Underbara vänner!

Lördagkväll, och vad gör man? Jo, flyttar kor, eller rättare sagt: Nötter. En nötkreatur, flera nötter 😉

Vi hämtade ett lass lätt begagnat sågspån hos en hästägare i Låviken (tusen tack), fyllde en del av tälthallen, ställde in en hösilagebal, vattenkar och satte upp kreatursgrindar. Sen var det dags att äta middag. Hur kan det komma sig att man aldrig hinner med det man ska när det är ljust ute? Hmmmm….

Medan det började skymma så fångade vi in den lösgående tjuren, Ferdinand. Samma färg som han på julafton men mycket, mycket mindre. Temperament ungefär detsamma. Samtidigt som Olof Elving och Maria Lejon Elving kom förbi. Vi satte ut Ferdinand där han skulle vara och jag och Maria tänkte hämta kraftfoder för att locka med de övriga nötterna medan Leif och Olof tog ut 7 små tjurar ur deras inhängnad och ta ut resterande djur ur sin hage. Mycket fort konstaterade jag att det inte gick att hämta kraftfoder när 30 tackor samt ett gäng lamm hade smitit ut ur fårhuset. De var jätteintresserad av mig och hinken. Jag och Maria pysslade en stund och fick in dem där de skulle vara. Nåja, lite fler än de tilltänkta hamnade där men det fick vara så en stund.

Dags att flytta nötter som var helt lös på gården. Maria fick stå vakt och vifta med armarna så att inte djuren skulle smita iväg ner efter vägen mot byn. Hade inte varit så roligt, kan jag säga, Olof fick hjälpa Leif att hålla efter så att de sista djuren hängde med då jag gick i täten med kraftfoderhinken. Det gick givetvis inte så bra för Leif och Olof för några nötter höll inte alls med om att de ens skulle gå ifrån deras hage när det var mörkt ute (så någon gång passer det att stanna kvar i hagen alltså). Det gick hyfsat bra att få in dem i en mörk tälthall med en hösilagebal i men jag fick springa runt ett tag som en vallhund och jag är så pass långsam så det tog tid och ungtjurarna busade och sprang runt mig. Arghhh…

Sen var det bara att göra om hela proceduren med resterande nötter. De som absolut skulle vara kvar i hagen. Det blev Marias och mitt jobb att ta ut dem medan Leif och Olof vaktade vägen. Samma procedur med dem: Helena sprang och vallade runt medan småtjurarna som var ute lekte med mig men till slut. Skam den som ger sig.

Detta tog ca två timmar. Gissa hur mycket jag saknade Borris, vallhunden med korsbandsskada? Då hade det nog bara tagit 45 min till en timme. Jag fattar inte hur många klarar av att hantera så många djur utan hundhjälp. Det är jag totalt oförstående för.

Efter detta gick vi in och drack the och kaffe och fick oss några rejäla skratt och en rolig, trevlig kväll ända tills vi alla kom på att vi hade en del djur att ta hand om på respektive gård. Klockan var 00.30 när vi kom in.

Våra underbara vänner, Olof och Maria, har också en vallhund, oanvänd och otränad men med en hel del vallningsintresse. De skulle låna ut henne till oss så nu är det dags att börja träna henne.

Här är djuren idag efter gårdagens arbete:

Leif är i skrivande stund på väg och hämtar mera spån för att fylla upp med ännu mera och torrare åt nötterna.

Här är fåren som vi har flyttat ett par dagar innan:

Nu bor de på var sin sida i hallen.

Nu vet ni vad vi pysslar med en lördagkväll. Vad gör ni?