats av Löven och tre nya poäng.

10:e plats och tre poäng upp till playoff.

Snacka om att vinden har vänt.

Noterbart från matchen i övrigt:

* Kim Karlsson fortsätter att vara sevärd, spektakulär och det känns så där spännande hela tiden, men han är långt från effektiv. Han slår sin kille en mot en varje gång, men sen händer det inget. I dag hade han ett klockrent friläge igen, försökte dra, men sen blev det pannkaka. Svårt att värdera Kim. Han ser så bra ut, men någon gång måste det släppa.

* Stefan Andersson är Löven bästa spelare både i anfall och försvar just nu. Han blir bara bättre och bättre. Var ska det här bära? Till SHL, hoppas inte för Lövens skull.

* Boxplay ser klart bättre ut.Linus Boström gör en klockren insats i BP i dag, och Stefan Andersson likaså. Visst nu släpper Löven in ett mål, det såg jag inte, men i övrigt är det ett klart steg framåt.

* Acke började slåss i andra perioden. Jag förstår att han kan bli arg och vill veva lite. Med fem ordinarie backar är det ingen jättehöjdare. Det finns för mycket att riskera. Hålla sig kall, men ändå våga proppa är det som gäller.

* Angående proppa. Stackars Emil Lundberg som gjorde sin första match för Mora. Acke körde över honom på ett juste sätt tre gånger om. Två av dom i samma byte.

* Tredjelinan har kommit igång och det tack var Alexander Sundström för ett par matcher sedan. Nu var det dock Nicke Johansson som nätade efter något som enligt mig var oerhört passivt försvar från Moras sida, men samtidigt påpassligt av Nice. Det hjälper så mycket om fler kliver fram. Löven bli mer svårscoutade för motståndarna då.

* Avslutningsvis så kan vi konstatera att det är snabba kast. Hem till Umeå, stretcha lite och sen på det igen. Timrå hemma på onsdag.

Det är alltså Mora som står för motståndet ikväll.

Ett Mora som med sina 55 mål gjort näst flest mål i Allsvenskan, bara Karlskrona (62) är värre.

Mora snittar alltså 3.23 mål per match.

18 av målen har kommit i powerplay vilket betyder ett mål på vart femte PP-läge.

Mot Löven senast blev det tre i den spelformen.

Hemma ser Moras rad ut som följer:

Alltså 3.88 mål per match framåt.

Varför gör då Mora så många mål?

Därför att de har seriens vassaste kedja:

Jonas Westerling 20 poäng (3+17)

Den rutinerade Morasonen som leder poängligan för Jon Palmebjörk. En liten teknisk och irrationell spelare lite lik Kim Karlsson, men med ett bättre skott. Dock bör det nämnas att trots 11 säsonger i Allsvenskan med AIK, Almtuna, Malmö och Mora har han aldrig producerat som i år.

Johan Alcen 17 poäng (5+12)

Lite samma historia här. En spelare som via Sandviken, Brynäs J20 tagit sig till Allsvenskan och även SHL, men aldrig producerat några jättesummor poäng på högre nivå. Nu har den spelintelligente forwarden med ett bra skott blommat ut helt plötsligt.

Mattias Beck 16 poäng (10+6)

Det tredje exemplet på en utblomning. Beck har aldrig gjort fler än 19 mål i Allsvenskan och snittar 12.5 mål per säsong. Visserligen bra siffror, men nu har han redan gjort 10 mål på 17 matcher. En spelare som helt plötsligt blivit en målskytt på en ny nivå. Har anklagats tidigare i karriären för att försvinna från matcher. Inte längre tydligen.

Denna trio är Allsvenskans poängbästa kedja med sina 53 poäng (18+35).

Det intressanta är att det är tre i grunden bra spelare, men ingen kunde förutse att dom skulle producera på den här nivån.

Det gäller alltså för Löven att låsa ned allsvenskans hetaste lina för att vinna.

Dessa är Allsvenskans i övrigt mest produktiva linor (trios kör jag på, backpar byts nämligen)

2. Karlskrona – Alexander Bergström, Pär Lindholm, Filip Cruseman – 45 poäng

3. Björklöven – Jon Palmebjörk, Stefan Öhman, Olof Mårs – 44 poäng

4. Malmö – Joey Tenute, Björn Svensson, Daniel Viksten – 40 poäng

5. Djurgården – Steve Saviano, Markus Ljungh, Dustin Johner – 37 poäng

6. Karlskrona – Jordan Smotherman, Jesper Jensen, Martin Jonhols – 34 poäng

7. Asplöven – Peter Celharik, Roland Kaspitz, Lars Bryggman – 31 poäng

8. Karlskroga – Pathrik Vesterholm, Ponthus Westerholm, Anton Holm 29 poäng

9. Oskarshamn – Josh Soares, Viktor Backman, Andreas Valdix – 27 poäng

9. Djurgården – Miakel Ahlen, Marcus Sörensen, Joakim Eriksson – 27 poäng

9. Karlskoga – Kristoffer Näslund, Nicklas Roest, Henrik Björklund – 27 poäng

9. Asplöven – Simon Olsson, Emil Lundberg, Jonas Berglund – 27 poäng

13. Rögle –  Dennis Everberg, Michael Nylander, Robin Sterner 26 poäng

13. Rögle – Daniel Zaar, Kelsey Tessier, Christoffer Liljewall – 26 poäng

15. Södertälje – Jason Gregorie, Damien Fleary, Fredric Andersson – 25 poäng

15. Södertälje – David Pastrnak, Linus Fröberg, Jesper Thörnberg – 25 poäng

16. Djurgården – Mattias Guter, Michae Holmqvist, Henrik Eriksson – 24 poäng

17. Västerås – Jeremy Williams, Tony Romano, Daniel Frycklund/Marcus Jonsson – 23 poäng

Lövens näst bästa lina

Kim Karlsson, Mats Lavander, Gustav Hajlmarsson – 15 poäng

* * *

Som en notering får Löven förutom succélinan mot sig även två nyförvärv från Moras sida.

Jeremy Colliton, Alexander Hilmersson, Trevor Frischmon, Tomas Larsson, Patrik Andersson och Patrik Cedergren är långtidsskadade och därför har Mora värvat in.

Emil Lundberg –  Rutinerad herre, 300 matcher med Luleå i SHL, men senast från först KHL (Lev Proprad) och sedan Kloten. En spelare i stil med Gustav Hjalmarsson fast bättre.

Sergio Somma – Målfarlig amerikan som levererat på juniornivå, collegnivå och i Tyskland. Kommer från misslyckande i Karlskrona. Hur bra är han egentligen?

Jag pratade med Jens Öhman under kvällen. Laget var då i Edsbyn och käkade.

Nu befinner sig laget i Mora och laddar upp inför måndagens match.

– Det hade inte varit sportsligt smart att sitta i buss åtta timmar samma dag som vi spelar match så då valde vi att träna på söndagsmorgonen och sen åka till Mora. Speciellt när vi har tre matcher på fem dagar, sa Öhman om att laget reste redan i dag.

I övrigt lät intervjun så här:

Hur har träningsveckan sett ut nu när ni haft uppehåll?

– Vi körde ganska hårt måndag till onsdag med ett extra cykelpass på iksu inlagt till exempel. Sen lättade vi upp träningen torsdag och fredag, Mer teknik och fart o kanske lite kortare pass. I dag körde vi ungefär som en matchvärmning då vi inte kommer att kunna träna i morgon.

Vilka har lämnats hemma?

Vi har samma trupp som senast bortsett från Jinglöv. Alltså Oskar, Lucas, Kalle, Marcus och Wille hemma. Vi kör med 12 forwards och sex backar inklusive Libbe.

Ni förlorade senast mot Mora med 6-3. Vad har ni lärt er sedan dess?

– Vi blev rejält straffade i boxplay i den matchen. Om jag minns rätt släppte vi tre kassar. Vi vet att Mora är ett riktigt bra lag offensivt med vassa spelare, men vi har tätat till vårt boxplay sedan dess och känner oss absolut inte slagna på förhand. Inte som vi spelat den senaste tiden och som vi vet att vi kan spela.

Hur ska ni vinna mot Mora?

– Vi har hittat hur vi vill spela på bortaplan och även på hemmaplan för den delen och det handlar om att veta när vi ska vara kreativa och inte. Det gäller att inte bjuda på något. Vi måste kriga oss till poängen. Sen när vi får lägen att vara kreativa i offensiv zon ska vi ta chansen. Då måste vi våga. Den handlar i grunden om att spinna vidare på det spelet vi haft senaste tiden.

Ni har fyra segrar i ryggen. Vad gör det med er som lag?

– Det är alltid skönare att komma in i en match med flera segrar i ryggen, men samtidigt gäller det att komma beredd att göra det lilla extra jobbet i varje match. Börjar vi tumma på det då blir insatsen sämre och i den här serien vet vi att om vi gör en sämre insats förlorar vi. Så är det för i stort sett alla lag i serien. Gör Malmö en dålig insats förlorar dom. Däremot om vi gör en bra insats har vi chansen att vinna, vi kanske inte vinner varje gång vi för en bra insats, men vi har chansen.

Handlar det om att aldrig vara nöjd?

– Nöjd är ett ord som i stort sett är förbjudet i vårt omklädningsrum. Den dagen vi är nöjda slutar vi att utvecklas och blir istället sämre.

Tidigare när ni förlorade har ni ändrar i boxplay, gnuggat extra i powerplay och gjort förändringar. Nu när spelet fungerar. Vad gör man för att det ska fortsätta fungera?

– Det handlar om att hålla alla delar av spelet vakna. I grunden vill vi inte förändra så mycket just nu. Vi har samma trupp som senast och har vunnit ett par matcher. Vi vill förändra så lite som möjligt, men samtidigt har vi under uppehållet gnuggat en del saker vi redan gör bra för att bibehålla detta.

Var, när hur:

I T3 Centers B-hall, en timmes träning mellan 09.45 och 10.45 med fri tid för att nöta på eget mellan 10.45-11.15

På is:

Målvater: Danne & Andrew

Gröna:

Acke, Kingen, Palmebjörk, Mårs, Öhman

Stefan A, Hållberg, Hjalmarsson, Kim, Lavander

Vita:

Neva, Libelin, Wrenman, Linus, Ledin

Lukas Ekeståhl-Jonsson, Mattias Nilsson, Nicke J, Wille, Viktor E-J

Extra: Eddie Jinglöv, Daniel Spigerhäll

Saknades:

Oscar Molin, Lucas Sandström, Marcus Lundberg, Kalle Lundström, Alexander Sundström

Vet inte varför Alex saknades.

Publik:

Jag och en till, en äldre herre i grå mössa.

Vad gjorde Löven:

En inte allt för taktisk träning utan mer individuell teknik.

* Värmde upp med en pass och skott övning med bågar från kanten.

* En intensiv 5 mot 5 övning på 1 mål.

* 2 mot 2 på hel plan där anfallarna fick pucken i fart och gick på ett avslut.

* 2 mot noll övning där spelarna bryter in från bakom målet, pass och direktskott. Andrew och Danne spikade igen bra i den övningen.

* En stunds 5 mot 5 spel där Acke, jon och Öhman bjöd på ett galet läckert mål ala Sverige – Sovjet 1987 i Wien.

* En avslutande övning med pass, både, få tillbaka pucken och avslut.

Vem såg het ut:

* Gustav Hjalmarsson körde över någon av juniorerna och gav en liten knuff i ryggen när han ställde sig upp. Verkar veta hur man härdar juniorerna ”Gurra”.

* Annars var Mats Lavander på glatt humör och bjöd till och med på en liten sångtrudilutt när han klev in i båset vid ett tillfälle.

Vad sa tränarna:

* Väldigt tyst från tränarna. Jens instruerade övningarna och sen lät han dom köra utan att avbryta.

* Jimmy frågade Acke ”Har du börjat med hockeyporr” efter att Acke gjort en dragning (jösses!) och hans lina ett galet läckert mål i fem mot fem spelet.

Annat noterbart:

* Det är så kallt i B-hallen att jag troligen kommer att tvingas amputera tre tår efter den här träningen. Märkligt att ingen dött av köldskador där under match.

* Fler och fler juniorer har fått börja träna med Löven på reguljär basis.

* Anledningen till att Löven hamnade iB-hallen var att Dragonskolans NIU Hockey var i A-hallen. Hårt att hockeygymnasiet går före Löven.

Direkt när jag såg nomineringarna inför Umegalan till VK:s varumärkespris tog jag för givet att Löven skulle vinna.

Nya Konditoriet och Kii är visserligen starka varumärken, men Björklöven är kanske Umeås allra starkaste varumärle och ett år som i år när Löven gått upp till Allsvenskan kändes det bara logiskt.

Den publikstormen som fjolåret var och inledningen på årets Allsvenskan säsong har varit säger en del om Lövens varumärke i Umeå. Det mediala uppsvinget som kom i våras under kvalserien och som sedan fortsatt i höst säger en del om det nationella varumärket.

I våras fick vi inte plats på pressläktaren i T3 Center, fem månader tidigare mot Kalix Ungdoms var det jag och presschef Lennart Grefve som var ensamma på pressläktaren.

När jag åker taxi i olika städer i Sverige (jag reser en del) brukar jag fråga vad taxichauffören vet om Umeå och det är normalt två saker som kommer upp. 1. Björklöven 2 Ni har ett Universitet va?

Så starkt är Lövens varumärke.

I VD Fredric Åkerbloms tacktal sa han att:

”Degraderingen med facit i hand var av godo. Nu är klubben på väg tillbaka.”

Ur varumärkessynpunkt har han helt rätt. Löven varumärke har växt av att laget knockats, rest sig på nio och tagit sig upp. Arbetet med varumärket som Löven gjort är imponerande, samtidigt som det bevisar hur starkt det är i grunden att man kan bygga upp ett så skamfilat namn på så kort tid.

Ekonomiskt håller jag också med. Innan degraderingen spenderades pengarna vilt. Nu har inte ens sportchef Blixt enligt egen utsago befogenheter att skriva ett enda kontrakt utan VD och en styrelsemedlems underskrift. Ekonomikontroll var ordet. Nu sjablas det inte med pengar längre. Det har Löven lärt sig.

Däremot som förening ishockeymässigt fanns det inget positivt som jag ser det. J20:s degradering var en följd av A-lagets och den kommer att stå Löven dyrt i längden. Därför var det och är det en katastrof att Löven blev degraderade. Det är bara att acceptera, konstatera och sen lämna och jobba mot en bättre nutid och framtid.

Det är lite stiltje just nu.

Det här med uppehåll är inte riktigt min grej.

Löven tränade i dag i B-hallen och gör så även i morgon 09.15-11.15 (Där jag tänkte pipa förbi).

Sedan kör man igen på söndag förmiddag 10-11 som en sista förberedelse inför måndagens bortafight mot Mora.

Dock låt oss vänta någon dag till innan vi börjar fokusera på den matchen.

Istället plockar jag upp en tråd som diskuterats flitigt på TCIM.

Någon kläckte ur sig att Jon Palmebjörk skulle vara aktuell för att få tröjan i taket….

Inte riktigt ens nära i min bok. Det krävs ett ”lifetime achievement” för att hamna där och då räcker det inte med att ha kommit hem, hämtat upp klubben ur division-1 och gjort någon bra säsongen i allsvenskan.

Nu hänger Tore, Bullen, Sasja och Patrik där. Dom har gjort mer.

Frågan är:

Vem skulle kunna vara aktuell för att bli nästa tröja i taket?

Hans ”Virus” Lindberg – Modo har t.ex. ”Kabben” Berglund i taket. Virus tog SM-guldet 87 och var i final 88, har flest segrar som tränare i Löven genom tiderna. Det enda som talar emot är att det gått så pass lång tid nu och att han redan har sin tröja hissat i taket i Gävle efter spelarkarriären.

Mikael Andersson – Ligger fyra på Björklövens all-time poänglista med 261 poäng på 258 matcher och all utom en säsong var i SHL. Var med och vann guldet, spelade även finalen året efter. Har gjort sju säsonger, med Löven som spelare. Inga direkta succésäsonger som GM vilket drar ned det totala omdömet.

Peter Sundström – Broder nummer två gjorde fyra egentliga säsonger i Löven. Han fick hoppa in i en och åtta matcher säsongerna 78-80. Han var med och vann guldet och är en av tre egenfostradespelare från Löven som spelat i NHL. De andra två hånger i taket. Det skuggar dock hans karriär att Peter gjorde fem säsonger i Malmö. Hade han spelat i Löven där skulle nog tröjan hängt i taket.

Torbjörn Andersson  – Björklöven trogen hela karriären över 470 matcher under en tid då man spelade klart färre matcher per säsong. Var med om två uppgångar, tre degradering, tre SM-finaler och ett SM-guld. Dock ingen riktig kultspelare på det sättet utan mer bara en trogen laglirare som alltid fanns med.

Peter Andersson – Timråprodukten som gjorde elva säsonger i Björklöven trots en NHL-karriär på tre säsonger. Spelade faktiskt aldrig i SHL med något annat lag än Löven. Var en landslagsman konstant genom hela karriären som Björklöv och är Lövens meste landslagsman. Tre SM-finaler, ett guld, två degraderingar och en uppflyttning till meritlistan som Björklöv. Inte den flashigaste av spelare, men en av Lövens mertimässigt starkaste.

Andra som är värda att nämna är Lasse Karlsson, Hasse Edlund, Ulf Lundström Lars-Gunnar Pettersson, Jörgen Hermansson, Jesper Jäger.

Vilka vill ni ha i taket?

Är det någon av dessa ovan nämnda spelare/tränare som borde varit i taket så skulle det nog varit Virus.

Annars tycker jag att rätt spelare hänger i taket.

I en intervju med VK/Folkbladet i tisdagens tidning säger Jimmy Blixt:

– All min tid vid sidan av träningar och matcher gå åt till att hitta en back, säger sportchefen Jimmy Blixt.

Jag förstår att det är prio nu att hitta en back. Det måste in en sjätte back. Annars lär en backskada till komma så småningom när man sliter så hårt på backarna. Under en kortare period är det positivt att lira på få backar men aldrig på sikt.

Dessutom. Trots ett par segrar så är situationen fortfarande tuff för Löven. Ett par förluster och man hamnar på fel sida kvalstrecket igen. Nu är det tyst om att Löven måste värva, men då kommer skallen tillbaka.

I och med att Jimmy Blixt förutom att sköta sina sportchefssysslor även står i båset så antar jag att nästa match ofta finns i Blixt medvetande. Han får få chanser att distansera sig från den dagliga verksamheten.

Det viktigaste är att klara kontraktet. Åker Löven ner i division-1 igen slår det omkull hela föreningen.

Som jag ser det borde egentligen arbetet inför nästa säsong inledas redan nu så som det gjort i många föreningar.

Absolut senast när vi passerat nyåret. om mindre än två månader.

Ett antal av Löven spelare sitter på utgående kontrakt och den hetaste av dom är Jon Palmebjörk.

Han har som bekant efter ”outbursten” senast mot Almtuna gjort elva mål vilket han leder skytteligan på.

Det ropas just nu ”ge ett fett kontrakt till Jon” och visst är det så. Jon är oerhört viktig för Löven för tillfället och han visade dessutom oerhörd lojalitet när han kom hem till klubben och gjorde 1,5 säsonger i ettan.

Det finns dock problem:

Problem 1: Jon är 27 år gammal och spelmässigt på toppen av sin karriär. Ska han få chansen i SHL är det nu.

Problem 2: Vem vill skriva ett kontrakt med ett lag som riskerar att åka ned till division-1? Då vill man ha en klausul för detta. Vilken klubb som kämpar i botten på allsvenskan vill skriva ett sånt kontrakt med en spelare med risken att man sitter med det kontraktet i ettan. Faktum är att Jon på grund av att hans kontrakt skrevs just i division-1 är kraftigt underbetald. Han måste få en rejäl löneökning i ett nytt kontrakt.

Det är helt enkelt lite för många komplikationer och för mycket annat att fokusera på nu om jag ska se det ur Jimmy Blixt perspektiv för att ta sig an frågan Jon Palmebjörks framtid.

Kontraktsskrivande med nyckelspelare får vänta.

Frågan är om man kommer att tappa någon spelare när klubben/Jimmy tvingas vänta.

Den som är störst risk med är just Jon. Fortsätter han som han gjort kan en SHL-klubb hugga under säsongen redan i år.

Övriga spelare med utgående kontrakt:

Andrew Raycroft, Daniel Wälitalo, Stefan Andersson, Martin Johansson, Oscar Molin, Jens Ledin, Marcus Lundberg, Olof Mårs,William Quist, Alexander Sundström och Emil Wrenman.

Vilka vill man då skriva fast tidigt?

Stefan Andersson – Nu har han precis fått barn vilket för att hans sannolikhet att vilja flytta på sig är mindre. Sen är han något för gammal för att SHL-klubbarna ska få upp ögonen om han inte är helt extraordinär. Stefan bör dock vara en av dom första Jimmy sätter sig ned med.

Olof Mårs – Är visserligen inte purung, men ändå en viktig kugge i Löven med sitt spel framför målet. Kan man förlänga med honom rimligen billigt tycker jag att man ska det.

Oscar, Jens, Marcus, Danne och Emil lär det ju inte vara någon huggsexa om så det går bra att ta en dialog med efter säsongen.

Andrew är en nyckelspelare, men känns som en, en säsong i taget spelare. Utvärdera, snacka och kolla framåt efter säsongen

Martin vid sin ålder är en år för år spelare.Vill/Kan han lira ett år till?

Alex har varit bra, men med skadehistoriken som upprepar sig skulle jag inte vilja skriva långtidskontrakt direkt.

Wille ska i nuläget, med det han presterat någon annanstans nästa säsong.

Jag har anat att något är fel ett tag.

Jag intervjuade Nicke Johansson efter hemmamatchen mot Oskarshamn utanför omklädningsrummet och då pratade Kalle Lundström om det rapp han hade fått över handen mot Malmö med Russ Moyer. Jag hörde det hela, men ville dock inte vara någon ”smutsig journalist” och skriva något jag bara hört utan att ha pratat med Kalle eller någon annan i Löven.

Ingen gav något klart besked i frågan därefter när jag tog upp det, men nu efter matchen i lördags sa Jens i en bisats på väg in i omklädningsrummet något om att Kalle skulle bli borta ett tag.

Jag själv har gjort annat under söndagen, men jag bad mina kollegor kolla upp det och mycket riktigt.

Ett ben är brutet i Kalles hand och han är nu gipsad och blir borta ett tag vilket ni kan läsa i måndagens tidning.

– Magnetröntgen visade en väldigt ovanlig fraktur i handen. Det är ett ben som det väldigt sällan brukar hända något med, säger Kalle till VK/Folkbladet-sporten.

Nu väntar ett återbesök innan Kalle får besked för hur lång tid han måste ha gipset.

Situationen är ganska enkel.

Ja Löven har vunnit fyra matcher i rad tros fem ordinarie backar, men ingen back är på väg tillbaka.

Oscar och Kalle har båda skador som tar lång tid att läka.

När jag pratade med Jimmy efter Oskarshamn så sa han att det inte fungerar i längden med fem backar.

Därför har Löven tre alternativ.

Värva en back, låna en back eller plocka upp Libelin Bäckström till A-truppen.

Det sista innebär att J20 tappar honom.

Får man gissa kommer det ett lån men troligen ett längre sådant.

Vi får se vad Blixt plockar upp ur hatten.

Det lär komma snart.

* * *

Björklöven har varit makalöst skadedrabbade.

Så här har det sett ut i år:

15 spelare har missat någon match i år på grund av skada/sjukdom eller annat. Fem har varit skadade en längre tid och missat åtta eller nio matcher.

Karl-Johan Lundström – missat 9 matcher (Knäskada & Handfraktur) (Fortsatt Långtidsskadad)

Lucas Sandström – missat 9 matcher (Knäskdad) (Fortsatt långtidsskadad)

Mats Lavander – missat 9 matcher (Fotfraktur) (Missade även försäsongen)

Oscar Molin – missat 8 matcher (Handfraktur) (Fortsatt långtidsskadad)

Alexander Sundström – missat 8 matcher (Ljumskskada)

William Quist – missat 4 matcher (Oklar skada)

Andrew Raycroft – missat 4 matcher (Ljumskskada)

Daniel Wälitalo – missat 3 matcher (Knäskada)

Nicklas Johansson – missat 2 matcher (Känning)

Linus Boström – missat 2 matcher (Oklar skada)

Martin Johansson – missat 2 matcher (Ryggskada)

Stefan Andersson – missat 2 matcher (Barnafödande)

Gustav Hjalmarsson – missat en match (Magsjuka)

Marcus Lundberg – missat en match (Hjärnskakning)

Emil Wrenman – missat en match (Minns inte varför)

Nio spelare har spelat samtliga matcher i år.

Jämför man med de andra lagen i serien så är det bara Timrå som är i närheten. Dom har tio spelare som inte missat någon match.

Ser man till totalt antal skadade ”spelarmatcher” så är Löven överlägsna där också. Bara Timrå är nära.

Ja, vad ska man säga.

Är det otur eller finns det något man kan göra annorlunda var en av mina frågor till Blixt.

Nej, möjligen ha en större trupp med det medför andra problem var Jimmys svar då.

Jobbigt är det hur som helst.

Det bor 260 501 personer i Västerbottens län. Alltså en bit mer än i Uppsala.

Trots det så vann Västerbotten TV-pucken i dag för andra gången på tre år efter seger 3-0 i finalen mot Västergötland.

Det är bara att ta av hatten och imponeras av den oerhörda talangfabrik som länet blivit och det är inte bara Skellefteå AIK som levererar spelare. Oskar Lyrenäs-Ståhl satte 1-0 målet och han var ett av sju Björklöven i truppen.

Övriga är: Dennis Westergård, Ludvig Vännström, Erik Rainersson, Oskar Hägglund, William Eriksson och Hugo Svedjeland.

Jag har tidigare skrivit om Lövens ungdomsverksamhet och problemen som finns med J20 laget utanför SuperElit, men det är värt att många gånger belysa hur det fortsätter att produceras talanger trots att antalet spelare i varje årskull är väldigt begränsat.

Som sagt. Imponerande.