Perfekt avslut på 2019

Björklöven svalde ned det sista av julskinkan, kastade sig ut och stod för en av de mest överlägsna insatserna under 2019.

Björklöven brukar ha lätt för Tingsryd. Jag minns ett par historier genom åren där det blivit målriktigt. 6-1 t.ex. säsongen med Otto, Farley och Linkan. Löven hade nollat TAIF 4-0 och 3-0 i Småland den här säsongen, men trots det så anade jag inte vad som skulle ske.

Visst att Björklöven skulle kunna komma ut starkt, men då brukar de slå av på tempot. Eller att TAIF skulle stå emot ett tag innan Löven kunde avgöra matchen. 2-0 efter mindre än tre minuter, en enda lång rad av chanser och i slutändan 7-0. Näe, det fanns bara inte på kartan.

Björklöven parkerade direkt från start och Tingsryd fick inte andas. August Tornberg pangade in 1-0, Selin backhandsvepte in 2-0, Löven gick för mer. Det var först när Linkan tog en offensiv utvisning som Tingsryd kunde kliva upp och skenbildsmässigt polera till skottstatistiken. För spelmässigt fem mot fem var det inget snack.

Transatlantlinan hade rysligt mycket fart och snurrade så att de såg ut att vara från en annan liga än motståndarna. Crandall borde haft två assist till i första perioden, men ett TAIF-ben kom mellan och en miss från Vesel. Totalt hade Löven fem två mot ettor i första perioden. Det är mer än vad du ska kunna få på en match normalt.

Boxplay såg riktigt bra ut. Tingsryd skapade egentligen inte mycket på sina tre powerplay, som vanligt var Löven framme och högg, skapade skottlägen i boxplay. Sedan när de fick läget i powerplay så såg det oerhört skarpt ut. Löven gjort om lite. Palmquist har kommit in i PP och gett en ny dimension i spelet, Hutchings har bytt kant och testar något nytt att dyka in från höger istället. Der skruvas och vilket mål Löven stod för. Tre snabba passningar, sedan klubban mellan benen från Freddan och in med pucken. Som ett vykort.

4-0-målet i inledningen av andra var på något sätt som att säga till TAIF att ”Idag kommer vi inte att kliva av gaspedalen”. Sedan fattar jag inte hur Selin för andra gången kan få stå så fri framför målet. Vad är det för försvarsspel?

15-3 i skott i andra. Kanske inte lika aggressiv press som i första, men ännu mer kontrollerande, ännu tyngre och det kändes som att det skulle komma fler mål. Emil Lundberg har dock blivit en rejäl målsumpare och bidrog till att det inte blev fler mål där och då. Justin Crandall styrde dock in femman tillslut.

I tredje kändes det som en transportsträcka, men även där tycker jag att Björklöven stundtals gasade på och vägrade att sluta åka. Alexander Wiklund har förvandlats till en sniper och det känns så självklart när han trycker till pucken. 5-0-målet bara smäller upp i taket. Rättvist då efter att Björklöven spelat bra i powerplay att de fick näta där igen.

Jag tyckte tidigt i matchen att linan med Liss och Weigel kom bort något utan Andreasson som haft ruskig form på slutet. De slutar ändå matchen med att vara inblandade i två mål, en fin assist av Weigel till femman och ett skott som styrdes in till fyra från Liss. Det finns dock mer spelmässigt att hämta där.

Joe Cannata höll nollan igen. Andra gången mot Tingsryd, femte för säsongen. Speciellt imponerande här att ta straffen. Oskar Ståhl-Lyrenäs ville mycket där, men var nog ganska nervös. Cannata och Björklövens defensiv fortsätter att vara det som skiljer ut Löven från alla andra. Löven har 51 insläppta mål, Timrå som är näst bäst har 72 insläppta, Modo 79, Karlskoga 83.

I slutändan var det här ett perfekt slut på 2019. Den bästa matchen som gav mersmak om vad som komma skall. Ett gott nytt 2020.

5300 personer och några till skapade en ruskigt fin inramning och visst det var hemvändarmatch, men jag känner mig rätt trygg att vi kommer att få se lika mycket folk eller mer 7-8 gånger till den här säsongen. Publiken sluter upp. Det är något speciellt, en säsong där alla vill vara med. Så är det.

Om Lövens läge rent generellt just nu. Läs gärna min krönika här:

Pettersson: ”Därför går Löven till SHL”

Kortfattat ser jag det så här just nu:

Björklöven är allsvenskans bästa lag och kommer att vinna serien, vinna den allsvenska finalen och sedan slå ut Oskarshamn och gå till SHL. Det som kan komma mellan är skada på Joe Cannata eller en större mängd skador på flera viktiga utespelare. Annars tror jag att det blir så.

Varför:

¤ Löven har gått igenom sin tunga träningsperiod och ska nu egentligen bara bli bättre ju längre säsongen går.

¤ Löven har med 77 poäng ett snitt på 2.33 poäng per match. 100 poäng har alltid räckt till att nå final (Blir väl

fler i år) Det innebär ett snitt på 1.09 poäng per match för att nå final. Alltså att Björklöven ska förlora 67 procent av alla matcher. Näe, det kommer inte att hända. För 110 poäng kan de förlora nästan hälften.

¤ Löven har seriens bästa målvakt och bästa försvar. Statistiken som står ovan är så överlägsen så att den bara inte kan ljuga.

¤ Löven har efter att fyllt på med Palmquist, Weigel, Vesel och Liss seriens överlägset bästa lag på pappret och troligen det bästa på 10-talet på pappret. Detta med den otänkbara utvecklingen på Selin, Wiklund och att Freddan gör sin bästa säsong i karriären. Känslan är att de inte är beroende av någon spelare individuellt annat än Cannata.

¤ Löven har varit bäst i mötena med de andra topplagen. 2-1 i matcher mot Modo, 2-0 mot Karlskoga, 2-0 mot Timrå, 1-2 mot Västerås. Vem de än möter i finalen kommer Löven att vara favoriter och i finaler så är de oftast de som släpper in minst mål som vinner.

¤ Oskarshamn är ett svagt SHL-lag och känns som ett passande motstånd för Björklöven.

Så i slutändan. Gott nytt år. Nu kliver vi in i 2020. Året då det ska hända.

Intressant är ju att Lövens långsiktiga målsättning var att nå SHL till 2020. Tänk om de lyckas. Då var det nog inte den här vägen de tänkt. Att tokmislsyckas 2018-19, gå minus fyra miljoner, vända på allt och gå upp pang bom. Det var inte som de planerat, men vem bryr sig om planering. När chansen finns. Då tar man den.