Tondöv?

Tänk vad musik kan göra underverk! Har skrämt bort allt levande från floxen-terrängen bara för att jag på eget bevåg tog ton. Ibland är det omöjligt att inte ryckas med, man försöker hålla sig samlad och bara låta sig hänföras i det tysta men det åtagandet spricker för det mesta. Det är tonerna från Stiftelsens nya ”Ur balans” som fått granarna att släppa kottar på mig, fått myrorna att lämna sina stackar och fått lingonen att rulla av från sina kvistar för att få mig själv ur balans och på det sättet fått mig att anamma tystnaden. Jag bryr mig föga om naturens sätt att protestera, man håller ändå i det lilla halmstrået som betyder att det faktiskt låter bra…kommer mitt i texten på mig själv sjunga orden ”… är psykiskt stööörd” för det är så texten är, men ser med ens det komiska i det hela…tänk er själv att ett par som är ute och plockar svamp eller bär i godan ro får höra ett mantra komma inifrån skogen som hävdar att man är psykiskt störd och sjunger eller skriker det dessutom i falsett. Tror jag måste börja tugga lite tuggummi så jag håller munnen stängd i framtiden, iallafall tills tonerna kommer ut som de ska…. Oavsett nu om jag sjunger eller inte så är musiken fantastisk, den kan vända den sämsta av dagar till något positivt och man kan hitta nya innebörder av sångtexter som man aldrig egentligen reflekterat över förut. Ibland så är man nog mer öppen för att lyssna bara. Tror jag ska plugga in hörlurarna i öronen å bege mig ut i skogen för lite skönsång igen, för jag kom just att tänka på att har man väl hört en röst eller en melodi nog ofta så kommer man till slut på sig själv att ta till sig den…nu ska här dresseras lingon, kottar å myror för jag ”……är psykiskt stööörd”