Möss och människor

Jag och min kollega A har stora problem med att hantera vår hunger.
Vi har gjort experiment på det här och dessa visar med all önskvärd tydlighet att det inte spelar någon som helst roll i fall vi käkar hotellfrukost eller en tallrik slät fil på morgonen. Vi är lika hungriga efter en timma i alla fall.

Detta fortsätter sedan hela dagen. Men det är värst innan lunch. Både hon och jag känner oss totalt utmärglade innan vi hunnit sätta i oss den, vilket brukar ske absolut senast 11.30!

Dessförinnan har vi hunnit med macka och minst en frukt också.

Sen fryser vi dessutom. Mest jämt. Oavsett tjocklek på tröjan så är det hurvigt hela dagarna. En fin liten blus eller käck top är inte att tänka på på vår arbetsplats.

A hade en fin teori igår efter att ha sett Mitt i naturen där detta förkunnades:

"För att överleva måste näbbmusen äta ofta för att hålla igång metabolismen så att de inte fryser ihjäl. Och eftersom ämnesomsättningen är så hög kan de bokstavligt talat svälta ihjäl om de inte får äta på ett par timmar"

Vi ställer oss osökt frågan: är vi egentligen näbbmöss?