kalaspuffar…

 Dina dofter är mitt opiat, mitt sinne blir lungt av bara din blotta närvaro..än fast du är mig tjurig ibland så är ditt anlete en tjusning att beskåda..dina yttre gåvor är mig lika kära som kalaspuffar i mjölk…du har sannerligen satt djupa veck i min panna under våren då du inte på något sätt varit medgörlig, du har för mig ännu inga ålderskrämpor och kan enligt mig inte skylla på det, det är inget som du gör, men ville bara yppa det offentligt…vi har haft duster vi två på slutet som jag inte i min fantasi ens kunde eller ville fantisera om under vår inkörningsperiod som varit ack så klanderfri…skadorna som du råkat åsamka mig är självförvållade och du står inte att skylla…sent under gårdagskvällen så började du visa små tecken på medgörlighet, min tillvaro började få snurr, så även din…otaliga timmars diskussioner och exkursioner i dig har magiskt nog gett resultat…din motor brummar igen och nya delar till dig äro beställda…vill hem och vrida titt gasreglage till botten igen och bara känna vinden å hastigheten framåt bringa frid till mitt hjärta igen lilla moppo…