Kontrollbesiktning

I augusti skulle jag in för kontroll av aneurysmet. Jag förväntade att det var som den bild jag tog innan och blev förvånad när sköterskan ringde och förklarade att jag skulle komma klockan tio för inskrivning men att själva undersökningen skulle ske på eftermiddagen. Det var en angiografi de skulle göra. Det innebär att de går in i samma ljumske, genom samma ådror upp till halshöjd och sprutar in kontrastvätska därifrån för att få en så tydlig bild av flödet genom hjärnans ådror som möjligt.

Från avdelningen fick jag med mig två sjuksköterskestudenter som sommarjobbade som undersköterskor. De frågade om de kunde få vara med under undersökningen och för mig var det självklart att säga ja. Hur ska de annars få lära sig. Inne i salen stod samme röntgenläkare som lade coilen och bredvid honom stod en läkarstudent med ett namn som jag aldrig kommer att glömma eftersom hennes namnes musik allt som ofta smeker mina trumhinnor från Spotify.

Vilken tur jag hade. Tack vare läkarstudenten fick en detaljnörd som jag vet allt om hur en angiografi genomförs. Från vikten av att vara noga med insticksvinkeln till huruvida man ska hålla inner eller högersväng när man går igenom aortabågen. Tänk dig! Den där böjliga katetern som de skickade in genom nålen i ljumsken går att styra genom mina ådror så att man kan välja sida av ådern. Helt osannolikt!

Så var det dags att spruta in kontrastvätskan. ”Du kommer att se ljusblixtar och det kan kännas obehagligt”. Jo, det vill lova. Behagligt var det inte på något sätt. Men jag skötte mig exemplariskt så den första bildomgången blev bra. Så var det dags för den andra. ”Nu kommer vi att lägga mer vätska och under en längre period” Det kändes som en hästspark inifrån huvudet och ut i ögonbrynet. Vänsteröga flimrade och jag fick ”strokeliknande symtom”. Obehagligt så det räckte, men ingen såg särskilt oroad ut eftersom effekten var övergående och det lugnade mig mer än några ord. Och ärligt talat, vad är alternativet? Att vägra undersökningen… Nej, det är ju inget alternativ. Vi kommer inte att säga något förrän vi kunnat ha en ordentlig genomgång av dina bilder sa alla läkare, men kunde i alla fall lugna mig med att det hade minskat i omfång.

Den misslyckade coilen har gjort det den ska göra utan att blockera de där kärlen som gav blod åt djupare liggande områden.

2 kommentarer

  1. Mats

    Sofia, du är en riktig kämpe. Du går igenom så jobbiga saker, och du gör det verkligen bra! Stort lycka till, kompis!

  2. Sofia Blomquist (inläggsförfattare)

    Tack! Jag var på hälsokontroll, ngt vi får genom jobbet var tredje år. För första gången i mitt liv fyllde jag i en hälsodeklaration som inte var helt ren. Sedan skulle vi prata och jag beskrev det här året. Det känns mycket mer obegripligt när man sammanfattar det så där i ett svep än vad det har varit att leva. Men det blir också begripligt varför det är först nu i november som jag fixar att arbeta mer än halvtid. Bra vet jag inte om jag gör det, men jag gör det för jag har ju liksom inget rimligt alternativ.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.