Den häftigaste servitrisen i Whistler, konstaterade Anders Pärson glatt när han tittade på herrarnas Super G  på krogen, Earls, på fredagen. Rayban och rosa bandage på vänster arm och full fart med ölbrickan.

Vem Pärson håller som favorit i dagens Super G är oklart men tummarna håller han självklart för Anja.

Jerimiah Stone och Frida Pärson

Nästan en fri dag i dag. Strålande sol och ingen sport att fotografera. Har istället rensat datorn från tusentals bilder och placerat dem på en extern hårddisk. Hann också lämna mina kameror hos Canon för så kallad Check and Clean. Nu skiner dom som solen och förhoppningsvis kan jag ta bra bilder i morgon då Anja åker Super G. Apropå Anja och familjen Pärson så mötte jag Jerimiah Stone från San Francisco på stan.

Typ, 1993, kom han, i november, till Tärnaby för att få lite extra försäsongsträning inför den alpina säsongen. Han bodde, nästan, ensam på hotellet då Madelene Pärson träffade honom. Följ med mig hem istället för att bo här ensam sa Madelene och Jerimiah stannade månaden ut hemma hos Pärsons på Björkvägen.

Här hade historien kunnat sluta men året därpå  åkte Madelenes äldsta dotter, Frida, till Jerimiahs familj i USA och Jerimiah  kom tillbaka till Pärsons i Tärna och stannade i 10 månader. Dom bytte ungar med andra ord.

Då Jerimiah gifte sig med Tesha för några år sedan var Madelene en av sex personer som var med och bevittnade vigseln. Känns lite som att hon är lite av extramamma åt honom och Frida/Anja dito syskon.

Sol, lätt dator, skinande kameror och bjuden på lunch av goda vänner. Kan det bli bättre.

I går i den mixade zonen var jag otroligt stressad. Jag var orolig att jag inte skulle hinna prata med Anja Pärson innan VK skulle börja tryckas. För det är en bra lång promenad åkarna ska göra innan de kommer fram till oss i pressen.

Först är det alla tv-bolag som sänder direkt. Därefter kommer alla så kallade ENG-team, det vill säga tv-kanal som inte sänder direkt, som exempelvis TV4. Efter det radio och webb-tv. Först därefter är det dags för skrivande media.

På ett OS har bolagen betalat dyra pengar för att sända så de svenska presscheferna får inte ta tag i exempelvis Anja och styra henne till svensk media. Alla måste få sitt.

Själv har jag länge stört mig på SVT som har minst två, ofta tre team på plats som alla ska intervjua Anja. Först i direktsändning, därefter en bandad intervju 20 meter bort och tio minuter senare. Och bara tio meter från det andra teamet står ytterligare ett SVT-team och ska göra en till intervju.

Jag kan inte för mitt liv begripa vad Anja ska säga annorlunda till team 2 och 3. Vid ett friidrotts-VM kunde inte Kajsa Bergkvist det heller. När hon kom fram till det tredje SVT-teamet sa hon bara.
– Nänä. Nu har jag redan pratat med er två gånger.
Och så gick hon vidare till pressen. I like!

Den holländske skridskoåkaren Sven Kramer gjorde en annan skön grej här i OS. Han hade precis vunnit guld och blev stoppad av amerikanska tv-kanalen NBC som började intervjun med att berätta vad han heter, var han kommer i från och vad han vunnit. Kramer tittade bara på reportern och svarade:
– Är du dum?
– Jag vet, men det behövs för att identifiera dig, svarade reportern.
– Så fan heller! Jag tänker inte göra det , sa Kramer och gick.

Applåder från mig. Det får finnas gränser för hur dum man får vara. En OS-guldmedaljör ska väl inte behöva berätta vem han är till en reporter som sett loppet.

Det påminner nästan om den danska reporter som i OS i Barcelona 1992 frågade basketsstjärnan Karl Malone varför man får två poäng när man gör mål i basket.

Vi kom nyss hem från prisutdelningen där Anja fick sin bronsmedalj. Hela världen verkar full av beundran för det Anja gjorde i går. Alla vi pratar med känner till tjejen som tog medalj efter sin våldsamma krasch. Hon hyllas av press i åtskilliga länder och speakern på prisutdelningen, som varje dag läser upp sina topp fem, rankade Anjas bragd som dagens största prestation i OS.
Det är väl bara att skriva under på det.

När jag skulle in bakom scenen för att intervjua Anja efter medaljceremonin blev jag stoppad av en vakt som pekade på min diktafon och sa:
– Inga bandspelare!

Jag hade god lust att säga välkommen till 2000-talet åt honom men bet ihop och gick. Att börja tjafsa med folk brukar sällan vara en vinnande strategi. Det funkade bättre att bara ignorera honom och gå och spela in intervjun.

Nu är det dags att sova.

Idag rök min lyxsushimiddag på Sushi Village, en av de bästa japankrogarna, utanför Tokyo.

Anjas medalj innebär prisceremoni i kväll kl 19.00.

Kul men Sushi är också kul och himmelskt gott.

Försöker boka om till i morgon. Kalla och längdskidor ger jag inget för.

För övrigt är det 2-1 till Västerbotten i medaljkampen mot Norrbotten. Det snackades mycket om Östersund innan OS. Nåt slags vintersportcentrum. Hitils har dom inte levererat. Lika bra att lokaltidningen ÖP GLÖMDE att accriditera sig till OS.

Anja njöt idag. Mamma Madelene likaså och pappa, Pärson, pratade om single malt i kväll. Inget dumt sätt att fira ett märkligt dygn.

I går stod jag i målfållan och vrålade både svordomar och neeeeej när Anja Pärson kraschade. I dag, när Lindsey Vonn grenslade skrek jag högt:

– JA!

Måhända osportsligt att bli glad över andras motgångar men efter vad Anja gått igenom det senaste dygnet var hon baske mig värd en medalj.

Nu ska jag bege mig när till huvudpresscentrat i Whistler (Jag ser inget annat än målfållor, presscentran och bussar). Där ska jag hämta upp den ackrediteringsbiljett som krävs för att få vara med när Anja får sitt brons i kväll.

Ett brons som känns som ett guld.

Förutom nervsammanbrott, hjärtattacker och allt annat som Västerbottens stjärnor utsätter oss stackars reportrar för så kan jag lugnt konstatera att tidsskillanden till Sverige inte direkt främjar kosthållningen. Det blir mest en massa cola och kaffe.

Många tävlingar startar mellan 10-13 lokal tid. Det betyder mellan 19-22 svensk tid. Därefter ska tävlingen köras. Efter det ska vi hinna få våra intervjuer och till sist snabbskriva ett par texter.

Ferrys gulddag åt jag frukost 07. Därefter blev det en chili i presscentrat klockan 15.30. Middagen bestod av två rostmackor på rummet vid 22.

När Anja kraschade i störtloppet åt jag frukost 07. Därefter en pizza på torget strax efter 16.

I dag har det gått bättre, trots att Anja tog brons. Eftersom superkombinationen består av två lopp hann jag äta en chili (det finns bara chili – varje dag) emellan. I normal lunchtid.

Tror nog att jag hinner äta middag också innan hon får sin medalj 19 lokal tid.

Däremot kommer vi att få avboka vårt enda restaurangreservation. Tobbe hade bokat in oss i kväll på nån sushirestaurang här som han påstår har världsrykte. Det kommer inte att bli något med det nu.

Men som man säger. Det finns positiv stress och negativ stress. Så kul som det här är så är det garanterat positiv stress. Om bara de kunde servera något annat än chili som omväxling…

När Sverige(Norrland) vinner guld Whistler så firar den stora morgontidningens folk med champange. Lite drygt, märkvärdigt och flott.

På den lilla morgontidningen i Umeå firar vi med en burköl och banan. Lite odrygt, tryggt och inte så jäkla märkvärdigt. Lite Norrland eller Ferry om man så vill.

Det är som med vattenkraften. Stockholmarna tror att det är deras guld när det i själva verket  tillhör Norr och Västerbotten.

Nykorade olympiamästaren Björn Ferry har dagen efter sitt bragdartade jaktstartsguld träffat journalister från OS-organisationen. Och det var en trött mästare de träffade.
– I dag är jag riktigt trött, sa Ferry till dem. Jag sov inte mycket i natt. Jag var för uppe i varv. Det här är stort för mig.

Ferry sa också att han inte kände någon press inför torsdagens distanslopp. Tvärtom menade han att han redan har sitt guld och är nöjd med det. Men trots det kommer han naturligtvis att ge allt även i distansloppet.

Ferry fick också tippa vem han tror vinner och då sa han österrikaren Simon Eder, men nämnde även Ole Einar Björndalen som lär vara ordentligt revanschsugen efter sina inledande misslyckanden.

Ni såg säkert de ruggiga bilderna på Anja Pärsons krasch i det gigantiska sluthoppet i OS-störtloppet.
Anja flög över 60 meter innan hon kraschade våldsamt. Det verkar vara fler än vi som är tagna över vad som hänt. Enligt nyhetsbyrån AP ska nu banan göras säkrare.
Tävlingsledaren Atle Skårdal säger till AP att ansatsen till hoppet där Anja kraschade ska slipas av och göras lägre, redan till damernas superkombination på torsdag.

Det hjälper inte Anja, men vi kanske kan få slippa liknande scener under resten av mästerskapet.