Gräsänkling…?

Du omfamnar mig som inget annat, du får mina lemmar att värka mellan varven men det är det värt. Lindar in mig i dina fingrar likt en lingonkvist håller sitt kära bär. Det är inte alla gånger vi stämmer ihop våra stämband i körsång men det är ju bara som det är. Känslan då vi väl släpper taget om varandra är befriande för vi vet att vi inte kan nöta på varandra så mycket mer än vad vi redan gör….vad snackar jag om idag då tro? Jo, jag pratar om giftermålet med jobbet naturligtvis, vi är som vilket förhållande som helst med vår mixning av ljusa och mörka stunder. Tar rejäl sats de två sista arbetsdagarna innan vår gräsänklingsperiod på en veckas frihet tar sin början. Men snart sitter vi där igen å spänner ögonen i varandra å trånar efter kommande perioder av gräsänkestadier….ha en fin helg i höstrusket medans jag fortsätter med mitt jobbfrieri..