I helgen var det så dags för spökutklädning i dagarna två. Ja det var kanske inte riktigt meningen att det skulle bli två dagar med Bus eller godis-vandring men nu blev det det i alla fall. Och det går ju sällan få för mycket av det goda. Hos oss tog godiset slut och jag började riktigt oroa mig för vad som skulle hända om det nu ringde på dörren en sjuttonde gång-för då skulle jag bli tvungen att säga "bus"… Men jag slapp.
Men hela denna thrilleraktiga helg föregicks dock av ett riktigt skräckfyllt besök till Barnens hus på lördagen.
Det var nämligen inte bara jag och min bil full av barn som tänkt sig dit precis då utan ungefär en miljon andra människor också. -Det var problem att ens ta sig in på parkeringen från vägen! Jag hatar när det är fullt, trångt och kö! Vi fick parkera "typ en kilometer" (som barnen uttryckte det) från entrén. Men till slut så var vi på plats för att inhandla ett stycke spökdräkt .
Teo hade redan innan riktat in sig på en zombielik kreation med tillhörande mask, som han livfullt beskrivit hemma. Det visade sig att den tack och lov fanns att köpa- till det facila priset av 199 kronor. GAH! Jag hade mer siktet inställt på hälften av det priset… Och helst skulle ju dräkten då vara i hans storlek också och inte ett nummer för liten…
Teo skulle ju själv betala med egna pengar men jag ställde ändå säkerhetsfrågan: "Tycker du verkligen att det är värt det? Nästan alla dina pengar tar slut om du köper den här".
"Jaaa det tycker jag verkligen mamma. För Halloween är det värt det förstår du! Det är värt allt".
Och visst köpte vi dräkten. Och visst var ungen glad. Och jag kände mig en kort stund som en riktigt snäll mamma som inte bryr sig så mycket om vad saker kostar (det var ju heller inte mina pengar)… Och Teo och hans "nästanbror" E fick förvandlas till de fruktansvärda "Zombietvillingarna" för en kväll. Och de var såååå lyckliga.
Och det var så klart värt det. Så klart.
Senaste kommentarerna