I måndags var jag på besök hos F21 i Luleå tillsammans med min partikollega Krister Hammarbergh. För att vi också skulle hinna med ett besök på Provplats RFN i Vidsel, så blev det en premiärtur i försvarets skolflygplan SK60. Vilken upplevelse! I stålande sol susade vi fram i 800 km/h strax ovanför trädtopparna med kritvita fjäll i horisonten. Som tur var tog piloten det ganska lugnt i svängarna, annars hade risken varit stor att vi fått sanera cockpit efteråt.
Ett av syftena med besöket var att få en genomgång av den stora NATO-övning som äger rum här i norr i juni, Loyal Arrow. Då kommer Sverige tillsammans med 10 NATO-länder att öva en krishanteringsinsats under FN-mandat. Syftet är att öva metoder för gemensamma snabbinsatser. Det är en stor övning och man kommer att använda flygbaserna i Luleå, Bodö och Rovanjemi för ’attacker’ in i provområdet i Vidsel. Dessutom kommer britterna att lägga ett hangarfartyg utanför Luleå som också det kommer att användas för starter och landningar.
Som alltid när det är fråga om NATO så får en del stora skälvan. Så också denna gång. Även om jag personligen tycker att vi ska gå med i NATO, så är det en helt annan fråga än att träna tillsammans. Det finns nämligen bara EN standard när det gäller att få flera länders försvar att fungera tillsammans och det är NATO-standard. Den används redan idag i alla EU- och FN operationer, så dramatiken känns något överspelad.
Men det som gör mig förbannad är signalerna om att aktivister kommer att försöka störa övningen! Proffs-huliganer som tydligen inte tycker att FN behövs i världen. Om de ansåg annat så skulle man ju tycka att det var en bra idé att träna innan man ger sig ut i skarpa krissituationer någonstans på klotet. Att visa solidaritet och hjälpa till när andra länder hamnar i svårigheter verkar inte ligga i dessa organisationers intresse. Mycket roligare är att slå sönder stadskärnor och se till att kravallpolisen får så mycket att göra som möljligt. Moget!

Idag står fortsatt behandling av inriktningspropositionen för det framtida försvaret på agendan. S, V och MP lämnade förra veckan in varsin motion och det är ytterligare ett expempel på hur svårt, för att inte säga omöjligt, det kommer att vara för det rödgröna laget att regera tillsammans om de vinner valet nästa år. Deras ambition var att få till en gemensam motion men det sprack, inte för att man är oense om detaljer utan för att man har totalt skilda åsikter i centrala frågor. En vill att vi ska öka våra insatser i internationell krishantering, medan de två andra vill dra ner på utlandsverksamheten. Fast olika mycket.
En flirtar hårt med svensk försvarsindustri medan de andra vill i princip lägga ner den. En vill ha fler flygplan medan de andra vill ha mycket färre. Och så vidare.
För oss blir det enkelt att avslå deras motioner och det kommer att bli en intressant debatt senare i vår.

Vi hörs!
/// UlfG