En jätterolig helg är slut. Som alltid när det har varit lite extra kul så blir det lite mellankoliskt sådär, när måndan kommer igen. Lillebror kom upp sent om sider i fredags, 3 timmar försenad med flyget. Sen hade vi mysmiddag och champagnedrickning på lördagen för att fira boken och dessutom både min o brorsans födelsedagar i efterskott. Mycket trevligt. Mamsen med sambo var med också. Käkade gott, hejade på Danmark i Eurovision och tyckte det var välförtjänt när Tyskland vann.

Igår på självaste Mors dag fick jag ett jättegulligt paket av mina sötaste, snällaste barn som de köpt i löndom när vi var på stan på lördagen. Jag fick ett fint örngott där det stod "Ingen är som du mamma".
I bilen på väg till min mamma sen, så satt de med sina "ritplattor" som de har i bilen och tävlade om vem som älskade mig mest (!) De skrev små meddelanden och ritade hjärtan och gjorde sin mamma alldeles varm. Mina finingar.

Middag och försmak av sommar i mammas lusthus igår eftermiddag och sen tillbaka för en (urdålig) film på tv. Summasumarum- en helg helt utan arbete och enbart en massa mys med nära och kära.

Fantastiskt vilken ynnest.

Igår släppte vi iväg Wilma med kompis på RIx FM-festival. Själva. Å ena sidan kände jag mig som den obrydda, ansvarslösa modern som borde veta bättre, å andra sidan så litar jag ju på dem och ansvarsfullare ungar finns knappast. Så -varför inte?

Och självklart gick det bra. Skjutsade ner dem och hämtade dem och de var jätteglada och nöjda. 

Sen blev vi sittande framför tv:n Wilma och jag, bevittnandes stackars, stackars Anna Bergendal… så Wilma somnade nog inte förrän elva.

Det är kanske en aning oansvarigt?…

Det enda man kan vara riktigt säker på är att tiden går. Det finns massor med bevis för det ifall man nån gång skulle tvivla.
Igår visades ytterligare ett.
"Mamma! Nu kom den"!
Teos ena framtand lossnar och med strålande, tandlöst leende ser han nu ut precis som den 7-åring han faktiskt är.
Och ett idag:
"Mamma kan jag låna den här"?
Och med förvånansvärd passform så sitter min munkjacka ganska så bra på dottern som fyller 12 i år.
 

Nu är det bättre.
Jag tog och gjorde nåt åt mitt gnatande på en gång och beställde en klipptid. Så nu har jag en gladare frisyr. Check.

Sen gick jag formligen in i en klänning som det stod mitt namn på i en butik. Så nu är gala, personalfest och 60 årskalas räddat. Och jag är inte ruinerad. Check.

Sen när jag satt hos frissan så tyckte jag preciiis att finnarna i pannan nog blivit lite färre också. Check.

Jag har problem. Kvalificerar sig direkt till vanligt I-landsgnäll egentligen, men ändå.  Allt är ju relativt.

Men jag behöver verkligen nya kläder.
Min ekonomi har varit rätt ansträngd ett tag, den blir ofta det som egenföretagare i uppstarten och några nya kläder prioriterades definitivt inte under den perioden. -Om det inte handlade om rent trasiga grejer, som strumpor till exempel. Jag har dock gått många veckor med resårlösa trosor. 
Nu har jag regelbunden lön igen och plötsligt skulle jag kanske kunna unna mig, till exempel hela underkläder lite oftare, men då finns det ju inget jag vill ha!

Eller så har jag blivit kräsen?
Eller -oh hemska tanke-SNÅL?!
Föredrar att kalla det ekonomisk istället. Men det är då så långt ifrån sanningen man kan komma så det kan jag inte lura ens mig själv med…

Eller så har det helt enkelt att göra med att jag egentligen vill ha en total make over först , eftersom jag dessutom tillåtit mig själv att få en fruktansvärd frisyr också. OCH finnar i pannan-mina 37 år till trots. OCH ett antal kilos övervikt. 

Ja, ja… Jag SA att detta var kvalificerat gnäll egentligen…

Ingenting planerat i helgen. Heller.
Börjar kännas lite trist faktiskt. Våra helger har varit rätt oplanerade ett bra tag nu. Inte för att vi på något sätt varit sysslolösa, o nej men det börjar liksom dra lite i umgåsnerven.

För att uppmuntra min kära familj till lite party … så skrev jag igår in i vår vägghängda veckoplanerare i köket (med relativt stora bokstäver) MORS DAG på ruta "söndag".

Men det betyder ju inte att det kommer hända nåt särskilt för det.

Men så när jag öppnar mejlen på morgonen så meddelar min stockholmske lille bror att han kommer upp på besök över helgen! Så nu ska vi fira båda våra födelsedagar i efterskott OCH åtminstone vår mammas dag.

Jodåsåatt. Ibland tar det bara lite längre tid. Men så händer det mesta ungefär på samma gång. Som att man helt byter inriktning i sitt liv, som att man börjar vinna grejer och som att man låter en livsdröm slå in och därmed låter en blogg bli lidande.

Så kan det bli.

Sen sist har det hänt oerhört mycket. Till exempel har jag precis vunnit presentkort i en färgaffär vilket innebär att vi kommer kunna måla om vårt hus lite billigare i sommar. Fast nu gick två tredjedelar till inomhusfärg för att jag plötsligt kom på att vi ju kan måla alla nittitalsmöbler som vi inte gjort oss av med, vita istället. "För å se hur DET blir". Färgen till alla de grejerna (vi har rätt övermöblerat också)… kostade ju lika mycklet som ett bättre skåp på Ikea så jag vet inte hur smart det var, men ja. Nu måste vi måla i alla fall.

Men vi slipper åka till Sundsvall… Och jag vann -även om det var andra pris…

En annan grej som hänt sen sist -och som är anledningen till att inget blivit skrivet just här på riktigt aslänge, är att jag knapprat bokstäver på helt annat håll ett tag vilket har gjort att den nu finns: Den första boken som det står Text: Malin Lindberg på!
Tjihoo!

http://www.styleroom.se/thebook

Plötsligt händer det alltså!