Gruset blev till guld!
Inspirerad av en andakt som pastor Gustaf Lander höll i somras skrev jag om texten till Christina, guldet blev till sand (Peter Jöback). Gustaf pratade just om att vi är som grus och guld. Ibland är vi guld, ibland är vi grus, men att gruset kan bli till guld! Ett härligt budskap när livet känns skit. Sångtexten jag gjorde om påminner om min egen frälsning där jag förvandlades från "levande död" till levande. Gruset blev till guld. Det var ingen förändring som jag gjorde i egen kraft. Nej, det var Gud som sände en skyddsängel som visade dörren in till Guds rike. Den dörren var Jesus.
Gruset blev till guld
när jag dog bort den våren
som en ängel
följde Han mig tätt i spåren
Jag var glad åt Hans sällskap
när jag sökte goa´uld
men Christina, gruset blev till guld
Jag slet ont
ja, all synd fick jag försaka
ofta grät jag och bad
ta mig tillbaka
när jag erkände min skuld
åh, Christina, gruset blev till guld
Han trodde mitt ord, fast jag redan då
såg att längs denna väg
fanns knappast allt jag ville få
jag gick vilse och började se spöken
man hör vatten som porlar
när ens huvud tyngs av skuld
åh, Christina, gruset blev till guld
Han tog mig över land och hav
öken, vinden har höljt
ett täcke över hans tysta grav
drack han vatten
Han gick ut
och gick bort med mig den natten
då gled Anden ur Hans huld
åh, Christina, gruset blev till guld
åh, Christina, gruset blev till guld