Komplikationer

De kom från var sitt håll, de minskade snabbt på avståndet mot sitt mål som visade sig vara jag. Satt som förstenad av rädsla och oro och sökte utvägar. Trots deras ålder så rörde de sig med en snabbhet och beslutsamhet som jag så här i efterhand tror berodde på visst vinintagande. Satt där jag satt i mitten av smeten. Min mor höll en sax och hennes väninna måttade med sina fingrar…de var över mig i ett nafs, slet drog, måttade, bytte av varandra och måttade och måttade än mer och klippte till slut till både här och där…tacksam att de bara klippte i håret så här i efterhand….problemet är att de två båda använder sig av glasögon och man kan nog försiktigt anta att även vinet spelade in i avståndsbedömningen och i själva klippfasen…det är också tur att man sällan synas från bägge håll samtidigt då man rör sig ute bland folk så ingen kommer nog att märka av det hela nämnvärt mycket men själv så får man sig ett gott leende då man kikar in "verket" i spegeln… Då min far var i livet så ägde han en båt tillsammans med en vän, en båt som de tillsammans döpte till "Enigheten" den ena sidan var röd medans den andra var blå. Många var nog förvånade över att se en blå båt lämna kajen och en röd ankra upp vid densamma vid fisketurernas slut..men skoj hade de! Ha en mysig fredag på er….nu blire å glögga för jögga :)…