Sysselsättning: Teaterkonsulent hos Riksteatern Vilhelmina

Född: 3 maj 1954

Familj: Mina fantastiska barn, Andreas, Lovisa, Linnea och Lina. Mina barnbarn Meya, Emma, Milou, Wille  Isabell, Milton och Melvin. Mina bonusbarnbarn Elias, Frank, Sandra, Jonna och Meya min svärdotter Sofia och "svärsöner" Kristoffer, Roger och Peder

Bor: i hyreslägenhet på "Bofinken"

Bil: Ja en grön Skoda men sommartid är det min karamellröda Retro Eu Moped som körs.

Annars använder jag mina fötter för transporter.

Husdjur: Selma min blandrashund som är en korsning av Chinese Creasted Powder Puff och Phrazsky Krysarik.

Barndomsminnen: Somrarna hos min gammelmoster Elsa i Idvattnet med allt vad det innbär att vara barn på landet sommartid.

Bästa minne: När vi skulle ha Lars Norén föreställning "Personkrets" och fick riva en vägg i sporthallen  för att få in den. En uppståndelse som det fortfarande pratas om runt om i Sverige.

Favoritmat: Thailändskt och Sushi, äter gärna vegetariskt

Smultronställe: Stockholm med all sin kultur eller en kantarelltur i Gielas smäller lika högt.

Avkoppling: Promenader, böcker och musik.

Semester: Tillbringar jag gärna på någon grekisk ö med min bästa väninna.

Bästa egenskap:  Lätt för att prata med människor, hålla många bollar i luften. Brinner för det som intresserar mig. Uthållig. Kreativ.

Fem i topp - det bästa med Vilhelmina.                           

1. Närheten till naturen med sjöarna och fjällen. Inte för inte att vi har devisen "Vilda Vackra Vilhelmina                                                     

2. Tryggheten för våra barn att växa upp i ett samhälle med närheten till ett brett socialt kontaktnät.                                                        

3. En av Sveriges största kulturkommuner som många ser som ett föredöme.            

4. Ett rikt föreningsliv, ett fantastiskt Folkets hus och bra idrottsanläggningar visar att man värnar om nerven i ett samhälle.                                                      

5. Närheten till allt, med Stockholm 1,5 timme bort med storstadspulsen och ändå närheten till naturen, att kunna sitta på en fjälltopp och njuta av ensamheten.