Dr Eberhart Hällgren

Att Eberhart Hällgren, mannen som uppfann Lövskogar, doktorerat i både matematik, fysik och paltfilosofi visste nog de flesta som någonsin sett en VK-tidning på ett utedass. Men att han dessutom var läkare på Universitetssjukhuset i Lubboträsk har för många varit lika okänt såsom en Polsk tullinspektor mot Italiens sydgräns.

 

Genom Hermods utbildningsinstitut i Rusksele tog Eberhart sin examen och specialiserade sig senare vid Johns Hopkins-sjukhuset i Storsävarträsk i hjärnans egendomliga vindlingar. Hans avhandling, Horace, en grissorterares vardag, kom att stå som en ledstjärna för varje läkarstudent som någonsin haft en tanke på plastikkirurgi som levebröd.

 

Många har frågat sig hur det kom sig att denna man aldrig bara kunde sitta stilla på soffan och lyssna på P1 som vanligt folk med ett kaffefat balanserat i handen och en sockerbit i mungipan mumlandes över att det var risk för regn och kornskörden låg i farozonen att åter bliva minimerad.

 

Svaret på denna fråga är ju helt enkelt att Eberhart Hällgren icket hade någon soffa och han var motståndare till droger vilka under denna tid innefattade koffein och rulltårta.

 

Men åter till läkaryrket. Eberhart Hällgrens banbrytande teknik med helt nya idéer och proteinberikande mål kom att ge honom ett Hedersdoktorskeps vid en tillställning i London 1929 i samband med att man firade S/S Britannias jungfrufärd och ankomst till Granträsk hamn. Det som gett honom äran och den löjliga keps som Eberhart för övrigt skänkte till forskning, var hans metod att bota sjösjuka personers godissug på Atlanten.

 

Hans innovativa metod gick i korthet ut på att intravenöst giva patienterna choklad, ibland även i smält form men då med små dajmbitar för att blodet inte skulle koagulera i sjögången.