Mysig lucia

’Men mamma, du skulle ju väcka mig’!
Teo viskar i mitt sömniga öra där jag ligger i min säng.
Sätter mig med möda upp och tittar på klockradion.

04.28.

’Men älskade vän det är natt än. Du får sova mera.
’VA?!’
’Ja det är inte morgon än’.
’Men det ÄR lucia idag?’
’Ja. Det är lucia idag’.

Djuuup suck.

Vi somnar om så där någorlunda och en och en halv timme senare ringer klockan. Vi flyger ur sängen alla fyra. Nästan helt utan problem. Vi kommer iväg i tid och Teo är så glad och förväntansfull när han tar på sig sin bruna trikådräkt.
’Det är pirrigt nu mamma, pirrigt i hela kroppen’!

Luciatåget är lika fint som alltid. Teo breakdancar lite på golvet där han sitter och sjunger med riktigt bra i sångerna. Under en av låtarna , mitt i, hör man en annan pojke som tycker att nu sjöng vi väl ändå fel, så här ska det vara och så kör han en bit på en egen vers. Granen håller på att tippa och någon tycker att det känns bättre att sitta i morfars knä.
Och ja. Det är precis så där underbart gulligt som det ju är med små julebarn på lucia.

Sen får vi vörtbröd och julskinka, lussebullar o pepparkakor. Glögg o kaffe.
Helt enkelt en perfekt start på dagen.

Och jag ångrar att jag nånsin tyckte att det skulle bli för sömnigt med en tidig lucia.